Att skriva bra berättelser är något som vi har uppmärksammat att en del av våra elever har rätt svårt för, mycket svårare än att exempelvis skriva faktatext. En berättelse behöver innehålla flera delar för att hålla ihop. Det ska även finnas en röd tråd med tydlig handling, problem och en upplösning. Därtill behövs gestaltande beskrivningar av miljö och karaktärer så att berättelsen blir intressant att läsa. Vissa elever har inga problem alls med att skriva berättelser utan skriver med glädje sida upp och ner, med inlevelse och en stor mängd fantasi. Andra har stora svårigheter att ens producera en halv sida och kämpar redan från start med att “komma på något”. Därför bestämde vi oss för att arbeta riktigt grundligt med berättande texter nu under vårterminen. Två av mina kollegor som går grundkursen i R2L det här året hade precis gått igenom strategier som passar för berättande text på senaste workshopen, så det föll sig naturligt att börja arbeta med det efter jullovet.

Förberedelse för läsning: Det första vi gjorde var att gå igenom några ord från sagan som vi ville att eleverna skulle förklara vad de betydde (strid, fors, kvastskaft, otålig, rusade, stångade, granit). Sedan introducerade vi själva sagan genom att vi berättade om innehållet innan vi läste den. Det lät ungefär såhär:

“Jag ska läsa en saga som många nog känner igen. Den handlar om några getter, de är av manligt kön och kallas därför för bockar. Kan ni gissa hur många det är? Det är tre stycken, det är ofta som siffran tre används i sagor. Den här sagan handlar om just tre bockar som ska gå till ängen och äta sig tjocka. Men för att komma till ängen behöver de gå över en bro. Just under den här bron bor ett stort troll. Den här delen av sagan berättar var de är någonstans och kallas inramningen av sagan – alltså där sagan utspelar sig. Sedan kommer det uppstå tre problem. Ett problem för varje get. Först ska den minsta bocken gå över bron och då uppstår det första problemet – trollet vill äta upp bocken! Bockens reaktion är att säga “Nej! Vänta på nästa bock som är större!”. Lösningen blir att trollet väntar på nästa bock. När nästa bock ska gå över bron till ängen uppstår det andra problemet – trollet vill äta upp den bocken också. Bockens reaktion är att säga “Nej! Vänta på nästa bock som är ännu större!”. Lösningen blir att trollet väntar igen på nästa bock. När sista och största bocken kommer och går över bron till ängen uppstår det tredje problemet – trollet vill äta upp den bocken med. Bockens reaktion är att säga “Ja! Kom du bara!”. Lösningen på det tredje och sista problemet kommer ni att få reda på när vi läser tillsammans. Lyssna nu när jag läser!”

När vi hade läst igenom hela sagan repeterade vi begreppen orientering, lösning, reaktion och problem där eleverna fick ge exempel på hur detta skrevs fram i texten. Vi uppmärksammade också hur författaren repeterar vissa fraser och att det bidrar till att läsaren känner igen sig i texten samt att det blir lättare att förutspå vad som kommer hända sen.

Gemensam konstruktion: Nästa steg var att vi skulle skriva en helt ny saga tillsammans, med liknande struktur men med annat innehåll. Vi lärare bestämde att den skulle handla om tre fiskar som skulle simma till ett korallrev. Eftersom det var första gången vi skulle skriva en berättelse i helklass ville vi sätta en del gemensamma ramar från början när det gäller innehållet, medan eleverna skulle få bestämma resten av handlingen.

I samtliga klasser var det stort engagemang och flera elever som vanligtvis inte är så aktiva ville komma med egna förslag till berättelserna. Eftersom handlingen kan vara rätt simpel blir det möjligt för alla elever att komma med förslag, även de som precis har börjat lära sig svenska. Den gemensamma omskrivningen tog däremot betydligt längre tid än vad vi hade väntat oss. Dels för att eleverna lätt spinner vidare i tanken och har svårt att hålla sig till den givna strukturen. Dels för att det var så många som ville ha med sina förslag att det blev långa överläggningar om vad som skulle få komma med i berättelsen. “Det var ett jättebra förslag, spara det tills du ska skriva en egen berättelse” blev en återkommande fras på lektionerna. Vissa saker röstade vi om, exempelvis vem som skulle vara den onda figuren i sagan, medan när det gällde andra saker fick vi helt enkelt ta det första förslaget som kom upp.

Gemensam konstruktion saga Gemensam konstruktion saga

Inramningen skrev vi direkt på tavlan men sedan fortsatte vi berättelsen i ett dokument på datorn som vi projicerade nästa lektion, då det är lättare för vissa elever att se datorskriven text i synnerhet om de sitter långt bak i klassrummet.

Vi är jätteglada över att klasserna tyckte det var så roligt att skriva tillsammans och det är viktigt att det får ta tid, så att det blir ett bra resultat. För planeringens skull är det nog bra att tänka att det eventuellt tar en extra lektion, än vad man avsatt från början. Vi upplevde också att vi fick styra dem rätt mycket i tanken och ständigt återkomma till berättelsens struktur, för att vi skulle få ihop det och att alla delar skulle finnas med. Men det kändes viktigt att göra det eftersom den här berättelsen ska kunna användas som exempel när de skriver själva sen. Det blev också flera diskussioner kring vikten av att planera sin berättelse innan man börjar skriva. Annars är det lätt att man får gå tillbaka och skriva om i efterhand för att det ska hänga ihop, vilket kan bli både arbetsamt och onödigt.

Här skriver några av våra nyanlända elever en annan gemensam saga. De som var med i den här gruppen var med på helklasslektionerna också, men fick möjlighet att fördjupa kunskaperna och utveckla ordförrådet ännu mer vid fler tillfällen. Deras saga blev ännu mer lik originalet eftersom de lånade hela fraser men kom också med egna förslag.

“De skulle simma till ett korallrev för att en tsunami var på väg.”

“På väg till korallrevet fanns en jättestor bläckfisk med ett öga stort som en basketboll.”

Medan en skriver på tavlan så får de andra skriva ner texten på papper, precis som vi gör i helklass.

Här är två av klassernas färdiga sagor:

Det sista steget är individuell konstruktion där eleverna ska skriva en berättelse på egen hand. Men det får vi berätta mer om i ett annat blogginlägg!