Projekt rustar lärare att möta elevers olikheter

Integrerade elever är elever som är mottagna i den anpassade grundskolan men får sin utbildning i grundskolan. Det innebär att det finns två olika läroplaner i samma klassrum och att lärarna ställs inför särskilda krav i sin undervisning för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till.

– Här utmanas vår förmåga att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, säger Karin Steneros Einvall, planeringsledare på enheten Utredning och juridik i Göteborgs Stads grundskoleförvaltning.

Under våren 2023 fanns cirka 90 elever från anpassad grundskola integrerade i grundskolan. Efter att ha kartlagt behovet av ökad kunskap hos lärare, elevhälsa och rektorer startade grundskoleförvaltningen projektet Tillsammans för framtidens skola – rustad för olikheter.

Projektet, som leds av Karin Steneros Einvall, erbjuder skolorna utbildningar och föreläsningar kring läroplanen för anpassad grundskola och intellektuell funktionsnedsättning. Projektet ger stöd i att planera undervisningen utifrån rätt läroplan genom coachad handledning och nätverksträffar utifrån varje skolas behov.

Läroplan, betyg och bedömning

Cirka 35 skolenheter har hittills tagit del av någon form av insats. Anna Tärntoft, förstelärare i årskurs 4-6 i Bjurslättsskolan, är en av dem. Hon arbetar i grundskolan och har integrerade elever i sin klass.

– En del av Bjurslättsskolan är anpassad grundskola. Vi delar lokaler och skolgård, något som är naturligt för eleverna. För mig var det därför extra viktigt att gå kompetensutvecklingen för att lära mer, berättar hon.

Under tre tillfällen fördjupade sig en grupp lärare i läroplanen för anpassad grundskola och diskuterade betygssättning och betygskriterier. Det gav kunskap som Anna Tärntoft kunde förmedla vidare till sina kollegor på skolan. Gruppen pratade också om bedömning av de integrerade elevernas kunskaper.

– För att få betyget E ska eleven medverka, enligt läroplanen. Vi diskuterade begreppet och vad det innebär. Att medverka behöver inte innebära att jag kan. När jag pratade med mina lärarkollegor tog jag exemplet att byta till vinterdäck. Jag lämnar in däcken till någon som byter dem, men jag är med – jag medverkar.

Ökad medvetenhet

Kompetensutvecklingen har stärkt henne i det förhållningssätt hon utvecklat under sina 23 år som lärare.

– Vi fick sätta ord på de svårigheter vi har i våra respektive klassrum, runt om i Göteborg. Vi blev ännu mera medvetna om hur vi möter elevernas behov, berättar hon och betonar vikten av lärarens egen inställning till den klass som den möter.

– Undervisning i ett integrerat klassrum bygger till stor del på att läraren har en hög grad av tilltro till sin förmåga att variera undervisningen utifrån alla elevers behov.

Finstämmigt förhållningssätt

– Varje individ i klassen ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och ändå få känslan av ett sammanhang. Jag behöver vara finstämmig i mitt förhållningssätt till gruppen så att alla elever känner sig inkluderade, bekräftade och trygga, får utveckla sina förmågor och växa. Eleven ska känna: Jag får material som är på rätt nivå för just mig.

Anna Tärntoft försöker hitta balansen mellan krav och lust för att ge lärandet en skjuts framåt, och med integrerade elever i klassrummet behöver hon se förbi vissa krav.

– Jag ger till exempel alla barn samma pocketbok även om jag vet att alla inte kommer läsa den. Alla vill vi känna oss stimulerade och har behov av utmaningar, men utmaningarna kan se olika ut. Vi har olika kapacitet. Elever lägger energi på olika saker i skolan och har därför olika behov av återhämtning. Det är viktigt för att förstå lärandet.

Goda relationer

Enligt skollagen finns det möjlighet att som mottagen elev i den anpassade grundskolan få sin undervisning tillgodosedd i grundskolan. För att bedömningen ska bli riktig behöver läraren ha koll på den anpassade grundskolans läroplan men också ha den viktiga dialogen om hur medvetna barnet och föräldrarna är om barnets kunskapsnivå, en dialog som är viktig oavsett elev och skolform.

– Det är viktigt att lyssna till barnets upplevelser. Sådana samtal är viktiga både för eleven och för mig. Barnet går hem och säger: Idag fick jag berätta det här. Då blir relationen bra även med föräldrarna. Men det är ett dilemma att tiden inte alltid räcker till för de här samtalen. Jag skulle vilja ha dem med alla barn två gånger i veckan, säger Anna Tärntoft.

Mod, tid och arbete

Projektet Tillsammans för framtidens skola är förlängt ännu ett år.

– Hur vi inkluderar alla är fortfarande inte självklart, och skolorna har olika kulturer. Det behövs ett nytt tankesätt för att få till en god undervisning som är anpassad för alla elever. Det krävs mod att vara lärare för att få alla att tro på sig själva. Det kräver tid och extra arbete, men det är där vi hela tiden lär oss, säger Anna Tärntoft.