Fattigdom på global nivå är ett komplext problem. På Nya Lundenskolan har Wanja Lindberg och kollegan Ulrika Hanse, NO-lärare, gått ihop för att skapa en större förståelse hos avgångsklasserna i 9:an. Det ämnesövergripande projektet fick namnet ”Se fattigdomen”.
– NO och SO går väldigt bra ihop om man tittar på kunskapskraven. I båda fallen handlar det om att eleverna ska utveckla, resonera och argumentera, säger Ulrika Hanse.
Eleverna får ett helhetsperspektiv
Eleverna har varit indelade i grupper som fördjupat sig i olika länder med extrem fattigdom. De ska förklara fattigdomens orsaker och sedan utveckla en teknisk lösning som på något sätt kan hjälpa landets befolkning.
I Geografi, Samhällskunskap och Historia har eleverna undersökt hunger och fattigdom utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor. Med den bakgrunden har de sedan skissat på och byggt en tillhörande teknisk modell.
– Vi tycker att det här är skolutveckling. Läroplanen säger att vi ska jobba ämnesövergripande. Våra elever ska kunna se och dra egna slutsatser om en helhet i den värld vi lever. Jag tror att de får en helt annan förståelse när man kopplar ihop målen i de olika ämnena med varandra, säger Wanja Lindberg.
Eleverna fick även träning i muntligt framförande när varje grupp på 20 minuter redovisade sina respektive länder med tekniska lösningar inför en jury i ett så kallat Draknäste.
De gör någonting på riktigt
Bedömningen skedde utifrån hur grundligt grupperna analyserat fattigdomen i valt land, hur genomtänkt och innovativ deras tekniska lösning var, samt prototypens noggrannhet och design.
– Eleverna ser ju att vi gör någonting på riktigt, att det vi gör i skolan kan man ha till någonting, säger Ulrika Hanse.
Wanja Lindberg vill slå ett slag för värdeskapande lärande*. Läs mer om värdeskapande lärande på Björlandagården:
– Det ska vara nytta med det jag gör. Då skapar vi ett engagemang och en lust till att lära. Våra elever har varit så motiverade för det här arbetet att vi flera gånger fått be dem att gå hem för att skolan stänger klockan sex på kvällen, säger hon.
Ett tåg som drivs av solenergi
En av grupperna har byggt ett tåg i kartong med aluminiumfolie på utsidan som föreställer solfångare. Tåget är tänkt att drivas av solkraft när solenergin omvandlas till rörelseenergi. Emma Kurti demonstrerar genom att hålla sladden med en liten solpanel utanför fönstret. Så fort den exponeras för solen börjar motorn i andra änden av sladden att snurra.
Hon har byggt tåget tillsammans med klasskamraterna Ebba Halvardsson och Thea Hellsing. Det är tänkt att kunna transportera människor och gods i Uganda. Där är det gott om sol och solenergi är dessutom miljövänligt.
– Uganda har gott om naturresurser men dålig infrastruktur. Det gör att landet importerar en massa saker till städerna som egentligen finns på deras egen landsbygd, men därifrån är det dåligt med kommunikationerna. Vi ville bygga på något som redan existerar och rälsen är kvar sedan kolonialtiden men används inte alls idag, säger Emma Kurti.
Researchen gjorde de på websidor som Globalis, Landguiden, Nationalencyklopedin och SO-rummet.
– Det är väldigt kul att det går över ämnesgränserna för då ser man hur allting har med varandra att göra, säger Thea Hellsing. Hon får medhåll av Ebba Halvardsson.
– I det verkliga livet är ju inte saker indelade i ämnen utan det är bara något vi gör här i skolan. Jag tycker att det här blir ett mer realistiskt sätt att arbeta på.
Nästa år kan det bli ännu fler ämnen
Halvvägs in i projektet fick samtliga grupper en hel byggdag för att komma igång med den praktisk-tekniska delen. Det kan annars vara svårt att designa prototyper och tekniska lösningar om man bara har tillgång till 40-minuters lektioner.
En annan förutsättning för att som lärare gå i land med ämnesövergripande teman är naturligtvis att kollegor i andra ämnen är frikostiga med att släppa elever från vissa lektioner. Till nästa års ämnesövergripande projekt funderar de båda pedagogerna på att även involvera bild och slöjd.
– Det här arbetssättet föder nya idéer som vi kanske inte hade kommit på annars, om vi inte hade varit i den här kreativa miljön, säger Ulrika Hanse.
– Jag tycker att det berikar och gör mig till en bättre lärare, säger Wanja Lindberg.
