Djuren som eleverna skrev texter om.
Det första steget efter att ha informerat om arbetsområdet var att läsa och arbeta med en gemensam exempeltext som handlar om renen. Texten finns som helhet i kartläggningsmaterialet “Tummen Upp” (Liber) och är en del av en läsförståelseuppgift.
Vi projicerade texten och alla elever fick den även på papper eftersom uppgiften handlade om både struktur och innehåll. Läraren läste texten högt och vi hjälptes åt att kategorisera faktan och rubriksätta de olika styckena (Klassificering, Utseende, Habitat, Föda, Ungar, Renen och människan) på pappret. Eleverna fick sedan försöka hitta fakta i dessa stycken som beskriver hur renen har anpassat sig till sin livsmiljö på olika sätt. Den faktan strök vi över med överstrykningspenna så att det blev tydligt för alla. Vi förtydligade också att när de skriver sina egna texter så kommer den faktan vara i ett eget stycke med en egen underrubrik. Just den delen skulle nämligen bedömas av NO-läraren då det är ett kunskapskrav i biologi.
Eleverna fick tilldelat olika djur. Alla djur är svenska landskapsdjur som är geografiskt spridda över hela landet och lever i olika habitat: varg, björn, utter, skogshare, havsörn, lax, älg och knubbsäl. De fick också ett planeringsdokument där de dels kort kunde skriva ner fakta de hade hittat, dels använda som checklista för att underlätta att alla delar kom med.
Att söka fakta helt fritt på internet kan bli en både för tidskrävande och för omfattande uppgift för vissa elever, därför valde vi lärare ut några webbsidor till varje djur där man kan hitta relevant fakta till uppgiften. Eleverna fick söka på egen hand också men det fanns tips på sidor som alla hade tillgång till.
I slutet av projektet ägnade vi en lektion åt att modellera och gå igenom tydligt hur man resonerar kring källors trovärdighet och användbarhet. Vad är egentligen skillnaden i hur man resonerar på ett enkelt, utvecklat och välutvecklat sätt i årskurs 4? Eftersom NO-läraren ville ha med en jämförelse mellan källorna skulle eleverna ha minst två webbsidor som de värderade. Ett steg i att tydliggöra det här är att värdera en källa tillsammans, på respektive nivå (E, C, A), så att eleverna får ett konkret exempel. Det upplever vi har gynnat alla våra elever när de sen ska resonera kring källor på egen hand, oavsett ämne.
I en beskrivande rapport är strukturen tydlig och något eleverna ofta upplever som ett stöd när de ska skriva själva. Det ska vara lätt att förstå var särskild fakta ska skrivas någonstans. I samband med det här arbetet så jobbade vi mycket med ämnesspecifika ord som eleverna skulle använda i sina texter, men även ord de stötte på när de sökte efter fakta. Exempelvis: hane, hona, ungar, habitat, buk, mankhöjd, fjädrar/päls/fjäll, dräktig, häcka osv.
Att skriva en beskrivande rapport om ett djur är en tacksam genre-uppgift och något vi upplevt att våra elever oftast tycker är intressant och roligt. När texterna var klara bad vi eleverna som hade skrivit en djurtext i årskurs 3 att läsa den igen och jämföra. Flera blev oväntat imponerade över sin egen progression och även elever som kämpar med just skrivningen kunde se att de faktiskt hade utvecklats som skribenter.
Elevtexter
