Hon arbetar på Ekebackens förskola och har medverkat i forskningsprojektet Bokläsning med matematik (BOM), ett samarbete mellan förskollärarutbildningen vid Göteborgs universitet och VFU-förskolor i Göteborg och Göteborgsregionen. Under tre terminer har Pernilla Magnusson deltagit i praktiknära forskning när hon genomfört läsning där bilderböcker används för att undervisa i matematik.
– Till en början var jag medvetet passiv i boksamtalen under läsningen och gav endast instruktionen att barnen skulle leta matematik. Detta var för att jag ville se vilken matematik barnen själva kunde upptäcka utan att jag styrde innehållet.
Styrda samtal viktigt
Hon upplevde att barnen uppfattade antal och siffersymboler, men missade aspekter som rumsuppfattning och ordningsföljd, om hon inte riktade fokus dit.
– Det blev tydligt hur viktiga våra styrda samtal är. Vi pedagoger kanske tror att barnen får till sig massor med matematik när vi läser en bok som vi anser erbjuder mycket av det, men här blev det tydligt hur lite matte barnen fick med sig, säger Pernilla Magnusson.
Högläsning är centralt i förskolans verksamhet. Men hur kan man lyfta böckernas matematiska innehåll och göra det begripligt för barnen? Två gånger varje termin har förskollärarna i projektet träffat forskarna för att ta del av föreläsningar och dela erfarenheter av bokläsningen.
Camilla Björklund, professor vid Göteborgs universitet. Foto:
Camilla Björklund, vetenskaplig ledare i Göteborgs Stad och professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är ansvarig för BOM-projektet. Hon säger att läsningen öppnar för stora möjligheter till ett matematiskt lärande om man är väl förberedd och samtidigt lyssnar in barnen.
Stimulerar matematiskt tänkande
– Det går att göra bokläsning till något mer än ett medel för att lära sig språk eller att lyfta sociala förmågor. Läsningen har en stor potential att få till det matematiska tänkandet och resonerandet. Att inte bara räkna hur många hästar det är på en bild, utan också se hur många som är vita och svarta, om det är fler vita än svarta och fundera på vad som händer om en häst springer iväg.
I BOM-projektet har förskollärare från Göteborg och sex andra kommuner dokumenterat vilka böcker som lästs, vilket det matematiska innehållet varit och vad som väckt intresse och engagemang hos barnen.
– Vi har fått totalt 234 dokumentationer som är tillräckligt fylliga för att se vad som engagerar barnen i matematik. Det kan vara någonting i boken, att pedagogen tagit in annat fysiskt material, eller sättet som pedagogen lyfter fram och undersöker matematiken tillsammans med barnen. Utifrån detta kan vi tolka vad som gjorde skillnad och hur man kan göra bokläsningen ännu mer utmanande och stimulerande, säger Camilla Björklund.
Strategier som ökar barnens engagemang
Studien visar att förskollärarna använder tre olika strategier för att skapa engagemang. Den första går ut på att vänta in barnen för att se vad och vilka bilder de blir intresserade av. I den andra strategin har förskolläraren i förväg valt ut och planerat vad som ska uppmärksammas i boken i text och bilder och kanske även förberett en lek med koppling till matematik som involverar barnen i rörelse.
Med en sådan genomtänkt planering öppnar sig goda möjligheter för lärande, jämfört med om det enbart är barnens intresse som styr: om barnen bara pekar ut det dom redan vet blir det ingen utmaning och inget nytt lärande.
Den tredje kategorin är en kombination av de båda första: läraren är väl förberedd men är samtidigt noga med att lyssna in barnen, bekräftar det barnen pekar ut men har också en plan för att ta det ett steg vidare. Om exempelvis barnen pekar på en boll i en bok kan förskolläraren benämna formen som cirkel eller klot och tillsammans undersöka bollar i olika storlekar.
Alla tre strategierna engagerar, men nästa steg i projektet har varit att ta reda på vad som kan leda till lärande.
– Om man ska följa läroplanen och forskningen förordas det tredje alternativet. Det är det svåraste professionellt och samtidigt en viktig utmaning för förskollärarutbildningen. Kompetensen du behöver är matematikkunnande, men även en fingertoppskänsla och matematik-didaktisk kompetens, säger Camilla Björklund.
