Rätt stöd får ämneslärare att bli skickliga språkutvecklare

Literacykonsulten Claire Acevedo är ursprungligen från Australien, och har under många år arbetat med att sprida kunskapen om Reading to learn i Europa. Claire och hennes kollega Ann-Christin Lövstedt har sedan 2013 utbildat lärare i Göteborg. Förenklat kan man säga att pedagogiken är ett sätt att undervisa i språk, samtidigt som man undervisar i ett specifikt ämne. Eleven lär sig att läsa och skriva ämnesspecifika texter på den nivå som krävs för att uppnå målen.

Reading to learn har sedan 2000-talets början spridit sig över hela världen, och Claire har varit en viktig del i det arbetet. Pedagogiken är väl beforskad och man har mätt elevernas resultat före och efter att de undervisats med metoden.

– Om någon säger att de vill jobba med Reading to learn så kan jag garantera att glappet mellan de högpresterande eleverna och de som inte har lika bra resultat kommer att minska i alla klassrum där läraren använder pedagogiken.

Hösten 2019 disputerade Claire med en avhandling där hon fokuserat på hur lärare tar till sig och använder kunskapen om Reading to learn.

– I vår tidigare aktionsforskning har vi utgått från vad läraren själv säger att hen gör i klassrummet. Vi har antagit att de använder sig av Reading to learn, men vi har inte haft någon empirisk data som visar att det faktiskt är så. Så det är det min avhandling handlar om.

Fokus på det ämnesspecifika skriftspråket

I de tidiga årskurserna har undervisningen ett naturligt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. Men den typen av texter som man arbetar med då förbereder inte eleverna för att till exempel läsa en faktatext i fysik och förstå hur den är uppbyggd. Därför är det viktigt att i alla årskurser undervisa i hur olika texter är uppbyggda och öva på att skriva dem.

– Det låter inte så speciellt, men i europeiska länder händer så mycket i klassrummen, det är ofta muntliga genomgångar, videor, powerpoints, internet, grupparbeten och så vidare. Eleverna blir ombedda att sköta läsningen hemma som läxa. Men det talade ordet eller diskussionen är inte en brygga till att skriva en bra text. Om eleverna skriver som de pratar så kanske de klarar sig i skolan, men de får inte tillräckliga kunskaper i att skriva en akademisk text som gör att de lyckas med framtida studier på högre nivå.

När lärare utbildas i Reading to learn får de därför lära sig att läsa och välja texter noga. Att dels identifiera innehållet i texten, dels förstå hur den är uppbyggd och hur strukturen lyfter fram innehållet.

– Syftet i texten lyfts fram enligt vissa mönster, som är osynliga för oss om vi inte fokuserar på lingvistiken. När vi väl ser dessa mönster kan vi använda dem till att lära ut läsning. Sedan kan vi använda samma mönster för att snabbt kunna lära eleverna att skriva texter på den nivå som krävs för den årskursen.

I undervisningen här i Sverige förväntas eleverna också utvärdera och analysera utifrån de texter de läser i skolan. Men det är inte alltid de får bra förutsättningar för att klara av det, och då har läraren en viktig roll, säger Claire.

– Texterna i skolan är sällan analyserande, utan oftast förklarande eller beskrivande. Utifrån det måste eleven sedan själv utveckla en åsikt. Därför måste läraren visa hur man skriver en analyserade text och använder informationen i den förklarande texten på det sättet.

Aktiv roll för läraren

Lärarens roll i Reading to learn är att skapa stödstrukturer så att eleverna ska kunna lära sig och utvecklas till en högre nivå. Därför kan man säga att det är en tydlig pedagogik där läraren hela tiden är synlig.

– Det är en väldigt aktiv roll för läraren, en explicit undervisning. Lärarna lär sig att guida eleverna genom texten och identifiera mönstren i texten som skapar syftet.Att det är en process för lärarna att ta till sig pedagogiken kan man tydligt se i hur de pratar om elevernas kunskaper i att läsa och skriva i början av sin utbildning i Reading to learn, och hur de pratar i slutet.

– I början säger de saker som: ”Eleverna är svaga, de kan inte stava.”, men i slutet av året säger de: ”Eleverna kan visa förhållandet mellan orsak och verkan i en förklarande text mycket bättre, de förstår faserna i en berättelse”. Så lärarna blir bättre på att beskriva elevernas teknik när de läser. Då blir det också lättare för dem att gå tillbaka till pedagogiken och ta om de delar som de ser hos eleverna att de har missat.

Följde lärare i London

Claires forskning är gjord i London. Hon följde först sju lärare från fem olika skolor som alla utbildade sig i Reading to learn. Till slut beslutade hon sig för att fokusera på en av lärarna, en historielärare. Genom att vara med i klassrummet och följa hennes undervisning kunde Claire se hur hon stegvis använde sig mer och mer av pedagogiken, vad hon tyckte var svårt och vad hon lyckades bra med.

– Jag var med under hennes aha-ögonblick. Det var en gradvis insikt för henne vilken kamp det kan vara för elever att lära sig att läsa och skriva dessa komplexa texter. Hon lärde sig se svårigheterna som hennes elever hade och hur mycket stöd som krävdes.

Lärare som får stöd lyckas med sin undervisning

Utbildningen i Reading to learn är oftast på två år. Under utbildningen får lärarna ta del av de olika momenten i pedagogiken, och mellan kurstillfällena får de testa själva i klassrummet. Vid kurstillfällen och handledningstillfällen får de feedback och stöd för att komma vidare. Claire följde sin historialärare i varje steg.

– Till slut var hon väldigt framgångsrik och ett bra exempel på det som vi förutsatt, att lärare som använder pedagogiken på rätt sätt, lyckas. Hon var också ett exempel på att lärare behöver individuellt stöd för att ta till sig pedagogiken och lära sig att ta med alla delar.

Låt kompetensutveckling ta tid

Claire säger att det som rektorer och skolledare kan lära sig av hennes forskning är att kompetensutveckling för lärare tar tid.

– Man kan inte förvänta sig en quickfix. Det räcker inte med en föreläsning eller workshop för att det ska ske en förändring i klassrummet. Pedagogik är i mångt och mycket en praktisk kunskap. Läraryrket har med tiden blivit intellektualiserat, och det läggs ofta för lite vikt vid hantverket, säger Claire.

Hon jämför med kunskaperna hos till exempel en frisör eller snickare.

– Man kan se många filmer och se bilder om att klippa hår, men det är inte förrän man faktiskt håller i saxen som man lär sig att klippa hår. Den verksamhetsförlagda undervisningen, VFU, är till för att du ska lära dig att använda dina teoretiska kunskaper i klassrummet, men i praktiken är det svårt att göra något annat än det som ens handledare gör, och jobba och som de gör på den skolan. Det stämmer inte alltid med det du lärt dig på universitetet.

Även om hon forskat på en engelsk skola så tycker hon att resultaten är lika relevanta här. I sin avhandling lyfter hon fram ett citat ur en brittisk rapport från 1921: “Every teacher should be a teacher of english, because every teacher is a teacher of english.”, fritt översatt: “Alla lärare borde vara engelskalärare, eftersom alla lärare lär ut engelska”. Trots att detta citat har hundra år på nacken så är vi ännu inte där, säger Claire. Men hon tror på förutsättningarna i Sverige.

– Här är ämneslärarna lite mer öppna för att även vara “språklärare”, er organisation är mer öppen för det än om man jämför med Storbritannien.