Struktur i undervisningen stärker elevernas självtillit

I undervisningen sätter hon upp tydliga mål för eleverna att uppnå. På lågstadiet kan det exempelvis vara att lära sig klockans hel- och halvtimme i särskilda mållektioner där eleverna jobbar med sina mål och sedan själva får checka av hur det går. De har egna målböcker där de utvärderar sig själva.

– Delaktigheten gör dem mer självständiga. Barnen märker själva ifall de behöver fortsätta träna och när man känner sig klar bockar man av det, säger Hanna Högqvist.

Eleverna lär sig att möta och klara av svårigheter och det stärker på sikt deras resiliens och autonomi.

Stöttar eleverna att hantera sina känslor

Ett annat sätt att arbeta med självständigheten är att träna förmågan till självreglering.

– Jag stöttar elever att hantera sina känslor och beteenden. Om en elev har svårt att hantera sina impulser när hen blir arg försöker jag hjälpa eleven att hitta känslan i kroppen, hur det känns när du blir så arg och ge olika verktyg att hantera känslan, som att räkna till tio eller gå till en vuxen och få stöd nästa gång känslan uppstår.

Hanna Högqvist försöker jobba med positiv förstärkning när elever möter svårigheter.

– Om en elev tycker att något känns jättesvårt och är orolig för att hen inte kommer att klara av det bryter vi ner uppgiften i delar, först gör vi en sak och sedan nästa. När de klarat av det, vilket de ju nästan alltid gör pratar vi om känslan som uppstår i kroppen efteråt. Det är viktigt med beröm, ”du klarade det här som kändes så svårt innan”.

Struktur och flexibilitet

Struktur i klassrummet är A och O för Hanna. Att ha en strukturerad, välplanerad och tydlig ram. På tavlan längst fram finns en skylt med information kring varje lektion. Där står vad eleverna ska göra, varför och hur länge de ska jobba. Bredvid tavlan berättar en timer hur lång tid som återstår av det aktuella arbetsmomentet.

– Tydlighet handlar också om vad som gäller i klassrummet. Att vi är här för att lära oss och att vi tar hänsyn till varandra. Det är även viktigt att ha struktur på var allting finns, att allt har sin plats och att barnen är medvetna om det, säger hon.

När det är genomgång ska eleverna sitta på sina platser och vara vända framåt mot tavlan. Hanna Högqvist väntar tills alla är tysta och vända åt rätt håll. Själva genomgången försöker hon hålla kort – hon pratar i max tio minuter för att behålla elevernas fokus.

– Men det är också superviktigt att vara flexibel och att känna in eleverna. Vara lyhörd och ta hänsyn till dagsformen. Elever har olika behov och för att lärmiljön ska bli inkluderande anpassar jag den på grupp- och individnivå, säger hon.

Möblerar klassrummet efter elevernas behov

En viktig del i anpassningarna är att eleverna ska känna sig trygga med varandra. Det kan handla om att de har bestämda platser i klassrummet, som byts ett par gånger varje termin för att eleverna ska lära sig att jobba med alla klasskamrater.

– Vissa elever har kvar samma plats hela läsåret för att den platsen funkar bäst för dem. Det viktiga är ju att behoven tillgodoses så att det flyter på under lektionerna och det vet man först när man observerar sin klass och lär känna sina elever, säger Hanna Högqvist.

Klassrummet har flera olika typer av möblemang: i några sitter eleverna vid bänkar två och två, i andra i grupper om fyra runt ett bord eller vid bänkar bredvid varandra. Det finns också en extra plats för elever som behöver sitta för sig själva.

– Någon elev kan vara i behov av ett bänkschema vid sin plats för att få tydlig struktur över dagen. En annan kanske behöver hörselkåpor för att inte bli störd av ljudintryck och någon kan ha behov av extra stöd av mig som vuxen för att komma igång med lektioner eller vid övergångar.

Mellan två av gruppborden sitter Hanna för att finnas tillgänglig och kunna stötta elever under lektionen.

– Jag väljer att möblera så här för att tillgodose elevernas behov, så att alla kan göra sitt bästa i mitt klassrum. Det är viktigt att tänka flexibelt kring hur man möblerar, att man inte bara gör som man har gjort i många år utan att man tänker efter vad som funkar. Vi har även haft ståplatser för elever som jobbar bättre när de står upp, säger Hanna Högqvist.

Elever reflekterar över vad de lärt sig

Varje fredag avslutar Hanna undervisningen med att tillsammans med eleverna reflektera över vad de gjort och vad de lärt sig under veckan. Med elevernas hjälp fyller hon i en tankekarta på tavlan.

– Det är en viktig del i min undervisning som tydliggör att vi är i skolan för att lära oss.

Eleverna får då en påminnelse om vad klassen har jobbat med och vad de faktiskt har lärt sig under veckan. Efteråt får eleverna i ett papper att fylla i, var för sig. Där skriver de tre saker som gjort dem glada, två saker de lärt sig senaste veckan och ett mål de har att träna på inför nästa vecka.

– Den här veckovisa reflexionen är också ett sätt att göra dem delaktiga. Jag får möjlighet att ta till mig vad de tyckt varit extra kul den här veckan och försöker få in mer av det i undervisningen.