Att lära sig arabiska innebär en rad utmaningar för elever. Den kanske största handlar om de många arabiska dialekter som finns vid sidan av det språk som kallas standardarabiska. Elevernas föräldrar kommer från olika arabiska länder och många av eleverna är födda i Sverige. De pratar olika dialekter men har svårt att uttrycka sig på standardarabiska.

– Ett barn kan samtala på sitt modersmål men får problem att läsa en text på standardarabiska, berättar Linda Cherif.

Andra svårigheter för eleverna är en komplex grammatik, ett stort ordförråd, uttal och betoning och att arabiska skrivs från höger till vänster. Dessutom kan varje bokstav ha olika form utifrån om den står i början, mitten eller slutet av ett ord och ha ytterligare en form när den står för sig själv.

De grupper av elever som modersmålslärarna möter har ofta olika ålder, kunskapsnivå och talar olika arabiska dialekter. Det ställer extra krav på lärarna som ska erbjuda en god undervisning för alla individer i gruppen.

Pedagogisk modell

För att underlätta för de arabiska eleverna att utvecklas i sitt modersmål och för att hjälpa modersmålslärare i arabiska att utveckla sin undervisning, startade Språkcentrum ett projekt som drivs av och involverar lärarna själva. Målet är att utveckla en pedagogisk modell baserad på forskning och beprövad erfarenhet, för undervisning som främjar elevernas lärande när det gäller att läsa och skriva på arabiska i grundskolan. Alla lärare i arabiska kommer att ha möjlighet att använda denna modell.

Feras Mofleh och Linda Cherif, båda modersmålslärare i arabiska, leder varsin grupp i projektet. Grupperna träffas för erfarenhetsutbyte ett par gånger om året. Medan Feras grupp fokuserar på teorin bakom och tar fram en konkret undervisningsplan arbetar Lindas grupp med att utveckla och testa olika metoder och strategier kopplade till forskning, med mycket fokus på genrepedagogik.

Tre huvudområden

De har definierat tre områden att arbeta med: utforska olika metoder, studera olika undervisningsstrategier och studera strategier för olika delar av det arabiska språket, som till exempel läsning, uttryck och skapande, grammatik samt stavning och skriftkonst. I projektet ska de också utforma en detaljerad modell för skrivprocessen. De kartlägger teorin bakom beforskade metoder och studerar dess styrkor och utmaningar.

– Vi ställer oss frågor som: Hur tar eleven sig an svårigheter? Hur kan vi utöka undervisningen utanför klassrummet? Vad är en bra läxa? berättar Linda Cherif.

Lärarna fungerar som vägledare och stödjer eleverna genom varje steg. De prövar och omprövar strategier och metoder i undervisningen och låter eleverna komma tillbaka med sina tankar.

– Läraren ska kunna anpassa sitt material utifrån elevernas behov. Vi tror att det kan hjälpa lärarna att skapa en engagerande inlärningsmiljö för sina elever, säger Feras Mofleh.

Föräldrar viktiga för språkutvecklingen

Projektet uppmuntrar också till samverkan med elevernas föräldrar.

– De kan bli ombedda att delta i hemuppgifter, läxor eller andra aktiviteter tillsammans med sina barn för att främja språkinlärningen utanför skolmiljön. En regelbunden dialog mellan förälder och lärare är viktig för att eleven ska utvecklas språkligt, anser Feras Mofleh.

Projektet samverkar med Göteborgs universitet, bland annat genom att modersmålslärare får möjlighet att delta i föreläsningar som berör projektet. Modersmålslärarna har också erfarenhetsutbyte med sina kollegor i Stockholm och Malmö och utbyte med andra länder som till exempel Belgien och USA.

Resultatet ska bli en bok

Allt som händer i projektets olika faser dokumenteras noggrant och den pedagogiska modellen ska beskrivas i en bok som kan användas av modersmålslärare i hela landet. Projektet startade hösten 2021 men har inget tydligt avslutsdatum. Feras Mofleh är noggrann med att påpeka att vägen till målet är lika viktig som målet i sig. Metoder utvecklas i takt med resten av samhället och behöver omprövas med jämna mellanrum.

– Vi lärare behöver ha förståelse för världen omkring oss. Vi arbetar med barn och ungdomar och måste förmedla världen till dem, vara deras förebilder.

 

Fakta om metoden PBL

PBL: En elevcentrerad pedagogisk metod som fokuserar på att utveckla färdigheter och andra önskvärda egenskapare, snarare än att lösa problem med en specifik lösning

 

Text och foto: Katarina G Strandberg