Om en elev saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig modersmålsundervisning utifrån ämnets kursplan och betygskriterier, skapar det flera problem. Dels är det negativt för elevens självförtroende om förutsättningarna att nå godkänt är dåliga. Dels riskerar kvaliteten på undervisningen för den övriga elevgruppen att påverkas om läraren behöver anpassa sig till nybörjarnivå.
Kungsbacka kommun såg för några år sedan behov av ett gemensamt bedömningsunderlag som modersmålslärare kan använda oavsett vilket språk som ska kartläggas. Där, precis som i Göteborg, upplevde lärarna med jämna mellanrum att elever som ansöker om att läsa ämnet modersmål inte har de kunskaper som behövs. Modersmålslärarna tyckte också att det var svårt att kommunicera den egna bedömningen vidare till rektor, som formellt är den som fattar beslutet att säga ja eller nej. Det finns heller inte något standardiserat kartläggningsmaterial, utan varje kommun får utforma sitt eget.
– Skolverket har ett superbra kartläggningsmaterial för svenska, men det fungerar inte för andra språk som är uppbyggda på ett annat sätt, till exempel när det gäller grammatik. Tanken med att använda ett gemensamt material att det ska ge en bättre bild av elevens kunskaper, säger Mariska Ruttink, som är förstelärare och leder utvecklingsarbetet.
Övningar och bedömningsformulär
Kungsbackas modell för bedömning av språkkunskaper i åk 1-3 består av färdiga övningar som läraren gör tillsammans med eleven. Samtalet mellan lärare och elev spelas in så att läraren kan lyssna och göra en ordentlig avkodning i efterhand. Till varje bedömningsmoment finns en lathund, och elevens kunskaper dokumenteras i ett mallformulär, som sedan lämnas till rektor som beslutsunderlag. Grundläggande kunskaper i åk 1 definieras som att eleven ska ha en färdig språkbas, vilket motsvarar den språknivå som ett barn uppnår i 6-7-årsåldern.
Kunskaperna som testas är bland annat elevens förmåga att göra påståenden, att ställa och förstå frågor samt att följa och själv kunna ge instruktioner. Alla övningarna genomförs på ett lekfullt sätt så att eleverna upplever dem mer som en vanlig undervisningssituation än ett test.
– Eftersom alla språk har samma formulär att fylla i så ser beslutsunderlaget likadant ut, vilket underlättar för rektor som inte har kunskap om de enskilda språken, säger Mariska Ruttink.
Kungsbackamodellen har prövats och utvecklats under snart åtta år. Referensgrupper av modersmålslärare som undervisar i olika språk har varit delaktiga i utvecklingsarbetet.
Testar hur elever förstår instruktioner
I en av övningarna använder lärarna träklossar i olika färger, som eleverna ska bygga olika konstruktioner med efter anvisning från läraren, exempelvis att ”ta en blå kloss och lägga den ovanpå den gröna klossen”. Därefter får eleven istället pröva att ge instruktioner till läraren. Ordförråd testas med hjälp av bildkort som föreställer olika föremål. I steg ett testas den receptiva kunskapen med frågor som: Kan du peka på äpplet? I årskurs 1 och 2 räcker det att eleverna bara visar en receptiv förmåga, det vill säga att kunna lyssna och förstå ord. För de äldre eleverna i årskurs 3 testas också om de kan gruppera bildkorten i olika kategorier, som till exempel frukter, djur och möbler.
I bedömningsformuläret fyller läraren i antalet ord som eleven känner igen, hur många ord hen kan producera själv och vad eleven kan berätta om föremålen. Läraren gör dessutom en grammatisk bedömning. Kan eleven ange plural och genitiv? Kan eleven berätta i hela meningar?
