– Jag har fått mycket input om en bra lektionsstruktur för att jobba med digitala läromedel. Sedan har jag blivit van med att använda dem, något som skulle tagit mycket mer tid utan handledningen vi fått med det här projektet, säger Uta Leopold, matematiklärare på Hovåsskolan.

Sedan hösten 2019 har nio av skolans lärare varit med i ett praktiknära forskningsprojekt om digitala läromedel i matematikundervisningen. Under två terminer har de använt två olika digitala läromedel och en gång per månad haft möten med forskare och kollegor på Kapareskolan i Kungsbacka för att reflektera kring sina erfarenheter och lärdomar.

Utvecklar lärarnas kompetens

– Vi har haft ett ganska tätt kollegialt samarbete främst på skolan men också genom lärträffarna där vi samlats från både Hovås- och Kapareskolan. Där har vi diskuterat, vridit och vänt på aspekter av att använda digitala läromedel, AI i matematik och hur dessa påverkar skolan och dess elever, säger matematikläraren Linus Törnkvist.

Det finns flera syften med att Hovåsskolan deltar i projektet, berättar rektor Carolin Juneberg.

– Vi ser att det både utvecklar lärarnas kompetens och stärker det kollegiala lärandet. I förlängningen leder detta förhoppningsvis till bättre elevresultat när lärarna och undervisningen utvecklats.

Nu har arbetet kommit halvvägs, men redan finns intressanta resultat från studien klara. En slutsats som forskarna Tallvid och Utterberg Modén drar är att det kan vara utmanande att försöka integrera digitala läromedel i matematikundervisningen. Särskilt adaptiva läromedel med artificiell intelligens som anpassar uppgifterna till varje elevs individuella prestation kan göra det svårare för läraren att styra undervisningen och att stötta lärandet i hela elevgruppen. Läs mer om resultaten i forskningsprojektet i artikeln “Intelligenta läromedel utmanar lärarrollen”.  

Matematikämnet är speciellt

Andra undersökningar visar också att matematiklärare inte använder digitala läromedel i samma utsträckning som lärare i andra skolämnen, generellt sett. En förklaring kan vara att matematikämnet är lite speciellt, tror Linus Törnkvist, som undervisar i årkurs 7-9.

– I matematik bygger varje steg på det föregående, vilket gör att matematik är som att gå i en trappa medan många andra ämnen kan liknas med att stiga ner i en pool, där eleverna kan introduceras i olika ändar, säger Linus Törnkvist.

En annan anledning till att digitala läromedel är mer sällsynta i matematiken kan vara att de ofta är konstruerade för att eleverna ska arbeta individuellt. Då blir det mindre utrymme för gemensamma genomgångar och problemlösningar, som är en viktig del i matematikämnet.

– Det är viktigt att låta eleverna arbeta i grupp emellanåt, där de tillsammans löser uppgifter, säger Uta Leopold.

Stor övningsbank frigör tid för läraren

Samtidigt ser de flera fördelar med de två läromedlen som de fått testa.

– Digitala läromedel ger mer variation och därför använder jag mig gärna av deras stora övningsbank för att få mer tid över till att planera genomgångar eller stötta individuellt. På det viset blir det en vinst för både lärare och elever, säger Uta Leopold.

En annan vinst är att läraren får statistik över hur mycket eleverna arbetar och i realtid kan följa deras arbete.

– Jag får en snabb överblick och kan se elevernas aktivitet och resultat. Ibland kan elever vara skickliga på att dölja när de surfar runt i stället för att jobba men med de här programmen kan jag upptäcka sådant, säger Linus Törnkvist.

Slipper känna sig utpekade

Många elever uppskattar att arbeta digitalt eftersom de får en direkt återkoppling om de har svarat rätt eller fel på en uppgift. De slipper bläddra till facit för att kontrollera sina svar eftersom läromedlet ger lösningsförslag om eleverna kör fast. Adaptiva läromedel som anpassar sig efter elevernas svar och efterhand delar ut uppgifter som överensstämmer med elevens kunskapsnivå, är också i grunden något positivt, menar Uta Leopold.

– Eleven får frågor med lagom svårighetsgrad och eftersom det bara är läraren som ser elevernas spridning på olika nivåer är det inte utpekande om en elev ligger på en lägre nivå än en annan.

Nackdelen med att feedbacken enbart sker mellan programmet och eleven är dock att läraren inte kan ge eleven rätt stöttning när hen kör fast. I det adaptiva läromedlet hade eleverna heller inte möjlighet att visualisera sin tankeprocess i bilder, vilket kan ge viktig information för läraren.

Människor ger bättre feedback

– Människor är klart bättre på att ge feedback, än så länge. Man lär känna eleven fort som lärare, och vet att för den här eleven funkar det att pusha medan en annan elev behöver få en mjukare respons. En människa kan se mycket mer. Det mänskliga mötet kan ingen dator eller robot ersätta, säger Linus Törnkvist.

Vad tyckte då eleverna om att jobba i digitala läromedel? Linus Törnkvist säger att eleverna snabbt vänjer sig med digitala läromedel. Åttondeklassare som hade digitala läromedel redan i sjuan kan nu be om att få arbeta med dem. Samtidigt finns det elever i årskurs nio som inte haft dem tidigare och inte vill arbeta digitalt.

– Elever som under åtta skolår arbetat med böcker och hittat sin studieteknik i boken har svårare att ta till sig det här. Det handlar inte om ifall de är hög- eller lågpresterare. Det finns elever som inte skulle göra någonting alls annars men som tycker om att arbeta i det digitala medan jag har högpresterande elever som älskar att arbeta digitalt för att det är mer utmanande. Vi är i ett skifte, kanske kommer det att om tre-fyra år vara konstigt att arbeta i boken, säger han.

Digital undervisning ställer materiella krav

Övergången till digital undervisning ställer också materiella krav.

– Hos oss har varje elev fått en Chromebook som arbetsredskap. Men de behöver laddas och det blir svårt att arbeta digitalt för skolor som bara har två vägguttag i klassrummen. Dessutom krävs projektorer, vi har en i varje klassrum men det finns skolor som inte har det och då blir det svårt att jobba digitalt, säger Uta Leopold.

Till skillnad från en lärobok som inte går att korrigera när den tryckts, uppdateras digitala läromedel kontinuerligt. I projektet uppmuntrade forskarna lärarna att ge återkoppling till läromedelsföretagen, vilket de också gjort vid flera tillfällen. Bättre möjligheter för eleverna att dokumentera sin lösningsprocess har varit ett önskemål, ett annat att matematikområdena kan delas upp i mindre, avgränsade block för att läraren lättare ska kunna nyttja dem i en veckoplanering. Språket i de teoretiska avsnitten behöver också anpassas till elever med olika förutsättningar.