Rektor Maria Serrano Hallberg möter upp i dörren, och med både tecken och tal skyndar hon in oss till lektionen som håller på att börja. Sex elever, alla med varsin elevassistent, kommer in i det ganska lilla klassrummet och har samling runt läraren Carina Persson. Eleverna får i tur och ordning “checka in” genom att trycka på en knapp som får en inspelad röst att tala om att de är i skolan, och läraren sätter upp deras bild på en flanotavla. Carina berättar att det är fredag och elevassistenterna hjälper till att förstärka för varje elev med tecken och ord. Sedan får eleverna lukta på dagens lukt – en flaska med citrongräsdoft som skickas runt så att de får möjlighet att använda alla sina sinnen. Efter en sångstund får de en genomgång av dagens schema som bland annat innehåller handmassage och hemkunskap, och för två av eleverna även NO. Därefter är samlingen slut och eleverna går vidare till sina olika aktiviteter.

Specialiserad på elever på tidig utvecklingsnivå

Högsbogårdsskolan är en grundsärskola för elever på tidig utvecklingsnivå med rörelsehinder och i behov av alternativ kompletterande kommunikation. Fokus ligger på att utveckla elevernas kommunikation både för lärande och för att få ett så bra liv som möjligt. Man kan inte söka sig hit, utan placeras här genom ett myndighetsbeslut. Det finns få skolor av det här slaget i Göteborgs stad och eleverna kommer från hela Göteborgsregionen.

På skolan går 17 elever i årskurs 1-9 uppdelade i tre klasser. Undervisningen sker efter träningsskolans kursplan med ämnesområden istället för ämnen. Kursplanen innehåller kommunikation, motorik, estetisk verksamhet, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Alla lärare är specialpedagoger med inriktning mot utvecklingsstörning, och i personalen ingår även elevassistenter och en fritidspedagog.

Assistenter delaktiga i undervisningen

På Högsbogårdsskolan arbetar man för att utveckla de olika yrkeskategoriernas roller. En del i detta är att elevassistenterna får kunskaper om läroplanens kapitel ett och två, som är desamma för alla skolformer. De har också fått fördjupning i hur ämnesområdena är uppbyggda utifrån till exempel syfte och centralt innehåll. Detta gör att de kan vara mer delaktiga i undervisningen.

Madelene Sandgren har arbetat som elevassistent i 28 år och beskriver hur allt de gör nu ska ha en pedagogisk inriktning.

–Förr var vi förlängning av elevens armar och ben. Nu är vi insatta i styrdokumenten och har ett gott samarbete med lärarna i allt, inte bara omvårdnadsbiten. Ju mer insatta vi är i läroplanen desto mer intressant blir arbetet – det finns ett lärande även i vardagliga sysslor som ett blöjbyte.

Försteläraren Carina Persson säger att hon ser att elevassistenter har en viktig roll i undervisningen. De är omvårdnadsansvariga för respektive elev och sköter till viss del kontakten med vårdnadshavare, vilket gör dem till en viktig länk mellan skolan och vårdnadshavarna. Det är de som vet hur eleverna mår, utifrån ett helhetsperspektiv.

–Assistenten har förmånen att möta eleven hela dagen – både före och efter skoltid och vet därför hur undervisningen behöver anpassas efter elevens dagsform.

Bland annat spelar de en viktig roll i elevernas individuella utvecklingsplaner, IUP, som är det som eleverna får istället för betyg. Assistenterna har bra koll på elevernas mål, och eftersom de samarbetar och jobbar med alla elever så har de bra översikt över alla i klassen.

– Elevassistenterna har en stark roll på denna skolan. Det är positivt! Det finns mycket kunskap och energi, och samarbetet gör att eleverna är i fokus hela tiden, säger Carina Persson.

Struktur och avsatt tid viktig förutsättning

Rektor Maria Serrano Hallberg har varit noga med att schemalägga gemensam planerings- och mötestid och regelbunden tid för fördjupning och utbildning. Hon säger att de har speciella förutsättningar som underlättar.

–En fördel vi har är att elevernas skoldag börjar lite senare, på grund av att flera elever reser långt för att kunna komma hit. Skolan har öppet 7-16.30, men skoldagen varar 9 till cirka 14.30, så vi har tid för möten och planering både innan och efter skoldagen för eleverna.

Varje vecka har de arbetslagsmöten där de pratar ihop sig och “djupdyker” i två elever per möte.

–Alla involveras och det blir en kvalitetshöjning eftersom vi dokumenterar vad som ska förändras och följas upp. Vi fördjupar oss i de olika ämnesområdena i treårscykler. Vi har till exempel haft studiedag där vi gått igenom IUP. Det är viktigt att ha diskussioner om till exempel IUP kontra schemat och vad som är viktigast för eleven just nu.

Arbetslagen har också gemensamma möten med elevhälsoteamet, och lärarna och elevassistenterna träffas och pratar ihop sig för att jobba förebyggande. All personal får handledning av psykolog och går utbildning i alternativ kompletterande kommunikation.

Pedagogisk planering tar tillvara kompetens

För att utveckla undervisningen och fritidshemsaktiviteterna har de delat in sig i grupper som arbetar med pedagogisk planering. Där ingår både lärare, elevassistenter och fritidspedagogen och de är indelade efter de olika ämnesområdena. I dessa grupper planerar de till exempel olika teman att jobba med, idéer för friluftsdagar med mera.

Madelene Sandgren är med i estetgruppen. Där har de tagit fram temat arkitektur och utifrån det gör de utflykter och studiebesök.

– Tidigare fanns inte tid och möjlighet att vara delaktig i planeringen på samma sätt, säger hon.

– I dessa grupper kan alla bidra utifrån intresse och specialkompetens och bidra med läroplanen i fokus. Till exempel har vi några som kan läsa sagor på andra språk för dem som har annat modersmål än svenska, och arbetet i dessa grupper har också resulterat i att vi till exempel har rullstolsdans. Det är mycket värdefullt med kollegialt lärande, säger Maria Serrano Hallberg.

Carina Persson har jobbat på Högsbogårdsskolan i ett halvår. Det hon tycker är kännetecknande för arbetet på skolan är flexibilitet.

–Samarbete över professionerna gör att alla kan vara uppdaterade på alla elever och vi kan hjälpa varandra. Eleverna är allas elever! Det är ett öppet klimat där vi hjälps åt. Alla vet sin roll, men det är prestigelöst – alla hjälps åt och eleven är alltid främst.