• På vilket sätt stödjer Torpaskolan nyanlända elever att uppnå målen?

– Vi är två lärare i svenska som andraspråk på högstadiet och en i årskurs 1-5, som jag också delar eleverna i årskurs 6 med. Dessutom har skolan två studiehandledare på deltid, en i arabiska och en i somaliska, som arbetar med enskilda elever.

– Sedan hösten 2018 har jag grupper på högstadiet med nyanlända elever som jag stöttar i SO-ämnen. Eleverna lär sig grunderna i SO under lektionstiden för svensk-engelska, som de valt i stället för att läsa tyska, franska eller spanska. De missar alltså inte någon ordinarie undervisning för att komma till mig.

– Fram till hösten 2017 hade Torpaskolan en förberedelseklass. Efter det följde jag under en period med mina elever ut i klassrummen för att vara en språklig brygga mellan eleverna och ämneslärarna. Sedan hösten 2018 kommer eleverna till mig i stället och det är ett upplägg jag har tagit fram i samverkan med ämneslärarna. Jag är själv behörig i historia och har erfarenhet av att undervisa i övriga SO-ämnen.

– Jag har arbetat fram ett SO-material som bygger på skolans läroböcker men är skrivet på ett anpassat språk, som kallas Översikt. Det finns tillgängligt för alla lärare på skolan som undervisar i SO-ämnen. Översikt finns i dagsläget i religion, historia och samhällskunskap för årskurs 7, 8 och 9. Till våren hoppas jag få klart det även i geografi.

  • Vad är fördelarna med det arbetssättet?

– Eftersom jag känner mina elever och vet vilka språkliga utmaningar som finns, vet jag vilka ord och begrepp som behöver förtydligas. Eleverna får ny fakta och nya ord översatta eller förklarade på sitt modersmål, vilket gör dem bättre förberedda när de sedan har SO tillsammans med sin klass. Eleverna får betyg i ämnen de annars inte skulle klarat av, eftersom deras språk inte räcker till för att hänga med i ordinarie undervisning.

– De nyanlända eleverna har också möjlighet att göra alla sina prov hos mig. En del elever klarar att skriva proven själva, men vill få hjälp med att förstå frågor eller för att själva hitta ord de kan på sitt modersmål men inte på svenska. För de elever som har behov av att göra proven muntligt fungerar jag som sekreterare. Provet lämnas sedan till undervisande lärare för bedömning.

  • Kan du ge exempel på begrepp som behöver förklaras?

– I geografin gick vi igenom ord som kartprojektioner, longitud och latitud. Detta är nya ord för många elever, men det är inte bara ämnesspecifika ord som eleverna behöver få förklarade. Jag frågade mina elever vad ordet främmande betydde. En elev kunde ordet och gav förklaringen: en gäst som kommer hem till dig. Förklaringen är ju helt korrekt men ordet betyder ju också okänd eller obekant. Om eleverna tror att de kan ett ord och läser texten med det ordet i åtanke blir texterna ofta obegripliga för dem att förstå. Jag arbetar mycket med att inte bara förstärka ämnesspecifika ord utan också ta upp de där småorden för om eleverna inte förstår det som står mellan de ämnesspecifika orden får de ändå inget sammanhang.

  • Vilka råd skulle du ge andra skolor när det gäller studiehandledning?

– Det är viktigt att det finns en samordnare på skolan som har en överblick över vilka elever som ska ha studiehandledning, vilket behov eleven har och i vilket eller vilka ämnen. Dessutom måste ämneslärare, studiehandledare och sva-lärare samverka för att underlätta de nyanländas studiehandledning.

  • Vem är du nyfiken på?

Jag vill gärna ställa några frågor till Muna Alshakarchi, studiehandledare på Vättleskolan:

  1. Vilka elever läser svenska som andraspråk? Alla som har annat modersmål? Andraspråkslever som inte klarar svenska och som inte heller kan läsa och skriva på det språk som talas i hemmet?
  2. Hur arbetar ämneslärare på skolan med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning? Språkligt? Kunskapsmässigt? Socialt?
  3. Vilka elever får hjälp av specialpedagog/speciallärare?
  4. Hur är studiehandledningen organiserad på din skola? Finns det sätt att effektivisera detta eller ge bättre kvalitet?
Text och foto: Thomas Reckman