- Vad gör en VFU-handledare?
– Vi hjälper lärarstudenter att få en god inblick i vad det är att vara lärare. Det handlar dels om den mer praktiska och fysiska delen av yrket, till exempel vilken nivå man ska lägga undervisningen på i en specifik elevgrupp och hur man blir en pedagogisk ledare i klassrummet. Men också om den sociala och relationsskapande delen av lärarjobbet, som egentligen är det viktigaste.
– När man möter eleverna för första gången är det relationsbyggandet man ska satsa på. Det är också viktigt att kunna skapa bra relationer med sina kollegor och skolledningen, och att jobba upp en relation med föräldrar. Alla dessa saker behöver man känna sig trygg i för att få en bra arbetssituation.
– Jag stöttar ofta studenterna genom att ge exempel på hur man kan agera i olika situationer, till exempel när man möter eleverna innanför klassrumsdörren. Att man säger hej och godmorgon, hur är det idag? Att man ställer intresserade frågor, särskilt till de elever som behöver extra stöttning: Har du med dig din utrustning? Gick det bra igår på matchen? Behöver du låna något?
– I klassrummet uppmuntrar vi studenterna att röra sig runt så mycket som möjligt för att kunna coacha och peppa eleverna, och fånga upp dem som behöver hjälp att komma vidare. På Glöstorpsskolan brukar vi ha en utvärdering sista fem minuterna på lektionen, där vi också stämmer av med var och en: gick det bra för dig?
– Även i ”korridorslivet” är det viktigt att bygga goda relationer. Att ta kontakt, att sätta sig med eleverna i matsalen. Du ska rikta in dig på att skapa en god relation till de elever som det kan vara stökigt omkring och jobba uppsökande. Vara behjälplig när eleverna behöver praktiskt stöd, till exempel med att låna något eller skriva ut material etcetera. Vi jobbar med lågaffektivt bemötande och har märkt genom åren att detta fungerar bäst i slutänden. Det frigör möjligheter till lärande. Men det betyder inte att vi inte säger till när det är något skarpt normbrytande som händer.
- Varför ville du bli VFU-handledare? Vad är den egna vinningen?
– När jag själv gick lärarutbildningen hade jag så bra handledare och lärde mig så oerhört mycket av dem. Så jag tänkte att jag ville göra en insats för att stötta upp nya lärare i sin karriär. Det ger också ytterligare dimensioner till min egen undervisning att jag får feedback från studenterna som gör att jag kan trimma min planering. Jag tycker det är intressant att träffa människor som vill ge sig på det här yrket. I slutänden kan studenterna också stå på egna ben och ta över lektioner, vilket gör att jag kan ägna tid åt elever som behöver extra stöd.
- Vilka utmaningar finns?
– Om studenten inte är så utåtriktad får vi jobba en hel del med den sociala biten. Som lärare behöver du prata med eleverna och göra dig till en viktig person i deras liv. Och som vuxen på en arbetsplats måste du kunna prata med vaktmästaren, med städpersonalen, med alla. Det är viktigt att vara tydlig med vad som förväntas, och ibland kan det vara tuffa samtal jag behöver ta med lärarstudenten.
- Varför tar skolor emot lärarstudenter? Vad vinner skolan på det?
– Vi får mycket feedback och nya idéer från studenterna i planeringen av olika ämnesområden. De kommer med ett öppet sinne och kan se fler sätt att göra undervisning på. Att de har färska ämneskunskaper gör att de kan plocka fram exempel som är väldigt talande. Studenterna kan peka på saker vi gör och fråga: Varför gör ni så där? Då får man själv fundera – är det mest av gammal tradition eller har vi tänkt igenom det och vet att det ger en viss effekt? Det blir mer levande diskussioner i ämneslag och i lärarrummet.
- Skiljer det sig åt att ta emot studenter från kortprogrammet (KPU)? Hur i så fall?
– KPU-studenterna är oftast äldre än långprogramsstudenterna, så de har andra erfarenheter med sig och är väldigt motiverade att lösa uppgifter de har här hos oss. De har ofta kommit långt i sin sociala utveckling, vet hur man för sig med andra vuxna och i det kollegiala. Många av dem har också erfarenheter från ungdomsverksamhet, och då brukar det rulla på hur bra som helst.
– Tempot på skolan kan vara högt. Kommer man från ett kontorsjobb gäller det att kunna anpassa sig till det, men också veta hur man slappar av. KPU-studenterna som läser med förhöjd studietakt har ofta mycket uppgifter från universitetet. Så vi får vara extra snälla mot dem.
- Finns det några särskilda utmaningar med att handleda studenter som har djup ämneskunskap, som till exempel har disputerat och kanske arbetat som lektor?
– Fördelarna är att de verkligen kan plocka in reella exempel i undervisningen. Vi har studenter som forskat på späckhuggare och kommer direkt från dykningar i Atlanten. De har bakgrundskunskap och forskningskunskap som gör att de får igång och inspirerar eleverna. Eftersom de ligger på så hög nivå kan de visa eleverna hur långt kan man nå med sina kunskaper. Det är en tillgång för de elever som vill lära mer och fördjupa sig. Ibland ser vi att även elever har det lite svårare stannar kvar efter lektionen och ställer frågor till studenten. Om studenten tilltalar båda typerna av elever är det ju väldigt bra.
– En utmaning när man handleder KPU-studenter är att de vill ha in så mycket i sin lektionsplanering och ofta överplanerar. Som lärare ska du koka ner målen till något som alla elever, och även föräldrar, förstår. Det är en tuff process. Vi tittar igenom målen och gamla planeringar så att studenterna ska se progressionen över alla åren. Vi jobbar med begreppsbyggen, börjar med basbegreppen och pratar om i vilken takt ska vi bygga på. Och det kan gå mycket långsammare än de har tänkt sig. Det är viktigt att läraren hela tiden månar om de elever som har det besvärligt, att man är en varm person trots att man ”tjongar på med begrepp på tavlan”.
- Vad kan en lärarstudent med tidigare arbetserfarenhet tillföra skolan?
– De tillför erfarenheter utifrån, från andra yrken och branscher, och de vet hur man jobbar tillsammans med andra vuxna. De kan inspirera eleverna att se ett framtida arbetsliv framför sig. Många är också vana vid att presentera material och hålla föreläsningar, och det gör att vi får nya idéer och tips på bra verktyg för att göra presentationer.
– Jag kan varmt rekommendera andra skolor att ta emot lärarstudenter. Det ger skolutveckling att ta in människor utifrån och en möjlighet att vara med och forma nya kollegor.
Läs mer om Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, på Göteborgs Universitets hemsida
