Distansundervisningen vänder sig till elever i årskurs 6-9, som av olika skäl inte tar sig till skolan.
– Det är ett brett spektrum. Det kan vara elever som har medicinska skäl och är för sjuka för att vara i skolan, men för det mesta handlar det om någon form av sociala eller psykiska skäl, säger Anders Wallin, rektor på Elyseum distans.
Innan ansökan om distansundervisning som särskilt stöd godkänns behöver hemskolan visa att den gjort i princip allt annat för att se till att eleven tar del av undervisningen, så som pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Grundskoleförvaltningen gör sedan en bedömning om eleven är lämplig för den sortens undervisning och sedan kan rektorn ta beslutet. Målet är att eleven så småningom ska komma tillbaka fysiskt till sin hemskola.
– Vikten av samarbete med hemskolan är väldigt stor – att vi hjälps åt. Vårt främsta mål är ändå återgång till hemskolan – många elever vill inget hellre än att gå till sin vanliga skola. Det är en jätteviktig del av detta, säger Hanna Gilbert, lärare i matematik.
Anders Wallin, som länge jobbat som lärare och rektor, ser en skillnad i hur skolan idag behandlar olika elevgrupper.
– När elever kommer till skolan och bråkar och är hotfulla mot andra elever och personal så är vi snabba med åtgärder, för säkerheten går först, men elever som inte alls kommer till skolan saknar vi generellt bra verktyg att nå.
Lyckad första termin
Elyseum distans är nu inne på andra terminen, och har utökat från 15 till 20 elever. Nu kommer alla elever från skolor i Göteborgsområdet, men till nästa läsår utökas gruppen till totalt 40 elever, varav 14 från resten av landet. Alla tillhör dock fortfarande sin hemskola och sina hemrektorer – distansundervisningen är ett särskilt stöd.
– Är inte distansundervisningen till gagn, då behöver man prova något nytt. Vi har ett begränsat antal verktyg, men detta är ett som kan funka, säger Anders Wallin.
När han summerar första terminen kan han konstatera att fyra av de 15 elever som började höstterminen 2024 inte kommer att fortsätta, men åtta elever fick betyg i ett eller flera ämnen.
– Det är mycket glädjande. Sedan är det också roligt att se när undervisningen ger resultat, även om det inte räcker till betyg. En del elever kan vara närmare ett betyg tack vare denna undervisning, även om de inte når ända fram till betyg.
– När vi jämför de gamla eleverna från höstterminen och de nya från vårterminen så märks det hur mycket vi har gjort, säger Hanna Gilbert.
– Tidigare hade vi inget att jämföra med – men nu går det att se hur långt man kan komma på en termin. Det är en stor resa vi har gjort på bara ett halvår.
Hon är imponerad över hur hennes elever, trots att de inte varit i skolan på länge, har skaffat sig stor kunskap inom matematik, genom att få hjälp hemma och jobba på egen hand.
Vad eleverna själva tycker om distansundervisningen är svårare att veta, eftersom inte alla svarat på enkäter som skickats ut, men de som har svarat har varit överväldigande positiva, berättar Anders Wallin.
– Vårdnadshavare och rektorer är också nöjda. Det finns naturligtvis saker att slipa på, och det mesta handlar om kommunikation och att vara tydlig med vad distansundervisning som särskilt stöd innebär. En del tror att man i hög grad ska träffa en lärare i rutan, men stödet innebär att till stor del själv arbeta utifrån material och filmer som läggs ut och ta del av fjärrundervisning i mindre grupp. Något annat är inte hållbart med de resurser vi har nu.
Utmaning att hitta rätt elever för stödet
Anders Wallin lyfter fram fördelarna med distansundervisningen, vilken skillnad det kan innebära i en elevs liv. Även om eleven inte fysiskt är i skolan så kan hen få känna sig som en del av ett sammanhang, få lära sig saker, få eller närma sig ett betyg.
– Kan man komma över tröskeln och få nycklar till nästa steg i utbildningstrappan är mycket vunnet. Det är ett stigma att inte ha betyg och att få grundskolebetyg är en hälsofrämjande faktor.
Att matcha stödet för rätt elever är en utmaning. Det passar inte alla. Vissa kanske blir mer hjälpta av att ha en elevassistent eller enskild undervisning. En annan sak är arbetsmiljö, där föräldrarna får ta över skolans ansvar vad gäller belysning, ergonomi, och så vidare.
– Vi kan inte kontrollera hur det ser ut i elevens rum, om hen tar raster eller inte eller om det är för mörkt. Men vi ser att föräldrarna är otroligt engagerade och tar ansvar.
Förtroendebyggande på avstånd
Skolan är knuten till Elyseum montessori, där Anders Wallin också är rektor. På Elyseum distans arbetar idag fyra lärare, det finns en kurator anställd på halvtid, samt en speciallärare, också på halvtid.
Tina Nilsson är NO-lärare och förbereder just nu en fältkurs i biologi. Via appar och formulär ska hennes elever kunna gå ut och lyssna på fåglar och titta på blommor.
– Det är roligt att undervisa i NO på distans, men också en utmaning. Ämnet har en stämpel som svårt och jobbigt. Jag får utmana mig själv hur jag ska kunna förmedla ämnet och få med eleverna för att de ska få betyg.
Ett viktigt kriterium inom NO är att utföra systematiska undersökningar och laborationer, vilket kräver en del idérikedom när det ska genomföras på distans. Att filma sig själv hemma eller att utföra labbar i digitalt möte med läraren är några förslag på lösningar. Tina Nilsson ska också skicka ut labbkit så att det går att labba hemma. Några elever har även kommit till Elyseum för att laborera på plats.
– En del har till och med önskat att labba ihop med andra. De kanske inte varit i skolan på flera år, och varit lite oroliga, men sedan tyckt att det varit roligt att vara här, berättar Tina.
Hanna Gilberts undervisning i matematik blir också annorlunda när den sker på distans.
– När man inte är ”face to face” med elever får man lära sig att tolka andra signaler och kommunicera på nya sätt. Eleven står inte framför dig och säger ”Jag fattar inte”. Det är klurigt, men spännande.
Att inte möta någon ansikte mot ansikte kan också ha sina fördelar för en del av eleverna.
– Man behöver inte möta jobbiga känslor med ögonkontakt. För någon kan det börja med en ensam tumme upp i chatten och sluta med att eleven skriver mer i slutändan – det handlar bara om olika kommunikationsvägar.
Det handlar enligt henne mycket om att jobba långsiktigt, successivt vinna mark och bygga förtroende hos eleverna.
– Man jobbar verkligen för de som har det tuffast och inte får sin röst hörd i klassrummet. Det känns som att man gör stor nytta som lärare. Feedbacken är fantastisk, säger Hanna.
”Vanliga elever, som det någon gång gungat till för”
Både Hanna Gilbert och Anders Wallin ser att det finns fördomar i samhället om de elever som inte kommer till skolan. Ofta klumpas de ihop i en homogen grupp och benämns som hemmasittare.
– Det är ungdomar som inte passar in i mallen i dagens skola. Högstadiet är en speciell tid och alla vuxna kanske heller inte hade passat in på arbetsplatser med upp till 800 andra till exempel, säger Anders Wallin.
– Ja, det är väldigt viktigt att säga, att det är helt vanliga elever, som det någon gång i livet gungat till för. De har då kommit ifrån skolan och tar sig inte tillbaka. Vi har heller inte haft någon riktig väg tillbaka för dem. Förrän nu, säger Hanna Gilbert.
