–Jag är glad över att vi fått in så många ansökningar och att vi har sett en sådan hög kvalitet på projekten. De som har fått medel är starka och har hög potential. De har också kopplingar till lärarutbildningen. Men det som verkligen hjälper till att utveckla en skola på vetenskaplig grund är att de håller hög vetenskaplig kvalitet och har tänkt på samverkan och spridning, säger Mats Widigson, lektor på Center för skolutveckling i Göteborgs stad och med i ledningsgruppen för ULF i Göteborg.

Det var den 28 mars som rektor för Göteborgs universitet beslutade vilka projekt som blir de första forskningsprojekten inom ULF. Utifrån 100 ansökningar har en kommitté valt ut åtta projekt som under två år får dela på nära åtta miljoner kronor.

Från dans till AI

De beviljade projekten handlar om så skilda ämnen som språkdidaktik, dans och teater, skönlitterär etikundervisning, AI och digital matematik. De involverar skolor och förskolor från Kungsbacka, Lerum och Göteborg, och spänner från förskola till gymnasium.

–Det är första gången vi testar vår modell för att välja ut projekt. Vi hoppas att det sätter igång processer och att fler kan inspireras att prova då det blir lättare för alla att utifrån konkreta exempel se vad praktiknära forskning är för något. Just därför är jag särskilt glad för att det blev så stor spridning mellan skolformer och forskningsinriktningar när vi enbart beviljade medel efter kvalitet, säger Mats Widigson.

Jan Mellgren är Göteborgs Stads representant i samverkansrådet för ULF. Han håller med om att kommittén har fått fram bra forskningsprojekt, men ser en förbättringspotential inför framtiden.

–Jag vill se tydligare spridning till skolor i socialt utsatta områden. Det yttersta syftet med praktiknära forskning är att få en bättre förskola och skola för barn och elever. Vi behöver förstå varför vi inte alltid lyckas och göra bättre och väl avvägda insatser för att hjälpa dem som inte lyckas, säger han.

Regeringsuppdrag som ska stärka vetenskaplig grund

ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021. Tanken är att utveckla och pröva hållbara modeller för samverkan mellan akademi och skola, och genom det stärka och utveckla en skola på vetenskaplig grund vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Göteborgs universitet har fått uppdraget, men arbetet görs i samverkan med Göteborgs stad och Göteborgsregionen.

Totalt är det fyra olika lärosäten i landet som fått ett sådant här uppdrag och alla undersöker olika sätt att lösa det på. I Göteborg har ULF:s ledningsgrupp tagit fram en modell där de inskickade forskningsprojekten konkurrerar med varandra. En fristående kommitté bedömer och rangordnar de inskickade förslagen enligt kriterier som fokuserar på samverkan och vetenskaplig kvalitet.

–I kommittén är hälften av representanterna från skolverksamhet och har stor insikt om vad som gör nytta i verksamheten, och hälften är från akademin som särskilt kan se till om ansökningarna håller hög vetenskaplig kvalitet, säger Mats Widigson.

Kriterierna som kommittén använt för att välja ut projekten är:

  • Forskningsprojektets potential att stärka den vetenskapliga grunden i skola och förskola
  • Forskningsprojektets potential att stärka samverkan
  • Forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet
  • Spridning av projektets forskningsresultat och beprövade erfarenhet

Viktigt med aktiva skolor

I modellen ingår också att verksamhetschef och rektorerna på de skolor och förskolor som deltar måste skriva på en projektöverenskommelse där de intygar att de deltar i och bidrar till forskningsprojektet. Detta för att det ska finnas en tydlig känsla av ägarskap – att det är rektor som har det pedagogiska ledarskapet och att hela skolan är medforskare.

–Det ska inte vara forskning PÅ lärare och skola, utan forskning MED lärare, elever och skola. Det projekt som rankades högst av de vi fick in hade bland annat en tydlig budget för lärares medverkan och för spridning av framtida resultat, säger Mats Widigson.

Det handlar också om att stärka banden som förskolorna och skolorna har till universitetet och tvärt om.

–Vi vill bygga upp en infrastruktur där det blir naturligt att forska och ha kontakt med akademin så att det blir en naturlig del av både universitetets, skolornas och förskolornas verksamhet, säger han.

Jan Mellgren lägger till att Göteborgs stad under flera år har haft lärare som utbildat sig till forskare och blivit lektorer genom Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Med ULF-avtalet finns det nu också möjlighet att skapa förutsättningar för att lektorerna ska kunna fortsätta att forska.

–För Göteborgs Stad är det av stor vikt att vi systematiserar arbetet med lektorer i staden så att de blir en kraft för alla skolformer. En bra infrastruktur mellan akademi och verksamhet gör det möjligt, säger han.

Erfarenheterna sprids i landet

När regeringens satsning är slut 2021 är tanken att erfarenheterna ska användas för att skapa hållbara modeller för samverkan mellan akademi och skola i hela Sverige. Mats Widigson ser stor potential i hur ULF i Göteborg har fungerat hittills.

–Skolorna och forskarna har skrivit ansökningarna gemensamt och verksamhetschefer och rektorer har skrivit på avtal om att de tar ansvar för att skolan ska genomföra forskningen. De har alltså redan samverkat. De som har fått godkända projekt är stolta och firar, och har börjat bygga en självbild av att de forskar på sin skola. Praktikutvecklingen har redan börjat!

Läs mer om det högst rankade projektet på Center för skolutvecklings webbplats

Om projekten på Göteborgs universitets webbplats

ULF-avtalets nationella webbplats

De åtta projekten i rangordning

  • AI och digital matematik – nya förutsättningar för undervisning och lärande. Hovåsskolan, Kapareskolan.
  • En praktiknära fortbildningsmodell – förskollärare och forskare i samverkan kring professionell digital kompetens. Björkris skola.
  • Teknikkunskaper och tekniskt språkbruk i förskolans undervisningspraktik – en modell för praktiknära samverkan. Hede förskola, Lärkbackens förskola, Älvsåkersskolan, Kullaviksskolan.
  • Att skärpa den etiska blicken och rösten – en skönlitteraturbaserad etikundervisnings möjligheter och svårigheter för elever i ÅK 5. Bergums skola, Särö skola, Kullaviksskolan, Ljungviksskolan.
  • Bedömning av kunnande i dans och teater inom gymnasieskolan. Schillerska gymnasiet, Hulebäcksgymnasiet.
  • Språkdidaktisk samverkan: en studie om språk- och ämnesintegrerad undervisning på engelska. GR.
  • Ämnesdidaktiska modeller för de naturorienterande ämnena i förskola och grundskola: ett samarbetsprojekt mellan lärare, forskare, lärarutbildare, lärarstudenter, barn och elever. Hammarkullsskolan, Gropens gård.
  • Programmering för lärande i matematik. Hvitfeldtska gymnasiet.