Göteborgs Stad inledde sin satsning på Reading to Learn hösten 2013. Orsaken var flera rapporter om sjunkande kunskapsresultat och försämrad läsförståelse i kombination med att den nya läroplanen som infördes 2011 ställer högre språkliga krav på eleverna.
Ämnesspecifika texter
Reading to Learn handlar om att eleverna ska lära sig att läsa och skriva ämnesspecifika texter, och att man lär dem detta med en explicit och modellerande undervisning. I Reading to Learn finns en cirkelmodell där läraren går igenom olika steg:
- Förbereda för läsning. Läraren berättar för eleverna vad texten handlar om, hur detta utvecklas i olika stycken, tittar på eventuella bilder och sätter in texten i ett sammanhang.
- Detaljerad läsning. Klassen läser texten tillsammans. Stycke för stycke, mening för mening eller ord för ord. Allt beroende på textens svårighetsgrad och elevernas förkunskaper.
- Gemensam konstruktion. Klassen skriver en ny, gemensam text i samma genre med stöd av läraren.
- Självständig konstruktion. Eleverna skriver en egen text i samma genre.
Reading to Learn
Reading to Learn är en utveckling av genrepedagogiken. Den utformades av lingvister på universitetet i Sydney på 1980-talet som bestämt sig för att göra åt ojämlikheten i den australiensiska grundskolan. De utgick från sociologen Basil Bernsteins teorier om klass och språk.
– Hans forskning visade att barn som växer upp i medelklasshem socialiseras in i ett språk som är väldigt gångbart i skolan. Medan arbetarklassen, eller de som saknar utbildningsbakgrund, socialiseras in i ett språk som inte fungerar i skolvärlden. Det här gapet tenderar att hålla i sig, och till och med öka genom hela skolgången, säger Pernilla Andersson Varga, Fil dr och lektor med inriktning mot likvärdighet i språk och kunskapsutveckling på Center för Skolutveckling.
Det stämmer väl överens med undersökningar som visar att föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll för hur väl elever klarar sig i den svenska skolan. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att lära alla elever skolspråket och få dem att känna sig hemma i det.
I Australien kartlade lingvisterna därför alla texter som elever möter i skolan och delade in dem i olika genrer. De tre stora genrefamiljerna var informerande, engagerande och värderande texter. I Göteborg Stads fortbildning anpassas genrekartan till de svenska kursplanernas förmågor och kunskapskrav.
– Läsning har oftast tagits för givet. När eleven har knäckt koden har man tänkt att det är relativt oproblematiskt. Det har inte funnits något fokus på hur texten är uppbyggd. Vi som är uppväxta i medelklasshem har lärt oss det på ett omedvetet plan. Men vi måste undervisa explicit om det, säger Pernilla Andersson Varga.
Elevernas resultat har förbättrats
Fortbildningen i Göteborg genomförs av Claire Acevedo och Ann-Christin Lövstedt som har lång erfarenhet av att arbeta med R2L-pedagogiken. Grundutbildningen består av åtta heldagar under ett läsår samt individuell handledning däremellan. Under de snart fyra år satsningen pågått har runt 250 lärare i alla ämnen från år 4 och upp till gymnasiet gått den. Det finns även en fortsättningskurs på ytterligare ett läsår.
De utvärderingar som har gjorts visar att elevernas resultat har förbättrats. Allra mest har lågpresterande elevers resultat förbättrats. Det är i linje med den omfattande forskning som bedrivits i Australien.
– Det som händer i många skolor i underprivilegierade områden är att lärarna använder lättlästa böcker och förenklade texter. Det leder till att det här glappet mellan elever ökar hela tiden. Med genrepedagogik och Reading to Learn används åldersadekvata texter på en hög nivå, säger Pernilla Andersson Varga.
Tre teoretiska ben
Reading to Learn står på tre teoretiska ben. Det första är Basil Bernsteins teori om språk och klass. Det andra är systemisk funktionell lingvistik om texters uppbyggnad. Det tredje är Lev Vygotskijs teorier om lärande som en social process, stöttning och den närmaste utvecklingszonen.
– Vi lär oss av varandra och i gemenskaper. I vardagen lär vi oss av en mer kunnig kamrat. I skolan är det av läraren. Men läraren måste ha en tydlig struktur och stötta eleverna så att de kan ta nästa steg. Den proximala utvecklingszonen är den nivå en individ kan ta till sig med stöttning av en lärare.
Den tydliga strukturen med cirkelmodellen kan upplevas som fyrkantig. Men erfarenheten visar att eleverna uppskattar den.
– Många lärare är rädda för att eleverna ska tycka att undervisningen blir för statisk och instrumentell. Men det är tvärtom. Eleverna gillar det och det ger upphov till mycket gemensamma diskussioner i klassrummet.
Läs om läraren Henning Setterberg arbete med Reading to Learn på Burgårdens gymnasium
