Framgångsrikt samarbete för en rättvis bedömning

För att få delta i modersmålsundervisning krävs grundläggande kunskaper, ett begrepp som inte är tydligt definierat och det saknas också ett nationellt verktyg för att bedöma kunskaperna. Kungsbacka kommun såg behov av ett gemensamt bedömningsunderlag som modersmålslärare kan använda oavsett språk. Försteläraren Mariska Ruttink har under några år lett ett utvecklingsprojekt i Kungsbacka för att ta fram ett material för att kartlägga elevernas grundläggande kunskaper i modersmålet som också ska kunna användas av andra kommuner.  

Gemensamt projekt

Begreppet grundläggande kunskap handlar om hur barn utvecklar sitt språk och vad man kan förvänta sig av en elev som växer upp med en förälder som talar modersmålet hemma. Det bedömningsmaterial som Kungsbacka kommun tagit fram är utformat för att modersmålsläraren ska få en hint om vilka kunskaper som behöver byggas på.  

För att kunna testa materialet inom fler språk än de språk som modersmålslärarna möter i Kungsbacka tog Mariska Ruttink kontakt med enhetscheferna Sylwia Wieczorek och Aldis Einarsdottir som i sin tur tog initiativ till ett projekt på Språkcentrum. Tillsammans skulle de båda kommunerna lära mer om vad det innebär att bedöma grundläggande kunskaper och hur ett bedömningsmaterial bör se ut för att fungera i en större stad som Göteborg.   

Föreläsningar om språkutveckling

Mariska Ruttink föreläste om begreppet grundläggande kunskaper och förstaspråksutveckling i andraspråksomgivning och tillsammans med lärarna ledde hon workshoppar om själva bedömningsmaterialet. I augusti förra året började ett tjugotal lärare använda materialet med två elever var. De flesta av eleverna som ingått i projektet är födda och uppväxta i Sverige och har två vårdnadshavare med samma modersmål. 

– Vi har testat på elever i årskurs 1-2 och många språk är representerade. Övningarna är inriktade på barnens språkbas, den kunskap de behöver för att komma i mål med årskurs 6, säger Barendina Dahlström som tillsammans med Enikö Solymossi ingår i den arbetsgrupp som samordnat och prövat alla övningar och löpande haft kontakt med Mariska Ruttink i Kungsbacka.  

Ordförråd, meningsbyggnad och grammatik

Nu är testperioden över och modersmålslärarna har träffats på en workshop för att berätta om hur de har upplevt att genomföra bedömningar med eleverna. De flesta är i stort sett nöjda med materialet, men fortfarande finns saker att anpassa och utveckla.   

Utvärderingen visar att modersmålslärarna har fått tillräcklig information innan de började genomföra övningarna med eleverna och att de känner sig trygga i hur övningarna ska genomföras. Mindre bra är att bedömningarna inte fungerar att genomföra i grupp, vilket gör att läraren måste hitta tid för att bedöma eleven i enrum, ofta utanför lektionstid. 

Den första övningen bedömer elevens ordförråd med hjälp av ett stort antal bilder. De flesta lärarna är nöjda med bildvalet och tycker att övningen ger en tydlig bild av elevens ordförråd medan andra tycker att övningen är för krånglig att genomföra. Vissa språk ställer högre krav på en större bredd av bilder.  

– En lärdom är att läraren själv kan välja bilder som passar just det språket, säger Marika Ruttink under utvärderingen. 

Svårt att översätta instruktioner

I en annan övning bedöms elevens grammatiska kunskaper och meningsbyggnad genom att eleverna får sätta ihop bilder till en berättelse. Även här är de flesta av lärarna nöjda med övningen. I en av övningarna bedöms elevens språkkunskaper utifrån deras förmåga att utföra en övning med instruktioner genom att bygga olika kombinationer av träklossar. Vissa har upptäckt problem när instruktionerna ska översättas för eleven. Läraren behöver prata långsamt och förklara övningen med vardagsord för att det ska fungera och att övningen tar lång tid att genomföra. 

– Ordet byggkloss finns till exempel inte på vissa språk. Men lärarna har löst den och flera andra utmaningar på ett kreativt sätt, berättar Barendina Dahlström.   

Eleverna positiva

När lärargruppen samtalar om utvärderingen vittnar många om att de har fått en bättre uppfattning om sina elevers språkkunskaper och att det nya materialet synliggör fler förmågor. Eleverna är positivt inställda till övningarna, tack vare en inbjudande utformning.  

– Mina elever har reagerat positivt, de uppfattar övningarna som en lek. 

Nu tar de med sig erfarenheterna och utvecklar vidare för att materialet fullt ut ska fungera för Göteborgs Stads modersmålslärare. Projektet har eftersträvat att hitta ett material som passar för modersmålsundervisning i alla språk.  

– Det kanske vi inte har uppnått ännu, men det är åtminstone rättvist mellan alla elever, säger Barendina Dahlström. 

Enhetscheferna är glada för det engagemang som lärarna visat under projekttiden och för den tid de lagt ner för att utvärdera och komma med idéer för utveckling.  

– Föräldrar med ett annat modersmål än barnet pratar inte alltid det språket med sitt barn. Därför har vi lärare ett stort ansvar, säger Sylwia Wieczorek.