Det har gått drygt en månad sedan gymnasieskolan med kort varsel gick över till distansundervisning i spåren av coronaviruset. På Schillerska frågade man häromveckan eleverna om deras upplevelse av att läsa på distans. De flesta tycker att det fungerar, att de får den information de behöver även om de saknar sina sociala kontakter och längtar till skolan. Men många elever anser att de får alldeles för många och långa skriftliga uppgifter.
– Jag tror att vi var åtskilliga lärare som i början drabbades av en känsla av förlorad kontroll när eleverna var kvar hemma. Hur vet jag att eleverna gör det de ska och hur kan jag kolla upp det? Följden blev att vi slängde ut en massa skrivuppgifter och det har gjort att vi lärare fått mycket extrajobb jämfört med i en vanlig undervisningssituation. Nu när vi vet att det här kommer att hålla på ett tag kommer vi förstå att alla lektioner inte kan innehålla en skriftlig inlämning. Det blir orimligt för både lärare och elever, säger Karin Berg.
Uppmuntrar elever till självständighet
Att med kort startsträcka hålla lektioner i Meet med 30 elever blev för många lärare en stor utmaning. Är man inte van finns risken att tekniken blir en begränsning och då är det enklare att lämna ut långa skrivuppgifter än att bjuda in till gruppredovisningar.
Lärarna på Schillerska valde inledningsvis precis som många andra skolor att hålla sig nära det gamla schemat vilket innebar videomöten flera gånger om dagen. Men det är betydligt mer tröttsamt att sitta i fem videomöten varje dag än att ha lika många lektioner i vanlig klassrumsundervisning. För både elever och lärare.
– I början var det viktigt att undervisningen skedde i realtid och enligt ordinarie schema. Nu försöker vi låta eleverna vara lite mer självgående även om schemat fortfarande är det vi utgår ifrån. Det kräver att jag designar uppgiften på ett annat sätt än i klassrummet där jag är på plats och de kan ställa frågor. De får mallar, filmstöd och en deadline när de ska redovisa, antingen skriftligt eller muntligt i grupp, säger Karin Berg.
Grupparbeten ökar motivationen
Det nya upplägget innebär att lärarna kan anpassa sig efter varandra i ett delat planeringsdokument för att skapa en mer varierad skoldag med färre videolektioner. I stället lägger man i större utsträckning ut uppgifter där elever arbetar självständigt eller i grupper på distans.
Det kan till exempel se ut som för Karin Bergs tvåor i svenska: klassen delas in i fem olika grupper med sex elever i varje, som möts via Meet. Där diskuterar de romaner om romantiken som de läst, men indelningen görs så att ingen i gruppen läst samma bok.
– Så här gör vi ju i klassrummet annars, men det går lika bra att göra på distans. När de drar nytta av varandra skapar vi entusiasm. De tycker det är kul att sitta och prata med kompisar i stället för att bara skriva.
Skiljer på närvaro och bedömning
Karin Berg går in och lyssnar på diskussionen i grupperna men gör ingen bedömning av eleverna på den här lektionen. Den kommer när de senare skriver en analys av sin bok. Däremot ska varje elev svara hur man tyckte att diskussionen gick. Svaret Karin får blir elevens exit ticket som visar att hen lyssnat och tagit del av det som sagts.
– Skilj på närvaro och bedömning. Jag tror att många lärare blir trötta när allt blir en bedömning i stället för en lärandesituation. Kom ihåg att 20 procent är bedömning medan 80 procent av undervisningen framför allt går ut på att få elever att förstå och växa som människor. Den skillnaden gäller även på distans, säger hon.
Utveckling mot mer långsiktig planering
En annan utveckling på Schillerska, parallellt med att minska antalet lektioner i realtid, är att varje ämne har en längre planering med olika avsnitt över flera veckor som leder fram till en redovisning.
– Vi blir allt fler på skolan som går från korta uppgifter eleven gör under en lektion till att planera längre avsnitt uppdelade i små delar som fogas samman till en helhet. Det gäller att varje del är lika tydlig som en snitslad bana. Ingen ska kunna gå vilse, säger Karin Berg.
Även här är grupparbeten ett viktigt inslag med kontrollstationer under vägen där läraren följer elevernas diskussion i chatten på samma sätt som att lyssna på dem i klassrummet.
I svenska kan eleverna läsa om argumentation i en första lektion för att sedan utgå från den texten när de på lektion 2 analyserar Stefan Löfvens tal till nationen. Därefter provar de att i grupp skriva tal i lektion 3 och först lektion 4 skriver eleverna ett eget tal som ska bedömas.
Våga hitta nya undervisningsformer!
Karin Berg betonar vikten av att lärare använder sig av sin didaktiska och pedagogiska kompetens för att verkligen dra nytta av de tekniska hjälpmedlen. Tekniken i sig gör ingenting, det gäller att se vilka behoven är. Hon tipsar om Gridverktyget, ett tillägg i Meet, som gör den digitala undervisningen mer lik klassrumssituationen. Med Grid delas skärmen i rutor med bilder på alla deltagare och där det är enkelt att se vem som pratar.
– Det här handlar inte om teknik, utan om att omsätta din pedagogik. Teknik som utgår från lärares behov förstärker vår kompetens. Vi måste våga mer, våga hitta andra former för att skapa relevant och engagerande undervisning, säger hon.
