Barngruppen på avdelningen Humlan har jobbat med boken God natt, Alfons Åberg av författaren Gunilla Bergström under de senaste veckorna. Idag ska förskollärarna Anette Nilsson och Anna Palmqvist Rundström lotsa oss genom de olika momenten i en språkutvecklande läsaktivitet, steg för steg. Fokus ligger på strategierna i Reading to learn som hjälper barnen att utveckla grundläggande förståelse för vad text och läsning är.
– Vi har alltid arbetat mycket med högläsning, och gått utbildning i reflekterande högläsning och varit med i Läs hjärta förskola. Där har vi fått med oss mycket för att kunna arbeta språkutvecklande. Det nya med Reading to learn är strategierna för att jobba på djupet med språkförståelse. Det är ett tydligt och naturligt sätt att introducera skriftspråket, säger Anette Nilsson.
– I Reading to learn utgår man från helheten, från en text, och bryter ner texten i meningar och sedan i ord. Normalt när man ska lära sig läsa och skriva gör man tvärtom, börjar med ord, mening och text, säger Anna Palmqvist Rundström.
Vanligtvis brukar pedagogerna dela upp läsaktiviteten på flera undervisningstillfällen, men idag kör de en ”snabb-version”. Medan en av dem håller i själva läsningen så har den andra ansvar för att dokumentera och stötta gruppen under aktiviteten.
“Bildpromenad” förbereder för läsning
Anette Nilsson plockar fram Alfonsboken ur en glittrig tygpåse och inleder med att prata om omslagsbilden, bokens titel och författaren. Vad gör egentligen en författare? Det vet Emin, en författare skriver och ritar bilder.
Sedan får barnen gå en ”bildpromenad”. Tillsammans tittar de på bilderna, sida för sida, med hjälp av projektorn och Polyglutt, och barnen gör egna hypoteser om vad som händer. Varför är Alfons ledsen, frågar Anette? Det är nog för att hans flygplan är sönder, tror ett av barnen. Någon annan tror det beror på att hans pyjamas blivit blöt.
Under bildpromenaden förbereder Anette barnen för läsningen av texten genom att uppmärksamma det som är centralt i berättelsen. Hon ställer frågor kring de betydelsebärande språkliga komponenterna: Vem, vad, var? Vem är det som hämtar pottan? Pappa har något som han lyser med? Vad är det han lyser med?
Sedan läser hon texten. Det märks att fyra- och femåringarna är väl bekanta med både texten och bilderna i berättelsen. De har superkoll på vad som händer på varenda sida, och alla är aktiva och koncentrerade. Att de får repetera ord och svara på frågor är viktigt för förståelsen och ger samtidigt uttalsträning. Dessutom ger det språkligt självförtroende att de själva får vara medskapare i läsprocessen.
Fokus på frågorna vem, vad var?
I nästa moment ska texten brytas ner i mindre beståndsdelar. Förskollärarna har valt ut en mening från boken och skrivit den på en pappersremsa. ”Han hämtar pottan i badrummet”. Anette Nilsson lägger remsan på golvet, läser meningen högt och pekar samtidigt på varje ord. Syftet med pekandet är att synliggöra läsriktningen och att göra det tydligt för barnen att det är separata ord som bildar en mening. Återigen uppmärksammar Anette de viktigaste beståndsdelarna i meningen: Vem är det som hämtar? Jo, det är ”han”, ”pappa alltså”. Vad är det han hämtar? Han hämtar pottan. Var hämtar han pottan? I badrummet.
Nu är det barnens tur att läsa meningen, enskilt eller tillsammans med Anette, och peka på orden.
Avslutningsvis klipper Anette ut ord ur textremsan, och sätter samman dem på nytt till en mening. Hon blandar papperslapparna och ber barnen om hjälp lägga orden i rätt ordning. En i taget får de testa, och sedan läsa meningen högt, själv eller tillsammans med Anette. Blev det rätt? Är det något ord vi ska flytta på?
Det är fascinerande att se hur snabbt de lyckas få till meningar. Om något ord hamnar på fel ställe upptäcker de detta vid högläsningen, och testar på nytt.
– Barnen lär sig att se ordbilden och lägger det på minnet. De behöver se läsande förebilder men nu får de också läsa själva. De får en känsla av det och det ökar både självförtroende och självkänsla, och är identitetsskapande, säger Anna.
Att barnen behåller engagemanget och är aktiva under den styrda undervisningen är något som förvånat Anna och Anette.
– Jag trodde inte att det gick att jobba med en bok så länge. Innan vi började jobba så här, tänkte jag, kommer de inte att tröttna? Men det var lättare att skapa de här undervisningssituationerna i förskolan än vi hade trott, säger Anna Palmqvist Rundström.
