Sjukhusundervisningen räknas som en särskild skolform, fungerar som de ordinarie skolornas förlängda arm och hör till sin stadsdel – i detta fall Örgryte Härlanda. Sjukhusundervisningen finns på fem enheter i Göteborg och den på Drottning Silvias barnsjukhus är den största, med fyra heltidslärartjänster plus några extra timmars resurs i veckan. Elevernas hemskolor är fortfarande ansvariga för undervisningen, för bedömningar och det är de som sätter betyg. Sjukhusskolans uppgift är att hjälpa eleverna som vistas på sjukhus så att de inte hamnar efter i den ordinarie undervisningen.
– Därför är det väldigt viktigt att vi har ett samarbete med elevernas ordinarie skola. Så snart vi fått tillåtelse från vårdnadshavare att kontakta den ordinarie skolan gör vi det, för att kunna samarbeta kring vad barnen behöver arbeta med just nu, säger Annica Lindblom, sjukhuslärare på Drottning Silvias barnsjukhus.
Tillsammans gör de en anpassad plan för vad eleven ska arbeta med, vilka böcker som behövs och så vidare. Planen kan såklart variera väldigt beroende på elevernas mående och hur lång sjukhusvistelse de har framför sig.
– Det står i lagen att undervisningen ska vara så lik undervisningen i hemskolan som det går. Målet är att ingen ska behöva gå om eller få kunskapsluckor, säger Maria Ehrnberg, sjukhuslärare.
“Vi står för det normala livet”
Sjukhusskolan på Drottning Silvias barnsjukhus har ett klassrum med drop in-tider, där två lärare är på plats och dit barnen kan komma och jobba med sitt skolarbete. De två andra lärarna är ute på avdelningarna, så att även de elever som inte kan ta sig till klassrummet kan få sin undervisning. På Drottning Silvias barnsjukhus ligger ett av landets sex onkologcentra för barn, och på sjukhuset finns även specialistvård inom områden som transplantationer, vilket gör att patienter från hela landet kommer dit.
– De kan vara i skolan här allt från en dag till flera månader och återkomma under flera år. Alla har rätt till skola, säger Annette Berg, den fjärde av sjukhuslärarna på Drottning Silvias barnsjukhus.
Undervisningen på sjukhusskolan bedrivs på elevernas villkor – de bestämmer hur mycket de orkar.
– Vi står lite grann för det normala livet, men vi måste ha fingertoppskänsla och känna efter vad de orkar, de är ju sjuka, säger Annica Lindblom.
– Vi kan till exempel läsa högt för dem eller ändra tillvägagångssätt och anpassa efter vad de orkar, säger Maria Ehrnberg.
– Orkar inte barnet längre – då slutar vi, säger Carina Eriksson.
Möter människor i kris
Jobbet som sjukhuslärare innebär att ständigt befinna sig i nya situationer, speciellt anpassade för just den eleven läraren möter.
– Som lärare här måste man vara flexibel och följsam. Man behöver också vara kreativ och anpassa sig efter barnets tillstånd, säger Annette Berg.
– Att kunna samarbeta med skolan, sjukvården och familjen är också viktigt. Här har vi en tät föräldrakontakt och det är inte ovanligt att föräldrarna är med i skolan, säger Maria Ehrnberg.
Att möta så många sjuka barn, många allvarligt sjuka, är något som påverkar sjukhuslärarna, som ibland finns med hos eleverna ända in i slutet.
– Varje dag möter vi människor i kris och det måste man lära sig att hantera, säger Carina Eriksson.
Hon har jobbat som sjukhuslärare i 15 år och säger att hon i dag inte blir lika orolig om hon till exempel ser ett barn utan hår.
– Nu vet jag att det är en tuff period att gå igenom för eleven, att håret kommer att växa ut när behandlingen är över och att de flesta även vid svåra sjukdomar blir friska. Och skolan behöver finnas med hela vägen.
– Man lär sig ett annat förhållningssätt, där man skaffar sig en distans och kan vara kvar i det professionella. De senaste åren har vi även erbjudits handledning, säger Annette Berg.
“Känner att man gör skillnad”
Alla fyra är eniga om att det positiva överväger det negativa i deras jobb och att det är givande att jobba som sjukhuslärare.
– Man får väldigt mycket tillbaka av eleverna. Man känner att man gör skillnad, att man är med och bidrar till att de inte tappar skolbiten, säger Maria Ehrnberg.
– Eftersom vi aldrig pressar dem har vi alltid motiverade elever, som det är väldigt roligt att jobba med och man känner att man bidrar. Som lärare blir jag positivt bemött och föräldrarna känner ofta en lättnad. Vi får vara en positiv kraft och jobbet blir positivt, trots att vi jobbar med väldigt sjuka barn, säger Carina Eriksson.
– Det som ger mig mycket är att jag får möta eleverna här och nu och använda all min fantasi och lärarskicklighet för att göra det så bra som möjligt för dem. Jag känner att jag står för det normala i livet när jag kommer som lärare och för en stund kanske de glömmer bort det där som inte är så roligt. Så jag hoppas jag kan vara lite som en friskhetsfaktor, säger Annica Lindblom.
De fyra lärarna ska kunna undervisa elever i alla åldrar och i alla ämnen, vilket ställer krav på ständig fortbildning. Det är inte bara ämneskunskaper som ska förvärvas, utan det gäller för sjukhuslärarna att hålla sig uppdaterade på all utveckling som sker inom skolans värld.
– Man måste ha ett intresse för nyinlärning och att utveckla sig själv som lärare. Det finns en risk att man gör en avgränsning mellan hemskolan och sjukhusskolan, men det gäller att hålla sig ajour med saker som extra anpassningar och programmering till exempel, annars kan vi inte kommunicera med personalen på hemskolan och förstå vad de pratar om, säger Anette Berg.
