När vi pratar om mediekonsumtion kan medieintag se väldigt olikt ut i olika grupper i befolkningen. En genomsnittlig svensk mellan 9 och 85 år spenderar nästan sju timmar på medier en vanlig dag. Mediekonsumtionen har ökat under pandemin, och dessutom har det blivit alltmer svårare att skilja på mediefri tid, och ibland använder man ju flera medier överlappande.

I undervisningen av MIK är det viktigt att sätta ett individperspektiv på medier och prata om mediediet eller mediekost med elever. Om man reflekterar kring medier på en mycket övergripande nivå riskerar frågan om konsumtion att bli ett distanserat ämne även om det i hög grad kretsar kring egna val.

Vad består mediekost av?

När det handlar om mediekost är det framför allt intressant att ta reda på medieutrustning, medietyper och genrer. Man kan fråga vilken utrustning man har tillgänglig i sin vardag (mobil, laptop, stationär dator, surfplatta, övriga apparater). Man kan även titta på medietyper, dvs. hur mycket tiden fördelas mellan olika massmedier och sociala medier. Till sist kan man spåna kring hur mycket man läser nyheter och vilka andra typer av innehåll – musik är den mest frekventa bland unga användargrupper – förekommer.

Medier kan klassificeras till exempel så här:

  • Massmedier
    • Dagstidningar: morgontidningar, kvällstidningar, lokaltidningar
    • Tidskrifter: prenumerationstidskrifter, gratistidningar
    • Radio och podcast
    • Television och rörlig bild (videor)
    • Övrigt, t.ex. reklam, bio, skönlitteratur, facklitteratur
  • Internet och sociala medier
    • Vilka särskilda appar?
    • Vilka innehåll och tjänster via webbläsaren?

Tyvärr finns ingen mediekostcirkel att utgå ifrån, som någon slags officiell rekommendation för en medelmedborgare. Däremot kan man jämföra varandras medievanor med hjälp av mediestatistik.

Ha koll på kosten

En bra startpunkt i klassrummet är att eleverna uppmuntras att följa sin egen medieanvändning över tid, till exempel under en dag till att börja med. Man kan såklart även välja en hel vecka eller följa enstaka dagar under en längre tid. Som resultat ska eleverna kunna presentera sin medie-diet och reflektera kring den med hjälp av tillgänglig mediestatistik.

Mobilappar gör det lätt att ha koll på sin egen mobilanvänding. Mobiltelefonerna har en inbyggd funktion som beräknar användarens skärmtid (den hittar man i iPhone under Inställningar > Skärmtid och Android-telefonen under Inställningar > Batteri > Skärm). Därutöver går det att ladda ner särskilda appar som registrerar vilka appar användaren använder och hur länge, och hur mobilen används över tid. Sådana appar som menar sig fungera för användarens digitala välmående finns både för Android och iPhone – bland andra Offtime, Freedom, Flipd och Space fungerar för bägge systemen. Även om man kanske är orolig för att dela sin data, så är den uppmätta objektiva informationen värdefull att jämföra med den subjektiva upplevda.

För massmediekonsumtion kan man föra mediejournal. Där framför man helt enkelt vilka medier man har blivit utsatt för, och i hur lång tid – ungefär som om man förde en matjournal.

För att erbjuda elever referenspunkter kan man jämföra sina resultat med Mediebarometerns siffror i respektive åldersgrupp (9–14 år är den yngsta som undersökningen innefattar). För att komma närmade de ungas medieanvändning kan man även använda Statens medieråds undersökning Ungar och medier (2021) och Internetstiftelsens Svenskarna och internet (2021).

Att fundera på

Man behöver överväga vilka andra faktorer som spelar roll i mediekonsumtion än nedlagd tid. I diskussioner om hälsosam mediekost eller skärmtid dras ofta förenklade slutsatser. Även innehållet, det sociala samspelet bidrar till hur mycket användaren lär och utvecklar sig, det vill säga hur väl investerad tiden är. Här visar det sig också att de vuxna och barnen kan ha skilda uppfattningar kring vad som är underhållande eller konstruktivt.

Här finns några hållpunkter för diskussion – att tänka på i klassrummet:

  • Hur ser en hälsosam mediediet ut enligt dig? Delar eleverna din bild? (Varför inte?)
  • Vilka andra faktorer spelar roll i mediekonsumtion än nedlagd tid?
  • Vilka typer av medieanvändning tycker du som lärare, eller dina elever, att de skulle kunna leva utan? Och tvärtom: vilka innehåll är så viktiga att man inte skulle vilja bli av med dem? Varför?
  • I vilka punkter skiljer elevernas och föräldrarnas uppfattning av mediekonsumtion mest i förhållande till a) använd tid (hur mycket får man ägna sin tid åt specifika medier)? b) relevans och viktighet av innehållet (vilka typer av medieinnehåll är viktiga, vilka inte)?

Har du kört mediediet-övningen med din klass? Hör av dig i så fall till mig – det vore intressant att ta en titt på resultaten! Vi från Nordicom, som står för Mediebarometerundersökningen, kan även komma och besöka klassrummet och berätta mer om medievanor i Sverige och Norden.

Läs mer: