I juli öppnade utbildningsdepartementet möjlighet för gymnasieskolor till fortsatt distansundervisning från höstterminens skolstart för att minska trängsel i kollektivtrafiken. Utbildningsnämnden har bestämt att de kommunala gymnasieskolorna i centrum fram till 30 september så långt som möjligt ska ha skolstart efter kl 9, att högst 60 procent av eleverna på högskoleförberedande program får undervisning på skolan medan eleverna på yrkesprogrammen får vara högst 80 procent på plats i skolan samtidigt.De kommunala gymnasier Pedagog Göteborg talat med låter elever i årskurs ett ha all undervisning på skolan medan tvåor och treor tillbringar halva tiden i skolan och andra halvan med distansundervisning.
– Vi ser till att ettorna är på plats. Det är viktigt att de nya eleverna får in en skolrytm, speciellt eftersom vi inte vet vad som händer framöver. Nu får de åtminstone komma in i gymnasieskolan under en period, säger Mats Winqvist.
Katrinelundsgymnasiets tvåor och treor skiftar veckovis mellan att vara i skolan och på distans. Det upplägget är enklast schematekniskt. Inte minst eftersom Katrinelundsgymnasiet samarbetar med Bernadottegymnasiet och Burgården om elever som läser individuella språk.
Men på Hvitfeldska har man i stället valt att låta sina tvåor och treor vara i skolan varannan dag och på distans varannan.
– Är man borta från skolan en hel vecka tror vi att risken ökar att man går ner i varv eller blir lockad att ta ett extra jobb eller hittar på något annat än om man hela tiden är uppkopplad och ska möta sin lärare varannan dag på plats, säger Mikael O Karlsson, verksamhetschef på Hvitfeldtska gymnasiet.
Det är upp till varje huvudman att bestämma om eventuell distansundervisning och därför behöver inte stadens fristående skolor rätta sig efter Utbildningsnämndens direktiv. På Göteborgs Samskola har elever i årskurs två och tre distansundervisning fredagar före lunch, det vill säga en halv dag per vecka. För att minska trängseln på skolan har man glesat ut mellan borden i klassrum och matsal samt markerat i korridorer, trapphus och andra ytor var man får vara.
– Det är många ungdomar som längtat tillbaka till skolan och för att vi ska kunna garantera en hög kvalitet rakt igenom gör vi de här justeringarna och sedan får vi se efter två veckor. Märker vi att eleverna inte följer detta fullt ut och att det bli för trångt får vi ta ett nytt beslut och ändra oss, säger Egil Gry, skolchef på Samskolan.
På de kommunala gymnasierna i centrum minskar antal elever som vistas på skolan med en tredjedel genom distansundervisningen. Däremot blir inte fler lektionssalar tillgängliga eftersom de när eleverna inte är på plats används av lärarna för att undervisa på distans.
Anhopningen av elever är störst i samband med lunch. På Samskolan har man tagit bort bord i matsalen för att glesa ut. Hvitfeldtska har satt upp ett tält på skolgården med 150 platser som fördubblar matsalsytan när 1 100 elever ska äta under fem sittningar. Dessutom har skolan nyanställt fem skolvärdar som ska se till att det inte blir någon trängsel i skolrestaurangen.
– Några av dem kommer även att vikariera och stötta elever som påverkas negativt av distansundervisningen. De ska hjälpa enstaka elever och se till att de inte tappar taget. Ibland är det bara stimulans eller en klapp på ryggen som saknas. Andra gånger behövs en bättre förklaring eller att eleven behöver teknisk hjälp, säger Mikael O Karlsson.
Vårens distansundervisning passade vissa elever medan andra missgynnades av att inte få lärarledd klassrumsundervisning. När tvåor och treor nu åtminstone halva tiden återkommer till skolan finns större möjlighet att hjälpa den senare gruppen.
– En anledning till att vi inte enbart valt ut en årskurs utan ser till att alla elever är här i någon utsträckning är att vi kan kompensera alla de elever som behöver mer lärarstöd på plats, säger Mats Winqvist.
En annan fråga som aktualiseras när gymnasierna tar emot elever igen är ökad smittorisk för lärare. Personal som är orolig och/eller tillhör riskgruppen ska vända sig till sin närmaste chef för att hitta individuella lösningar.
– Vi har haft diskussioner med skyddsombud och fackliga ombud på skolan. De har gjort en enkät och det är klart att det finns de i personalgruppen som är oroliga och då får vi göra så att det blir så bra som möjligt utifrån den speciella situationen, säger Egil Gry.
En lösning är att läraren kan ha ännu mer distansundervisning. Om det i stället är resan till jobbet som är problematisk kan individuella scheman ändras så att lärare inte behöver resa i rusningstid.
– Så länge det handlar om väldigt få lärare klarar vi av det med speciallösningar. Vi har också tillgång till små mobila plexiglasskärmar som är lätta att ta med och sätta framför sig så slipper man ha eleverna nära inpå. Även om det inte är helt säkert mot smittspridning så signalerar det försiktighet och att elever tänker sig för, säger Mikael O Karlsson.
