Kollegiala mötesplatser utvecklar undervisningen i anpassad grundskola

Danai Spiliotopoulou, lärare på Svartedalsskolan.

– Det är jätteviktigt att ha utbyte med varandra. Du läser styrdokumenten och allmänna råd, men det är många saker som är tolkningsbara. Och det skiljer sig ganska mycket mellan skolor hur vi undervisar och dokumenterar. Mötesplatserna är ett forum för att prata om dilemman och det som bekymrar dig. Jag har känt mig osäker kring bedömning, och då har jag fått stöd och bekräftelse på att jag är på rätt spår, säger Danai Spiliotopoulou, som är lärare i anpassad grundskola på Svartedalsskolan.

Anpassad grundskola tar emot elever med intellektuell funktionsnedsättning. Många elever har också någon ytterligare funktionsvariation utöver sin intellektuella funktionsnedsättning. I en och samma klass kan eleverna befinna sig på mycket olika kognitiv nivå och behoven av anpassat stöd för lärandet varierar stort. Detta ställer krav på lärarnas kompetens och på ett nära och välfungerande samarbete med elevassistenter och annan personal som arbetar kring eleverna.

Kompetensutveckling ska öka kvaliteten och likvärdigheten

Bakgrunden till fortbildningssatsningen är att likvärdigheten och kvalitén i undervisningen behöver öka i stadens anpassade grundskolor. År 2022 gjorde Göteborgs Stad en granskning som visade att det finns betydande utmaningar i att följa upp och dokumentera elevernas måluppfyllelse. Att det finns behov av stöd i arbetet med bedömning har också uppmärksammats på nationell nivå. Enligt Skolverkets riktlinjer ska lärare som undervisar i anpassad grundskola som huvudregel vara utbildade speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning, men nationella uppföljningar visar att endast 12 procent har denna formella behörighet.

Grundskoleförvaltningen har därför gjort en rad satsningar riktade till lärare i anpassad grundskola. Dels får de möjlighet att vidareutbilda sig till speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning på arbetstid, via Lärarlyftet. Dels erbjuds samtliga lärare att delta på mötesplatser där föreläsningar och kollegialt erfarenhetsutbyte står på agendan, fyra gånger per läsår. Utöver detta har flera riktade fortbildningsinsatser genomförts under det senaste året, bland annat inom den anpassade grundskolans bedömningspraktik.

– Många lärare är ensamma om att undervisa elever inom anpassad grundskola ute på sina skolor. Så mötesplatser var verkligen något de efterfrågade, säger Linda Krogerus, lärare på Påvelundsskolan och samordnande mötesplatsledare för område Sydväst.

Delar erfarenheter och får gemensam kunskapsbas

Ur ett likvärdighetsperspektiv var det viktigt att alla skolor fick samma förutsättningar till fortbildning och kollegialt lärande. Därför har en arbetsgrupp med rektorer och verksamhetsutvecklare planerat och förankrat ett upplägg som ska fungera för alla verksamheter, både större och mindre skolor. Uppslutningen på mötesplatserna har också varit hög.

– Mötesplatserna ger lärarna en gemensam kunskapsbas och vi kan ta tillvara och sprida erfarenheter som byggts upp i verksamheterna, säger Sofia Winström, samordnande mötesplatsledare för område Nordost och lärare på Solbackeskolan.

Temana för varje läsår väljs ut av rektorsgruppen, utifrån de utvecklingsbehov som identifierats på skolorna. Även lärarna har möjlighet att lyfta fram önskemål i de utvärderingar som görs efter varje träff.

Ska leda kollegorna i arbetslaget

Sedan mötesplatserna startade 2021 har fokus legat på bedömning, ledarskap och kommunikation. Varje läsårstema har inletts med en gemensam storföreläsning med forskare eller specialister inom ämnesområdet. Lärarna har också fått göra skolbesök för att ta del av varandras lärmiljöer. Inför varje mötesplats får lärarna material och diskussionsfrågor att förbereda sig med, och sedan får de uppgifter att jobba vidare med i arbetslaget på den egna skolan.

Eric Lingefors och Susanne Lindberg, lärare på Lundenskolan.

Förutom att vara pedagogiska ledare för eleverna har lärare i anpassad grundskola i uppdrag att leda kollegorna i arbetslaget, vilka i regel är elevassistenter.

– Vi har pratat mycket om den rollen på mötesplatserna. Hur vi kan leda utan att det behöver bli en hierarkisk kultur. Lärare är ju inte chefer på det sättet och att leda kollegor är inte något vi har med oss i vår utbildning. Nu har jag blivit tryggare i det, men det har inte varit friktionsfritt, säger Eric Lingefors, som är lärare på Lundenskolan.

Danai Spiliotopoulou håller med om att samarbetet med elevassistenterna är viktigt att samtala om.

