Varför har din rektor valt att satsa 100 procent på en skolbibliotekarie, tror du?
– Jag tror att min rektor har fått mycket inspiration från andra skolbibliotek där skolbibliotekarien är integrerad i undervisningen och arbetar väldigt aktivt med medie- och informationskunnighet (MIK) och litteraturförmedling tillsammans med klasserna och pedagogerna på skolan. Bibliotekarieyrket idag är väldigt mångfacetterat och innehåller inte enbart litteraturförmedling och språkutveckling, även om de delarna är minst lika viktiga. Eftersom MIK och digitaliseringen nu fått större plats i läroplanen, och digitala verktyg används i alla årskurser, har bibliotekariens breda kompetens kring MIK och litteraturförmedling fått mer spelrum. Detta tror jag mina rektorer har tagit till vara på och vill lägga en bra grund för redan i de yngre årskurserna.
Hur jobbar du med MIK tillsammans med dina kollegor och elever?
– Eftersom jag jobbar på en F-3 skola har jag försökt att smyga in källkritik i sagostunder med förskoleklasserna. Vi har bland annat läst ”Ett tryntroll flyttar in”, där vi pratat om att man kanske inte ska tro på allt man hör. Med de äldre klasserna läser vi Andreas Palmaers ”Sant eller falskt”-böcker, där vi diskuterar hur man kan veta om något är sant eller inte. Tack vare Skolbibliotekscentralen har även material med Bamses källkritik, som behandlar allt från källkritik till nätetik, skickats ut till skolbibliotek på skolor som har årskurs 2.
Vad tror du skolbiblioteket betyder för MIK-kompetensen på din skola?
– Jag tror att skolbibliotekets MIK-kompetens sammanstrålar med pedagogernas kunskap inom ämnet. Jag försöker att sprida den information jag besitter till mina kolleger, och har de några funderingar eller känner att de behöver stöd bidrar jag gärna. MIK ingår även i den digitala arbetsgruppen på skolan, så förhoppningarna är att MIK kommer genomsyra de flesta ämnena.
Hur arbetar du, som skolbibliotekarie, språkutvecklande?
– Min ambition är att jobba språkutvecklande och litteraturförmedlande varje gång jag arbetar i barngrupp. Vid högläsning väljer jag till exempel att visa upp texten på storbild, så man kan läsa med om man vill det. Vi går igenom svåra ord innan eller efter högläsningen, och upprepar det flera gånger under högläsningsstunden. Jag ställer frågor på vad vi just har läst, där eleverna själva får återberätta innehållet. Detta genom spelifiering; vi gör boksamtalet till ett spel där eleverna måste besvara vissa frågor för att få en belöning (kanske i form av ett smakprov på nästa kapitel eller någon ledtråd). Bibliotekets lättlästa böcker har delats in i tre nivåer, så eleverna kan känna att de bemästrat en nivå innan de går vidare till lite svårare böcker. Alla klasser har lässtund varje morgon, därför har alla klasser en bibliotekstid varje vecka då de kan komma och låna/byta böcker.
Vem är du nyfiken på?
– Johan Andersson och Pontus Robertsson, skolbibliotekarier på Schillerska gymnasiebibliotek. Frågorna jag vill ställa är:
- Hur arbetar ni på biblioteket med MIK och digitalisering tillsammans med era kollegor och elever?
- Vad är ert bästa tips att arbeta litteraturfrämjande mot elever i gymnasieåldern?
- Hur kom ni fram till beslutet att skapa en världslitteraturavdelning?
- Vilken var processen vid urvalet av litteratur på de olika språken?
