Förskolläraren Nada Baker visar runt på avdelningen Tamburinen på Gropens gårds förskola i Hammarkullen. Hon förklarar att tyvärr har de fått ta bort en hel del av det som barnen gjort som en del av forskningsprojektet sedan spridningen av covid-19 tog fart. Men så snart de kan ska de ta upp arbetet igen. Temat som barnen arbetar med på hennes avdelning är jord. Hittills har de fokuserat på sniglar och maskar, eftersom det var något som väckt barnens intresse.

– I höstas när vi var ute hittade barnen själva maskar på gården. Vi undersöker hur de ser ut, vad de äter, och vad gör de för nytta i naturen, säger Nada Baker.

En del av regeringsuppdrag för verksamhetsnära forskning

Det var våren 2019 som förskolan Gropens gård, Hammarkullsskolan och en forskargrupp vid IDPP, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, blev beviljade ett forskningsanslag på knappt en miljon kronor för att under två år bedriva verksamhetsnära forskning, som en del av regeringsuppdraget ULF. Projektet heter ”Ämnesdidaktiska modeller för de naturorienterande ämnena i förskola och grundskola” Att temat var naturorienterande ämnen kom naturligt, säger Katarina Zupancic, förskolechef på Gropens gård.

– Vi arbetar redan mycket med naturvetenskap. Vi är med i ett projekt om förskolegårdar, där vi som modellförskola ska få ny inredning på vår lekplats inriktad på NO och teknik. Vi jobbar även med avfallssnål förskola och med hållbar utveckling, så detta passar ihop med allting. När jag fick frågan från Miranda kändes det naturligt. Detta utvecklar arbetet ytterligare och leder till kollegialt lärande.

Dokumentation hjälper till att ta fram nya sätt att undervisa

Studien ska bidra till systematisk kunskap om undervisning och lärande inom de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi. Deltagarna i projektet ska också ta fram nya modeller och verktyg för undervisning av dessa ämnen inom både förskolan och de tidiga åren i grundskolan.

Förskollärarna som deltar har delats in i par med forskare från universitetet. De har utifrån barnens intressen valt olika teman att arbeta med, och dokumenterar sitt arbete i en digital loggbok, där de tillsammans med sin forskningspartner kan de diskutera, reflektera och ställa frågor till varandra direkt i loggboken. Där kan de också tipsa om litteratur som de läser tillsammans. Allt detta hjälper dem att utveckla modeller och verktyg för undervisningen.

I Nada Bakers projektgrupp ingår fyra av de äldsta barnen på avdelningen. Hon har avsatt två dagar i veckan när de jobbar med temat medan de andra barnen går ut på förmiddagen. Barnen får själva vara med och välja aktiviteter som de tycker är roliga. De jobbar tillsammans i cirka 10-15 minuter per gång.

– Det är bra träning inför skolan.

Det är barnens egna intressen och iakttagelser som varit grund till vad de fokuserat på. I loggboken skriver Nada syfte och metod, och dokumenterar sedan, både i skrift, bild och film vad hon gör tillsammans med barnen. Hennes forskarpartner kan sedan kommentera, ställa frågor och ge feedback.

– Det började med att ett barn hittade en mask på gården. Vi samtalade om masken, var den bor och varför den kommer fram. Senare såg barnen en film om maskar från UR. De lärde sig då att maskar äter löv och bajsar jord. Barnen har även ritat och pratat om maskar och gjort maskar i saltdeg, säger Nada.

Nadas kollega Cecilia Silverhagen tycker att dokumentationen ger en extra dimension till sådant som de egentligen alltid har gjort.

– Vi får upp ögonen för allt vi gör. När man sätter ord på det och delar det med någon annan så blir det tydligt även för oss själva. Det blir också lättare att sätta fingret på vad man kan utveckla vidare.

Jaqueline Garzon Nunez håller med. På hennes avdelning, Gitarren, har de arbetat med temat ljus, och i och med forskningsprojektet har hon vågat ta steget att ta sig an fysik som ämne. Det som började med att barnen intresserade sig för ljuslyktor de hade på avdelningen gick sedan vidare via regnbågar till planeter, rymden och solen. Barnen har gjort rymdraketer som hänger i taket, och Jaqueline visar ett rum med planeter i papper på väggen. Ett av barnen kommer in och Jaqueline frågar om han vet vilken planet som är mars. Barnet pekar genast på den röda planeten.

– De känner igen den på färgen, säger Jaqueline.

På frågan om det är mycket extra arbete att forska i det dagliga arbetet säger hon att det snarare är så att hon har fått mycket bekräftelse på allt bra de redan gör.

– När min forskningspartner kom på besök så skrev hon ner allt vi gjorde under dagen, och det var så mycket! Då blev det så tydligt. Vi ser det inte själva, för vi har så intensiva dagar.

Minskar glappet mellan förskola och skola

Även Hammarkullsskolan som ligger alldeles intill är delaktiga i projektet. Hittills har förskolebarnen varit och hälsat på i skolan och haft en gemensam lektion med eleverna. Miranda Rocksén, universitetslektor vid IDPP, som leder universitetets del av projektet säger att det är viktigt att det finns tydliga kopplingar mellan förskolan och skolan.

– Det här är ett samverkansprojekt mellan tre parter, med ett gemensamt syfte. Det är spännande, men det är också viktigt att vara varsam och försiktig, så att alla tre verksamheterna får utrymme. Samarbetet gör det bättre för barnen. Vad behöver de förstå och uppleva för att gå vidare när de kommer till skolan? Hur kan förståelsen för naturvetenskap fördjupas under skolans första år? Hur kan vi på lärarutbildningen anpassa oss och förbereda lärarstudenter? Vi tycker att kontakten mellan lärare, förskollärare och lärarutbildning borde vara naturlig, och detta är ett sätt att bygga de kontakterna.

Cecilia Silverhagen ser att det är givande för barnen att arbeta med NO-ämnena.

– De utvecklar kunskap, de får ha fokus på något specifikt, vilket ökar deras intresse och vilja att göra mer. Det blir också en brygga till skolan. Jag har också personligen alltid velat få inblick i vad de gör i skolan med de yngre åldrarna som ligger nära vårt jobb här på förskolan. Kan vi få igång det samarbetet mer så blir det jättebra!

Cecilia Silverhagen, Jaqueline Garzon Nunez och Nada Baker, tre av förskollärarna i forskningsprojektet på Gropens gård.

Text och foto Cecilia Fors