Även i år finns möjligheten att söka ett statsbidrag för praktiknära forskning. Därmed har regeringen gjort en satsning för att främja forskning och utvecklingsarbete i skolan.
Den nyligen byggda Kvibergsskolan i Göteborg deltar sedan 2019 i det treåriga forskningsprojektet Digiflex: didaktisk design i samverkan – rummets betydelse i ny skolverksamhet. Projektet undersöker hur skolornas fysiska och digitala miljö påverkar undervisningen och elevernas språk- och kunskapsutveckling, men också hur miljöerna påverkar möjligheten till inkludering.
Skrivit ett avtal
På Kvibergsskolan följer forskarna tre arbetslag på låg-, mellan- och högstadiet och har en kontaktperson i varje lag, som främst är en länk mellan skolan och forskarna. Forskarna följer planering, undervisning och arbetslagsmöten men ordnar också workshoppar för samtliga pedagoger.
– Skolan har ett ingått ett avtal där det står vad som förväntas av skolans personal och vad vi kan förvänta oss av forskarna. Vi bidrar med underlag till deras forskning och de ger oss möjlighet att tänka nytt. I projektet har vi fokus på delar av skolans verksamhetsplan: Att vara en digital skola med fantastiska lärmiljöer. Projektet bidrar till att förstärka den planen, säger Ingela Lundh.
Nya verktyg
Pandemin har påverkat möjligheten för forskarna att vara så verksamhetsnära som planerat och därför är projektet också försenat. Distansundervisningen har minskat möjligheterna att följa verksamheten på plats och vara ett naturligt inslag i det dagliga. Under höstlovet är dock en heldagsworkshop inplanerad där pedagogerna får möjlighet att få inspel av forskarna och testa nya digitala verktyg och metoder.
– Vi får hjälp att fokusera på det som ger mervärde för elevernas undervisning. Vi utvärderar, skruvar lite i undervisningen och prövar igen, berättar Ingela Lundh.
Arbetslagen har kommit olika långt men trots förseningarna i projektet har skolan redan hittat sätt att stärka undervisningen. Ett exempel är tanketärningar, en metod som hjälper pedagogen att designa sin undervisning med hjälp av digitala verktyg, men som i första hand utgår ifrån kunskapskraven.
”Hjälper oss att tänka klokt”
Ingela Lundh har tidigare bland annat arbetat på GR med skolutveckling kring digitalt lärande, kollegialt lärande och bedömning. 2019 var Kvibergsskolans del för årskurs 4-9 klar och då började också Ingela som rektor på skolan. Hon ser den praktiknära forskningen som en hävstång för att utveckla undervisningen.
– Det är bra att andra ögon följer verksamheten på ett systematiskt sätt under en så lång period som tre år, att någon utifrån hjälper oss att tillsammans tänka klokt.
Tydliga förväntningar
Sedan skolan öppnade har den ökat elevantalet från 350 till 825 elever vilket också innebär fler medarbetare. Den utvecklingen är både en fördel och en utmaning, menar Ingela Lundh.
– Skolan har 25 nya medarbetare i höst. Vi har många som söker sig till oss och vi är också tydliga med vad vi förväntar oss av våra pedagoger. Men med många nya i personalen tar det längre tid att förankra vår verksamhetsidé. Vi i ledningen och våra medarbetare som varit med från start måste ha tålamod att ta vissa saker en gång till.
Verksamhetsidén viktig
För det krävs att hela skolan är involverad för att ett praktiknära forskningsprojekt ska bli framgångsrikt. Verksamhetsidén måste vara allas och varje person måste vara villig att jobba i team.
– Som rektor behöver du ställa dig frågorna: Vill jag? Vill lärarna? Har skolan rätt förutsättningar? Projektet behöver stämma överens med skolans idé och plan framåt. Men det är fantastiskt för våra pedagoger att få syn på varandras tankar och hitta en gemensam förståelse, säger Ingela Lundh.
