Kunskapen om förstaspråkets betydelse för flerspråkiga elevers lärande har ökat de senaste decennierna, säger Hülya Basaran*, och det är väldigt positivt.
– Idag finns mycket forskning som sprids via Skolverket och även i sociala medier – och det ökar elevernas möjligheter. Bland lärare finns det ett annat intresse idag än för tio-tolv år sedan.
Myter har påverkat skolan
Hülya Basaran är sva-lärare och lärarfortbildare vid Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Foto: Maria Eriksson
Under lång tid var det myter om tvåspråkighet som påverkade skolans och lärares förhållningssätt till flerspråkiga elever, menar hon. Det fanns ett bristperspektiv på eleverna, som tyvärr delvis lever kvar idag. Men nu har synsättet börjat förändras. Vi har övergivit en dubbel enspråkighetsnorm och ersatt den med en integrerad tvåspråkighetsnorm. Tidigare sade man att språken ska hållas isär. Det fanns också en idé om att du som tvåspråkig ska behärska varje språk på samma nivå som enspråkiga. Annars är du bara ”halvspråkig” i andraspråket.
Men forskning visar att språken inte kan separeras på detta sätt. Hos flerspråkiga personer har de olika språken egna domäner, deras funktion är kopplad till specifika sammanhang och situationer. Flerspråkiga personer kan ofta olika ord och begrepp på sina olika språk. Hülya, som har sina rötter i Turkiet, tar sig själv som exempel.
– Jag skulle aldrig kunna föreläsa om språk- och kunskapsutvecklande undervisning på mitt modersmål turkiska. Jag har läst en svensk lärarutbildning och kan inte de teoretiska begreppen på turkiska. Jag har inte det akademiska språket på turkiska.
– På turkiska kan jag prata om mer vardagsnära saker, som matlagning till exempel. Men samtidigt har jag ju den akademiska kunskapen, så egentligen behöver jag bara lära mig begreppen på turkiska. Jag har ett passivt ordförråd på som jag behöver aktivera.
Att elevers andraspråksutveckling skulle hämmas av att de får använda sitt modersmål i skolan har varit en seglivad myt, konstaterar hon.
– Det stämmer inte, utan beror helt på hur man använder sitt förstaspråk. Man kan använda sitt språk som en resurs.
Lär sig snabbare
Både språkutveckling och lärande gynnas om nyanlända elever får använda sitt starkaste språk i lärandet, visar forskning. Får de lära sig nya ord och begrepp både på sitt modersmål och på svenska samtidigt, lär de sig ordet snabbare än om de bara får träna in ordet på andraspråket.
Det finns också gemensamma strukturer, en interdependens, mellan språken som gör att du har nytta av kunskaper du tillägnat dig i ett av dem när du ska utveckla det andra. Det gäller exempelvis vid läsinlärning. Många av läsförmågorna är överförbara från ett språk till ett annat, som exempelvis lässtrategier, tolkningsförmåga och förmåga att läsa mellan raderna. Om en elev har knäckt läskoden på exempelvis somaliska så har hen med sig den kompetensen även i läsning på svenska.
– Det är lättare att lära sig läsa på ett språk du redan kan tala. Så för nyanlända barn i lågstadiet kan det vara en fördel att få läsundervisning på modersmålet först, eller parallellt med läsundervisning på svenska.
Elever får kodväxla
Om vi tar tillvara elevers språkförmågor i andraspråket underlättas dessutom kunskapsbyggande i skolämnena. Genom modersmålet har eleven möjlighet att uttrycka sina befintliga kunskaper i de olika ämnena, så att kunskapsinhämtningen inte bromsas upp utan sker parallellt med andraspråksinlärningen.
Målet är att eleverna ska gå till svenska språket men samtidigt använda sin flerspråkighet som en resurs, till exempel när det gäller förståelsen av nya svenska ord och begrepp. Ett sätt är att låta elever med samma modersmål arbeta tillsammans. Då kan de använda det gemensamma språket som en brygga till förståelse.
– Som lärare kan vi ge eleverna möjlighet att kodväxla. Att prata med varandra på det språk de har gemensamt, och använda både svenska och modersmålet. Före en lektionsuppgift är det bra att tänka igenom: är detta en uppgift där eleven kan få diskutera på modersmålet men presentera på svenska?
Hülya Basaran har själv arbetat som SVA-lärare i många år. I sin egen undervisning har hon sikte på att elevernas slutliga produktion hela tiden ska vara på svenska. Men på vägen dit får de möjlighet att använda hela sitt språkkapital.
– När elever ska skriva texter vill jag att de ska fokusera på en sak i taget. Om de har kunskaper om ämnet de ska skriva om kan de använda alla sina språk i skrivandet, växla mellan språken i samma text och inte bli hämmade av att formulera sig på svenska. I nästa steg får de sedan göra en ordentlig översättning till svenska.
På samma sätt kan eleverna med fördel använda alla språk när de gör anteckningar under lektionen. Det viktiga är att kärnan i innehållet finns med. Om läraren sammanfattar lektionens innehåll i punkter, kan det dock vara bra att de skriver av dessa på svenska.
– Sedan kan eleven med hjälp av lärare, studiehandledare, kompisar eller översättningsverktyg översätta till det språk eleven kan.
Strategier stöttar läsning av berättande texter
Hon ger exempel på hur läraren kan jobba med läsning av berättande texter, som sagor. Första steget är att stötta elevernas förförståelse för berättelsens innehåll. Finns texten tillgänglig på flera av språken som talas i elevgruppen är det en fördel såklart. Annars kan läraren utgå från bokens bilder, som väcker tankar och ger ledtrådar till textens innehåll.
– Om man hört sagan innan och har en förförståelse så underlättar det. Då bygger man en stöttning utifrån det. Eller så kan man bygga förförståelse tillsammans med barnen med hjälp av bilder, ordlistor etcetera.
I nästa steg får eleverna jobba tillsammans med kompisar som pratar samma språk.
– Det är svårt att diskutera en text på svenska om du inte behärskar det. Ska du kunna diskutera den på din kognitiva nivå så måste du använda det språk du är starkast i. Då kan eleverna prata om ord och begrepp med varandra, som till exempel skillnaden mellan det vardagliga begreppet ”mat” och ”föda”, som är exempel på skolspråk.
Att låta eleverna förutspå nyckelord i texten är en annan strategi. Vad kan ordet ”gumman” betyda, som förekommer på många ställen? Vad tror ni att texten handlar om?
– Man kan också gå igenom ord innan och ge dem en ordlista, där orden är grupperade utifrån ordningen i texten, eller utifrån ordklasser. Läraren kan då särskilt uppmärksamma flertydiga ord som exempelvis fil, vår, cell, klippa.
Detaljerad planering viktigt
Syftet med undervisningen är att ge eleverna strategier för att förstå nya ord, genom att sätta dem i ett sammanhang, avgränsa ordets betydelse etc, och då är det viktigt att göra dem aktivt medskapande i lärandet. Eleverna kan själva vara med och slå upp ord och skapa en egen ordlista, översätta ordet till förstaspråket, hitta synonymer och motsatsord, och rita illustrerande bilder.
Hülya Basarans råd är att planera lektionerna detaljerat, så att ordningen mellan olika moment och aktiviteter ger eleverna stöttning vad gäller begrepp, strukturer, genrer, språk och ämnesinnehåll. Målsättningen ska vara att eleverna går mot alltmer utmanande uppgifter, från vardagsspråk till skolspråk. Under lektionen behöver läraren vara följsam, eftersom en planerad aktivitet kan visa sig vara en alltför stor utmaning och kan behöva ersättas med eller föregås av en annan aktivitet med handfast stöttning.
Utgå från den enskilda eleven
Utgå från att alla elever är individer med unika förutsättningar, säger Hülya. Vad som gäller generellt för elever, måste ”synas i sömmarna” utifrån varje ny elev. Hennes rekommendation är att alltid prata med eleverna. Vad fungerar bäst för dig?
– Ibland säger studiehandledaren att modersmålet inte är den bästa resursen. Då måste man fundera på om det är något annat stöd eleven skulle gynnas av.
Som resurs i undervisningen vill hon också tipsa om webbverktyg som använder flerspråkighet som resurs, som Binogi och Begreppa. Ett annat tips är att låta eleverna visa sin kunskap genom att skapa filmer och presentationer med digitala verktyg.
– Det är inte det digitala som gör det. Utan det är möjligheten att jobba multimodalt, och för en riktig mottagare. Eleverna skriver manus och pratar in speakertext. När de spelar in är de jättenoga med sitt svenskauttal. Då har de riktiga mottagare, inte bara läraren.
* Hulya Basaran var våren 2022 inbjuden till Språk-, läs- och skrivutvecklarnätverket i Göteborg som föreläsare. Bilderna nedan är från hennes presentation för nätverket.
Thomas & Collier (1996-2001)
Bildkälla: Linnéuniversitet
Egen bearbetning: Norén, S. (red.) (2018). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse]. (Andra upplagan). Stockholm: LegiLexi.och http://media1.intensivsvenska.se/2020/09/Intensivsvenska_Ordforrad_och_skolsprak_SKRIVS_15_2020.pdf
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första utgåvan Stockholm: Natur och kultur