Pedagogen modellerar och ger tydliga instruktioner
Reading to learn utvecklades för att stötta läs- och skrivutveckling hos barn i underprivilegierade områden. Den ska kompensera för att vissa barn kan ha tusen timmar färre högläsning med sina föräldrar när de är i 4-5-årsåldern, jämfört med barn till välutbildade föräldrar i medelklassen. Det innebär att det finns stora skillnader i barns ordförråd, men också att barns erfarenhet av skriftspråk och förståelse för språkets uppbyggnad varierar mycket.
För att inte klyftan mellan förskolebarn som redan är ”skolförberedda” och gruppen som inte är det ska bestå, behöver läraren ha en tydlig struktur och stötta barnens lärande. Reading to learn-undervisningen är väldigt explicit och bygger på att läraren modellerar och ger tydliga instruktioner. Att arbeta utifrån Reading to learn har visat sig minska skillnaderna mellan barn från resursstarka och resurssvaga områden och gynnar särskilt flerspråkiga barn med ett annat förstaspråk än svenska.
Anna och Anette påbörjade sin utbildning i Reading to learn hösten 2021 och har nu hunnit pröva strategierna i ungefär ett halvår. Den tydligaste effekten det sett i barnens lärande hittills, är att de får en djupare förståelse för bilderbokens innehåll. En annan effekt är att berättelserna som barngruppen arbetat med kommer upp spontant i barnens lekar.
– De läser med kompisarna. Och när lapparna med orden ligger framme så pusslar de ihop dem till meningar.
Förbereder läsningen noga
En utmaning med arbetssättet är att det kräver tid och ordentliga förberedelser. Att välja rätt bok är viktigt. Dels måste innehållet naturligtvis vara intressant för barnen, dels ska texten och bilderna stötta de språkkompetenser som ska tränas. Under utbildningen får pedagogerna planera undervisning kring olika textgenrer, till exempel beskrivande texter med naturvetenskapligt faktainnehåll.
Pedagogerna förbereder också läsningen noga, läser igenom boken flera gånger för att veta vilka språkliga delar de ska uppmärksamma i text och bilder, vilka frågor som kan ställas etc.
I en undervisningssituation fungerar det bäst att arbeta med 4-5 barn i taget, och då är det viktigt att kollegorna på avdelningen stöttar upp.
– Det gäller att man har bra kolleger som ger den tiden så man hjälps åt. Vi har ett jättebra samarbete med våra kollegor, säger Anette Nilsson.
Se film från den språkutvecklande läsaktiviten:
Om Reading to learn
- Reading to Learn är en utveckling av genrepedagogiken. Metoden lutar sig mot flera teoribildningar, bland annat funktionell lingvistik och Vygotskijs teorier om lärande som en social process men utgår också från en ideologi om språklig jämlikhet.
- Undervisning utifrån Reading to Learn startar i sammanhanget, i berättelsens innehåll och betydelsen av orden. Ett sammanhang kan till exempel vara: Vi läser om djur i djungeln.
- Syftet är att barnen ska förstå kopplingen mellan textens ord, ljudbild och innehåll. Att texten betyder något. Från helhet och sammanhang går läraren vidare till delar: grupper av ord (meningar) och enskilda ord. Detta förbereder barnen för den textbaserade undervisningen som sedan kommer i grundskolan. De blir vana vid att jobba med texter, får förståelse för texters funktion som symboler, och får uppleva glädjen med att läsa texter.
- Reading to learn stöttar också förståelsen av olika textgenrer, att olika texter kan ha olika syften. I barnböcker för yngre åldrar är narrativa texter och förklarande/beskrivande texter de dominerande genrerna. Läsning av beskrivande texter med ett naturvetenskapligt innehåll blir en förberedelse för NO-undervisningen i grundskolan.
- En central del i Reading to learn-pedagogiken är att alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga och språkligt aktiva. Läraren ger stöd för att de ska kunna identifiera vad som är viktigt i boken, huvudhandlingen, karaktärerna, och uppmärksammar språkets beståndsdelar, utifrån frågorna: Vem, vad, vad?
- Läraren modellerar (läser en mening, till exempel) och ger tydliga instruktioner. Först läser pedagogen – sedan läser pedagogen och barnen tillsammans. Därefter läser barnen enskilt och tillsammans (med hjälp av varandra).
- Läraren förbereder läsningen noga. Varför väljer vi denna bok? Vad ska uppmärksammas i text och bilder, vilka frågor ska ställas?
- Läraren behöver kunskap för att se vilka språkliga mönster som går att jobba med i en specifik bok.
Läs fler artiklar om undervisning utifrån Reading to learn i grundskola och gymnasiet
Utbildning
Center för skolutveckling anordnar en fördjupande utbildning i Reading to learnpedagogik riktad till förskola och F-3, som startar hösten 2022.
