Läroböcker för alla – även inom de små språken

I juli träder en lagändring i kraft som ska garantera alla svenska elever bättre tillgång till läroböcker. Nyligen har regeringen avsatt 658 miljoner kronor till kommunerna för inköp av läroböcker – detta på grund av att Sverige har satsat minst av de nordiska länderna på inköp av läroböcker, enligt Läromedelsbarometern (2022).

Återkomsten av analoga läromedel är inte bara ett hett ämne inom majoritetssamhället utan även för små språk och minoritetsspråk, vilka lyftes alldeles nyligen fram inom ramen för den reviderade nordiska språkpolitiska deklarationen. Just i de små språken är bristen på läromedel påtagligast. Den svenska regeringen har därför satsat 24 miljoner kronor för att producera läromedel på nationella minoritetsspråk.

UR men inga läroböcker

Under vårterminen 2024 har vi inom ramen för ett forskarnätverk undersökt modersmålslärare i det nationella minoritetsspråket finska. Finska är den största gruppen bland de nationella minoritetsspråken i landet när det gäller antalet talare, elever och lärare. Även om antalet talare har minskat på grund av en språkbytesprocess – Institutet för språk och folkminnen har för övrigt en undersökning på gång om språkanvändningen hos språkbärarna – uppskattas det finnas 250 000 finsktalande i Sverige. Under läsåret 2023/2024 deltog ungefär 4500 elever i modersmålsundervisning i finska över hela Sverige, och det fanns 199 modersmålslärare anställda.

I Göteborgs stad finns det ungefär 120 elever i grundskolan som deltar i modersmålsundervisning i det nationella minoritetsspråket finska, och 2 modersmålslärare. Dessutom finns en tvåspråkig kommunal klass med ett par elever som ska få ungefär hälften av sin undervisning på finska.

Skolverkets kartläggning av läromedel för de nationella minoritetsspråken 2022 visade att det inte finns några läroböcker i finska som är producerade i Sverige. Kartläggningen identifierade totalt 64 lärresurser för ämnet finska från 2007–2023. Därav var den största delen, över 42 procent, audiovisuellt material från UR – som dock i år fick beröm av Europarådets expertkommitté som ett utmärkt internationellt exempel och “best practice” inom offentlig kommunikation om och för de nationella minoriteterna.

I brist på inhemska läroböcker behöver finskalärare, liksom andra modersmålslärare, använda sig av läroböcker som är utgivna utomlands. Vår enkätstudie bland finskalärare i svenska grundskolor visar att de främst använder läroböcker från förlaget Schildts & Söderströms (S & S Läromedel) för andraspråksinlärare i finska. Dessa är främst avsedda för finlandssvenskar som läser A1-finska eller modersmålsinriktad finska. Medan det finns mycket överförbart när det gäller grammatik kan den sverigefinska och svenska kulturen, som är viktiga för språkinlärare i Sverige, dessvärre inte undervisas med dessa böcker.

Finskalärare är därför aktiva med att skapa eget material för att komplettera läroböckerna. De använder olika öppna lärresurser och laddar ner material från olika finskspråkiga webbtjänster som Papunet, Lukulumo, Oppi&ilo, Ryhmärenki och Värinautit. Det är ett kreativt arbete – men också stressigt. Hälften av respondenterna i läromedelsenkäten angav att “cureringen” av läromedel skapar stress för dem ofta och en tredjedel att den gör det ibland.

Framtiden oviss

Enligt våra resultat arbetar lärarna dock mycket ensamma och skulle gynnas av mer kollegialt utbyte. Cirka 40 procent säger att de knappast delar av sig med sitt egenproducerat material med kollegorna och en tredjedel har aldrig samarbetat med en kollega kring läromedel.

Efter att de sverigefinska lärarnas förening lades ner 2020 har Isofs nationella språkcentrum för finska upprättat ett pedagogiskt nätverk för lärare i alla stadier, som numera omfattar cirka 60 personer. Just nu är dock framtiden för de nationella språkcentren oviss, eftersom finansiering för 2025 för Isof ännu inte är bekräftad.

För att bibehålla språk- och modersmålsundervisning av hög kvalitet behövs läromedel av hög kvalitet. Det är glädjande att se att det sker så mycket på alla fronter: det som planeras och produceras nu lägger grunden för undervisningen de kommande åren.

Enkätstudien för finskalärare i Sverige genomfördes inom ramen för forskningsinitieringsprojektet Lärresursproduktion om, för och av de nationella minoriteterna (LärNatMin) vid Högskolan Dalarna och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.