- Varifrån hämtar du inspiration till din undervisning i teknik?
– Jag är utbildad civilingenjör och har tidigare jobbat på ett elektronikföretag. Tack vare microbitkort och blockprogrammering har det blivit lätt att jobba med teknikprojekt, det ger möjlighet att bygga nästan hur många projekt som helst. Jag började därför tänka ut olika enkla projekt som elever kan lätt förstå och genomföra, som till exempel att bygga en telegraf, ett trafikljussystem eller ett piano. Det krävs bara att eleverna har grundläggande kunskaper inom blockprogrammeringen.
– Att lägga undervisningen på en nivå så att alla kan förstå är en utmaning. Oavsett vilket betyg eleverna får vill jag att alla ska tycka det är roligt. Fördelen med teknikämnet är att det är praktiskt, man behöver lösa problem och får jobba med händerna. Elever kan bygga och klara många olika saker, det blir ett resultat direkt.
– Jag märker att eleverna förstår det teoretiska bättre när de arbetar praktiskt. Exempelvis när de bygger en telegraf med microbit och skickar meddelanden till varandra, både via elektriska trådar och via radiosignaler. Då får de själva översätta bokstäverna i alfabetet till binär kod, ettor och nollor. Efteråt förstår de lättare hur datorkommunikation fungerar. I vissa projekt kommer också matematiska uppgifter in, som omvandling av binära tal till decimaltal osv.
- Varför skapade du webbsidan Teknik och programmering?
– Jag tänkte först skriva en bok för att använda som läromedel. Men sedan upptäckte jag att det är mycket billigare och bättre att skapa en hemsida där jag kan spara och strukturera mitt eget material. Jag kan också lägga upp filmer med instruktioner till eleverna för olika moment. Jag tycker mycket om att dela material och erfarenheter med mina kollegor i skolan och jag brukar dela med mig av allt jag har till andra.
- Hur använder du webbsidan i din undervisning?
– Jag använder filmerna som stöd i undervisningen, både i klassrummet och för elever som är hemma. Jag har också blivit inspirerad att använda den i andra NO-ämnen och i matematikundervisningen. Till exempel har jag börjat ta in även de fysikdelar som ingår i teknikämnet. Jag försöker få in så mycket NO och matematik som möjligt.
– Första året brukar vi börja med blockprogrammering så att elever får grundläggande kunskaper i programmering och hur olika kommandon fungerar. De lämnar in fem uppgifter där de stegvis skriver koder utifrån textfrågor. De får också aktiviteter där de testar att koppla microbitkorten till elektroniska komponenter som transistorer, resistorer, lysdioder (se webbsidan under rubriken Olika byggprojekt). De använder också binogi.se för att diskutera miljöfrågor till projekten.
– Andra året arbetar eleverna med programmering av olika komponenter och miljöfrågor som rör komponenterna. De får bygga och testa olika projekt, till exempel en bil eller ett vindkraftverk, och redovisar sedan för varandra. Tredje året väljer eleverna ett av projekten, eller kommer på egna projekt som de ska bygga. De tar reda på vilka material som behövs, skissar och dokumenterar i en PowerPoint som ska presenteras inför klassen. Presentationen ska innehålla en inledning om hur projektet ser ut, hur det ska användas, plus lite historik om projektutveckling och miljöfrågor.
- Jag tycker det är svårt att hinna med allt som förväntas rymmas i teknikämnet. Hur ser en studieplanering ut som kan omfatta allt som finns i det centrala innehållet?
– I min planering utgår jag alltid från kunskapskraven och anpassar det till det centrala innehållet så långt det går. Det centrala innehållet för högstadiet består av tre delar: miljöfrågor, tekniska lösningar och arbetsmetoder. Om man utgår från det som står i tekniska lösningar kan eleverna jobba med projekt och dokumentera sitt arbete. I dokumentationen får de använda de flesta av delarna som finns i det centrala innehållet, till exempel att svara på miljöfrågor som handlar just om det projektet, följa en arbetsmetod och göra en redovisning.
– Jag får inte med allt i projekten som finns på hemsidan, men mycket. De delar som saknas är bland annat tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, hur detta påverkas av materialens egenskaper, bearbetning av råvaror och hantering av avfall i industriella processer med mera. Men vi arbetar också med andra experiment som synliggör de begreppen. Och eleverna använder andra resurser och läromedel, som binogi.se och Phet Colorado.
- Hur kan andra lärare ha nytta av din webbsida?
– Jag har lagt in olika typer av material, filmer, bilder och texter som kan göra det lättare för elever att förstå tekniklektionerna. Lärare som vill kan också använda mina filmer på genomgångar. Några kollegor har faktiskt lärt sig programmera tack vare hemsidan. På facebook har jag också fått positiva kommentarer från lärare som skriver att de nu har förstått hur de ska använda teknikmaterial som finns på skolan men som tidigare bara stått där.
- Har du tankar om att utveckla webbsidan vidare?
– Ja, den är inte helt färdig. Det är många uppgifter, demonstrationer och projekt som kommer att läggas till. Till exempel kommer det snart fler filmer och uppgifter för programmering med Python. Det kommer också filmer och lektioner inom elektricitet och magnetism. Jag planerar även att översätta den till franska och till arabiska, eftersom det finns många elever som har de språken som modersmål och jag själv kan dem.
Länk till lärresursen Teknik och programmering på Lärtorget:
Direktlänk till webbsidan:
