Relationer är grunden för lärares ledarskap

Efter tolv år som lärare i både grundskolan och gymnasieskolan kan Ahmed Eldaba konstatera att det relationella är centralt för att lyckas som lärare och ledare i klassrummet.

– En bra lärmiljö är en miljö som präglas av trygghet. När eleverna lär känna dig och är trygga med dig, då kommer de också tillåta dig att vara den som håller i ramarna. Det går inte att göra det här jobbet på bästa möjliga sätt om inte det här är en viktig komponent.

Personlig kontakt skapar trygghet

Arbetet pågår hela tiden, både i klassrummet och utanför.

– Jag rör mig mycket bland eleverna. Jag är i korridoren och utanför klassrumssituationen och pratar också om saker som inte har med skolan att göra. Om eleven har haft fotbollsmatch och jag vet att den här eleven spelar fotboll kan jag fråga hur det gick på matchen.

En mer personlig kontakt skapar trygghet – men den ska inte vara privat, förtydligar Ahmed.

– Den ska jättegärna vara personlig. Men rollerna måste vara väldigt tydliga. Det är jag som är ledare och lärare i klassrummet och det är mitt jobb. Och deras jobb är att vara elev.

För att undervisningen ska möta alla elevers behov är det också viktigt att skapa struktur och tydlighet. Ahmed startar till exempel alla sina lektioner på samma sätt.

Undervisning med struktur och tydlighet

– Först hälsar jag alla välkomna. Jag ser till att alla har satt sig ner och att jag har allas uppmärksamhet. Sedan går jag igenom vad vi har gjort och vad vi ska göra den här lektionen och hur lång tid saker kommer ta. Jag har en tidhållare så att eleverna hela tiden kan se vad klockan är och hur lång tid det är kvar på det här momentet.

Övergången från en aktivitet till en annan är inte lika lätt för alla elever. En aktivitet som du inte vet början och slutet på kan vara utmanande och stressande för vissa elever om de inte har strategier eller om inte läraren stöttar dem i detta. Därför är det viktigt att försöka få med sig alla på ett tryggt sätt genom de olika momenten.

Kroppsspråket sänder signaler

Han är också uppmärksam på sitt kroppsspråk, så att det bidrar till att göra undervisningen tillgänglig.

– Genom hur jag pratar med eleverna, hur jag tittar på dem, vill jag förmedla att jag är här med er. Och inte bara det – jag tycker faktiskt om att vara här. Jag vill vara här, jag vill lära känna er. Och det syns tror jag, när vi vill vara någonstans och när vi inte vill vara någonstans.

Med kroppsspråket sänder vi signaler, som är viktiga för att skapa uppmärksamhet men också bygga förtroende.

– Det går att få grupperna att vara tysta bara genom din närvaro, bara genom ditt kroppsspråk, bara genom hur du tittar ut över gruppen och hur du möter blickarna.

Ett knep han använder, och tycker är effektivt, är att försöka vara på samma nivå som eleverna när han kommunicerar med dem.

– Oavsett om du ska hjälpa eleverna eller om ni står och pratar – om eleverna sitter ner så kom gärna lägre ner själv.

Värdegrundsuppdraget förmedlas via relationer

De demokratiska värderingarna i skolans värdegrundsuppdrag kan bara förmedlas på ett relationellt plan, menar Ahmed.

– Jag tror att vi alla kommer tjäna på det i framtiden, om de vi släpper ut inte bara kan matte, engelska och svenska, utan också förstår sig själva. Förstår relationer, förstår sin hjärna, sin kropp, allt det här som går in i att vara människa. Ja, jag är övertygad om att skolan har ett stort uppdrag där men också en stor möjlighet att vara med och påverka.

I sitt ledarskap har Ahmed några viktiga ledord: kärlek, respekt och tillit.

– I kärlek ingår att se personen och inte döma. Jag är inte här för att tycka något om någon av eleverna jag har. Jag har mitt uppdrag och för att göra det uppdraget så behöver jag möta den här människan där den är.

En viktig del av lärarjobbet är att stötta eleverna att utvecklas till ”schyssta personer” med sunt förnuft, menar han.

– Det finns ett karaktärsbyggande uppdrag och när elever får höra det, att det här handlar om mig också som person, inte bara hur bra engelska eller svenska jag kan, då blir det också personligt. Och då vill de också. Det är min erfarenhet, att de vill. Alla som kan vill.

Blicka mot sig själv

Han ser ingen konflikt mellan att vara ledare och att vara en ”snäll” ledare.

– Konflikter var vanligare i min tidigare i min karriär än idag. I alla situationer som uppstår så får jag ett val som pedagog. Jag kan titta på vad den andra gjorde eller så kan jag blicka mot mig själv. Vad gjorde jag i den här situationen? Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Som pedagog insåg jag till slut att 99 procent av tiden så hade jag kunnat agera annorlunda. Jag hade kunnat vara den vuxna i rummet, jag hade kunnat deeskalera istället för att kanske eskalera. Agera istället för att reagera.

Ett relationellt ledarskap med en tydlig och strukturerad undervisning gör allra mest skillnad för de elever som syns minst, menar han.

– Det finns många som inte känner att de blir sedda, som inte inte känner att det är okej att vara den de är. Det går alltid att hitta en bra sak varje dag med alla människor och det är väldigt viktigt att barnen också får höra det. Alla barn ska höra varje dag att de har gjort något bra.