– Elevassistenterna är en jättebra resurs, men de används på olika sätt på olika skolor. Jag tycker att man ska använda assistenternas styrkor. För mig är det viktigt att de är med i alla beslut och bedömningar, för de träffar eleverna mycket mer än jag gör som lärare. Eleverna kan visa sina kunskaper när som helst, inte bara när de träffar mig. Och det kan ha hänt saker på morgonen som påverkar eleven, och som de känner till, säger hon.

Kommunikationskompetens viktig

Många av eleverna inom anpassad grundskola behöver kompletterande kommunikation, exempelvis i form av tecken och bildstöd, för att kunna ta till sig undervisningen. Under läsåret 2023-24 har fortbildningstemat varit just kommunikation som en förutsättning för lärande, med tyngdpunkten på AKK – alternativ, kompletterande kommunikation. Utöver föreläsningar av Maria Krafft Helgesson, har några skolor också erbjudits handledning, i grupp och individuellt.

– Det är jätteviktigt att vi har tillgängliga lärmiljöer. Utbildningen i kommunikation handlar inte om att man plötsligt ska bli jättebra på att teckna, utan också att tänka kring hur jag kan öppna mig så att jag blir mer tillgänglig för eleverna. Alla elever har rätt till kommunikation, att kunna uttrycka sin vilja, att vägra göra något. Det är en demokratisk rättighet, säger Danai Spiliotopoulou.

För Susanne Lindberg, som är ganska ny som lärare i anpassad grundskola på Lundenskolan har fortbildningen i kommunikation varit väldigt matnyttig.

– Jag har lärt mig mycket genom föreläsningarna. Det ligger så mycket mer i kommunikation än bara tecken som stöd och bildstöd. Vi har olika typer av elever och de behöver mötas på olika sätt. Det är viktigt att vi möter dem där de är just nu. Tecken som stöd var lite nytt för mig, även kommunikationskartor och sociala berättelser. Jag har fått fler verktyg – och vet var man kan hitta resurser, säger Susanne.

Arbetslaget behöver skapa samsyn

Julia Wibom, elevassistent på Svartedalsskolan.

På förslag från lärargruppen har även elevassistenterna och annan personal som arbetar med eleverna fått ta del av en digital TAKK-utbildning (Tecken som alternativ kompletterande kommunikation) med Maria Krafft Helgesson. Julia Winbom, elevassistent på Svartedalsskolan, är en av dem. Hon tycker att gemensam fortbildning och utvecklingstid är väldigt värdefullt. I hennes arbetslag är samarbetet tätt och kollegorna är bra på att ta hjälp av varandra. Skolan erbjuder också goda möjligheter till individuell kompetensutveckling. Men att få till gemensam tid med hela arbetslaget är en utmaning, eftersom elevassistenterna behöver vara med eleverna under hela skoldagen.

– Mina kollegor och jag brinner verkligen för AKK men det behövs en samsyn kring hur vi arbetar med AKK gemensamt och vad vi ska utveckla framåt. Ibland kommer tyvärr akuta saker emellan vilket gör det svårt att fördjupa sig i ämnet tillsammans i arbetslaget. Jag hoppas att vi kommer få tid till det framöver, säger Julia Winbom.

Det nära samarbetet med elevassistenter och andra vuxna kring eleverna är ett av de stora glädjeämnena i jobbet, tycker Eric, Danai och Susanne.

– Vi är fler vuxna och det är en trygghet. Vi har kul tillsammans, och vi delar på ansvaret, säger Danai Spiliotopoulou.

Ser lärandet i ett livsperspektiv

Även när det gäller utmaningarna i arbetet delar de samma syn. Det gäller att ha tålamod och se elevernas lärande i ett större perspektiv. Ibland är det svårt att upptäcka progressionen, och då gäller det att lyfta blicken, menar Eric.

– Du måste ha tålamod att se lärandet i stunden. När du arbetar med individer som har olika kognitiva nedsättningar är det mycket svårare att se den konkreta utvecklingen, att förstå hur lärandet ser ut. Då är det viktigt att se vad lärandet ger i ett livsperspektiv för eleven. Att knäcka läskoden kan ha väldigt stor betydelse för den individens självtillit och självkänsla. Så det får ta tid.

Grundskoleförvaltningens satsning har inget bestämt slutdatum, och kommer att löpa på under nästa läsår. Då ska lärarna arbeta med temat Att stödja och stimulera lärande.

– Det kommer fortsätta finnas ett behov av mötesplatser, inte minst för att det är omsättning på personal. Antalet elever i anpassad grundskola växer, och vi får nya lärare, säger Natalie Hedvall, lärare på Svartedalsskolan och samordnande mötesplatsledare för område Centrum/Nordost/Hisingen.