Grammatiska kunskaper och förmåga att tala i hela, sammanhängande meningar, testas genom att eleverna får sätta ihop sekvensbilder till en berättelse. Först får eleven välja en bild och beskriva vad hen ser, för att i nästa steg lägga en bildsekvens och berätta hela berättelsen. Då kan läraren ställa frågor som hjälper eleven att visa sin förmåga till sammanhängande tal samt även lyssna efter det grammatiska.
Lärarna får utbildning
Alla modersmålslärare i Kungsbacka får utbildning innan de börjar använda materialet, en utbildning som sker i grupper där lärare i olika språk möts och har kollegiala samtal.
– Lärarna måste träna på övningarna innan, eftersom det är viktigt att få inspelningar som kan bedömas. Och det är svårare än man kanske tror. Så nu har vi också tagit fram manus som lärarna kan följa.
Eftersom språk är uppbyggda på olika sätt behöver de först översätta frågorna till respektive modersmål. Att frågorna är formulerade på rätt sätt är viktigt, inte minst för att vissa språk har ett särskilt ord som betyder frågetecken. När lärarna lyssnar på inspelningen av samtalet har de också möjlighet att upptäcka om det fanns några otydligheter i frågorna som påverkat hur eleven svarat.
Arbetssättet har givit många positiva resultat, enligt Mariska Ruttink. Lärarna har uppskattat utbildningen och tycker att de utvecklat sin pedagogik och metakunskap om språk.
Lättare att förklara bedömningen
– De kan lättare förklara vad de bygger sin bedömning på och kommunicera detta till rektor, och då blir det bättre beslut. Och för nya modersmålslärare blir fortbildningen och materialet en kvalitetssäkring. De får samma förståelse som alla på vår enhet, vilket gör att likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen ökar, säger hon.
Modellen ger också ett bra underlag för samtalen med vårdnadshavare.
– Vi kan förklara att det finns en kursplan och betygskriterier på ungefär samma svårighetsnivå som i ämnet svenska. Det händer att vårdnadshavare vill att deras barn ska lära sig ett språk som de inte kan, ofta ett språk med hög status, som arabiska. I dialogen med läraren kan de komma till insikt om att de behöver söka modersmålsundervisning för ett annat modersmål som barnet behärskar. Och då kan vi förmedla en positiv bild av att alla språk värderas lika.
Tjugo göteborgslärare prövar materialet
På Språkcentrum i Göteborgs Stad har man också sett behov av att utveckla kartläggnings- och bedömningsunderlaget för elever som ansöker om att få modersmålsundervisning. För drygt ett år sedan tog Språkcentrum kontakt med Kungsbacka kommun för ett samarbete. Det ledde till ett pilotprojekt där man ska pröva Kungsbackas material och även undersöka hur arbetssättet kan anpassas till Göteborgs Stads förutsättningar.
– Syftet är att säkra kvaliteten i undervisningen och förbättra elevernas möjligheter att ta till sig undervisningen, säger Sylwia Wieczorek, enhetschef på Språkcentrum.
En arbetsgrupp med fyra modersmålslärare i Göteborg har deltagit i arbetet, och samtliga modersmålslärare har fått lyssna på föreläsningar om Kungsbackas modell. Hösten 2023 startar en testperiod där 20 modersmålslärare som undervisar i lika många språk, får fortbildning och prövar bedömningsmaterialet med sina elever.
– Under hösten och våren ska vi jobba med materialet för årskurs 1-3, säger Sylwia Wieczorek.
När pilotprojektet är klart ska Språkcentrum ta ställning till hur övningarna och materialet kan bidra till att utveckla arbetssättet i Göteborg. Att införa Kungsbackas material och struktur i sin helhet är inte möjligt eftersom det finns organisatoriska skillnader att ta hänsyn till. I Göteborg är exempelvis elevgrupperna betydligt större. Stadens skolor tar också emot ett större antal nya elever i undervisningen löpande under läsåret.
– Hur våra lärare ska hinna med bedömningen av så många fler elevgrupper, är en fråga vi behöver lösa, säger Sylwia Wieczorek.