Förbered undervisningen och lyssna in barnen
Forskningen bekräftas i BOM-studien. Barnen blev mest engagerade av att prata matematik i det tredje upplägget. När förskolläraren är förberedd och samtidigt lyssnar in barnen och går vidare utifrån deras initiativ känner barnen att de är delaktiga.
– För att förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet måste det finnas en blick på ifall det blir något lärande. Du kan i princip ta vilken bok som helst, men måste veta vad du vill lyfta fram i den, vad du vill att barnen ska uppmärksamma, och det kräver förarbete. Det räcker inte med att ha matematikglasögonen på sig i stunden, säger Camilla Björklund.
Bilderna i boken ska vara tillräckligt intressanta men inte ha för mycket innehåll som tävlar om uppmärksamhet. Boken är en bra utgångspunkt men är också i någon mån statisk. Därför behöver man ibland komma ut ur bilden och lyfta det matematiska med hjälp av konkreta material som barnen får känna på, manipulera och jämföra med andra former, för att visa på relationer mellan former, tal och antal.
Tal betyder olika saker
– Det är viktigt att komma bort från ett monotont uppräknande och i stället jobba med tals innebörder. Att tal betyder många olika saker beroende på sammanhang. Det kan vara fem äpplen, fem päron och då spelar det ingen roll vilken frukt det är. Men fem kan också betyda ”det femte”, det vill säga ett ordningstal, eller ett klockslag, säger Camilla Björklund.
De första två terminerna fick förskolorna välja böcker fritt. Dessutom rekommenderades förskollärarna att hålla fast vid en och samma bok de första månaderna. Upprepad läsning av samma bok ledde till att både förskollärare och barn upptäckte nya och mer detaljerade saker för varje ny läsning av den valda boken.
Tredje terminen läste storbarnsavdelningarna Kurrans skatt medan de yngre barnen fick ta del av Julia gömmer sig eller Mollan och mormor.
Före treårsåldern kan det matematiska innehållet vara att utforska rumsuppfattning. I boken gömmer sig Julia bakom en gardin och hennes fötter syns. Barnen får fundera på hur Julia ska göra för att inte synas när man leker kurragömma.
Tränar rumsuppfattning
– Rumsuppfattning bygger på ett logiskt tänkande som vi tar för givet och som har väldigt mycket med problemlösning att göra. När små barn ska fundera på hur man gömmer sig för att inte synas måste de tänka sig in i rummet och ta perspektiv. Det är jättemycket matte i detta, och där kan boken väcka resonemang som annars kan vara svåra att komma åt, säger Camilla Björklund.
En fördel när pedagoger kombinerar bokläsningen med rekvisita är att fysiskt aktiva barn som kan ha svårt för att sitta still och lyssna engageras och blir mycket mer delaktiga.
– Det var en tydlig skillnad i hur engagerade vissa barn var i boksamtalen beroende på vilket arbetssätt vi använde. Genom att exempelvis ta fram riktiga kottar att jämföra med dem i boken, räkna antal och träna rumsuppfattning eller fundera på om det finns tillräckligt många kottar så det räcker till alla barn så blev de mycket mer aktiva i samtalen, säger Pernilla Magnusson på Ekebackens förskola.
Under projektets gång har hon tillsammans med en förskollärare på annan avdelning som också deltagit i BOM föreläst på APT:er om bokläsning med fokus på matematik. Nu har alla Ekebackens nio avdelningar fått i uppdrag att välja bok att arbeta med från hösten. Då kommer Pernilla Magnusson och kollegan fortsätta att sprida lärdomarna från projektet och finnas som vägledare när övriga kollegor testar BOM-arbetssättet.
– Jag ska föreläsa på studiedagar och APT:er kring det jag fått med mig från projektet. Det blir både ett sätt att granska den egna undervisningen och att rikta fokus på specifika delar av matematikmålen. Genom att använda samma bok, men med olika perspektiv och instruktioner från pedagogen, skapas ett gemensamt lärande där pedagogen upptäcker hur barnen varje gång ser nya delar av berättelsen, säger hon.
