Under 2023 gjorde grundskoleförvaltningen en satsning för att öka kunskapen om läroplanen för anpassad grundskola, intellektuell funktionsnedsättning (IF) och undervisning i integrerade klasser. Projektet Tillsammans för framtidens skola – rustad för olikheter riktades till lärare, elevhälsa och rektorer och skolorna erbjöds handledning, utbildningar, föreläsningar och nätverksträffar utifrån sina behov.
För att ta tillvara materialet och erfarenheterna från satsningen – och sprida kunskap till ännu fler – skapades också en podd med nio halvtimmeslånga avsnitt. Varje avsnitt har fokus på ett visst tema, och upplägget följer strukturen från fortbildningen. Mest fokus ligger på att förstå och tolka läroplan och kursplaner för anpassad grundskola, inklusive kriterier för bedömning, och på vad intellektuell funktionsnedsättning innebär för elevens lärande.
Intervjuar lärare och forskare
Linda Eklund, speciallärare och samordnare för integrerade elever, är programledare. I podden intervjuar hon bland annat forskare i pedagogik och specialpedagogik, men också erfarna lärare och rektorer.
– Tanken är att man ska få ett hum om vad som är viktigt för att skapa en likvärdig undervisning för integrerade elever, säger Linda Eklund.
Elever som är mottagna i anpassad grundskola kan undervisas integrerat i grundskolan, det är en möjlighet som vårdnadshavarna kan ansöka om och där beslutet tas av grundskoleförvaltningen. I stadens grundskolor finns idag cirka 100 elever som är integrerade i en grundskoleklass. De är en förhållandevis liten men växande grupp av elever i Göteborg. För att undervisningen ska fungera väl behöver läraren i den mottagande klassen ha rätt kunskaper och förutsättningar.
– Lärare som får en integrerad elev kan bli lite rädda för uppgiften om de känner att de saknar kunskap och kompetens. Osäkerheten handlar både om att undervisa ur en annan läroplan som man kanske aldrig har öppnat, och om hur elevens funktionsnedsättning påverkar lärandet och utvecklingen, säger Linda Eklund.
Viktigt att förstå läroplanen
I poddens fjärde avsnitt berättar grundskolläraren Hanna Hellström på Toleredsskolan om hur fortbildning och stöd hjälpt henne att bli tryggare i uppdraget. För Hanna var det viktigt att få tid och hjälp att sätta sig in i läroplanen, förstå likheter och skillnader, och få stöttning i att planera undervisningen.
– Först tänkte jag att det här är omöjligt, det kommer aldrig att gå ihop. Men när jag fick hjälp i hur jag kunde lägga upp arbetet, så sjönk axlarna och ribban lade sig längre ner. Jag kunde fokusera på planeringen, och sedan började det rulla på.
Läroplanen för anpassade grundskolan bygger på de förutsättningar som intellektuell funktionsnedsättning skapar för elevernas lärande och utveckling. Jämfört med grundskolans läroplan är den idag mer likartad än tidigare, till exempel vad gäller vad gäller ämnen, syfte, mål och centralt innehåll. Några tydliga skillnader är att ämnesundervisningen inte går lika långt ner på djupet, och att de begrepp eleverna ska lära sig skiljer sig åt mellan skolformerna. I exempelvis ämnet svenska står det i Lgr22 att eleverna ska utveckla förmåga att ”läsa och analysera skönlitteratur”, medan det i anpassade grundskolans läroplan står att eleverna ska kunna ”läsa och reflektera över skönlitteratur och andra texter”.
Elever med IF behöver längre tid för lärande
Tempot i undervisningen är också långsammare. Och detta – att elever med IF behöver få längre tid på sig för att utveckla förmågor och kunskaper, blev en väldigt viktig insikt för Hanna Hellström, säger hon.
– Det var nog det som sänkte min stress allra mest. Att det får ta tid, och att sträckan är längre för de här eleverna.
När det fanns en integrerad elev i hennes klass utgick hon i ämnesundervisningen från samma material för alla klassens elever, men skapade individuella övningsmoment för eleven med IF.
– När vi jobbade med världskartan, till exempel, så fick den eleven mer bildstöd, en tankekarta över olika världsdelar och plockmaterial. Men sedan upptäckte jag att det var flera andra elever som hade hjälp av bildstödet.
I början använde hon SPSMs planeringsmall för undervisning av elever med IF. Men sedan kunde hon släppa den och skriva in planeringen för alla elever i samma LPP, och lade då istället till information som tydliggjorde skillnaderna i mål och bedömningskriterier.
Samarbete stärker likvärdigheten
Övergången till anpassad grundskola kan ske i alla stadier, eftersom utredningen av IF startas på initiativ av skolan och med samtycke från vårdnadshavare. När en lärare får ett beslut om att en elev ska undervisas integrerat är det viktigt att det finns stöd och hjälp att hämta, poängterar Linda Eklund.
– Ska vi stärka alla elevers rätt till likvärdig undervisning så måste vi hjälpas åt. Det här uppdraget är särskilt viktigt. Dels ska eleverna få den undervisning de har rätt till. Dels ska alla kollegor ute på skolorna känna att det finns stöd att få. Man gör alltid så gott man kan, men ibland kan det bli fel.
Det är i första hand rektor som ansvarar för att lärare har rätt kompetens och resurser för att undervisa integrerade elever. Elevhälsocheferna i de olika områdena kan också, när det finns ett behov, besluta om generella fortbildningssatsningar. Rektorer och lärare som har frågor eller behöver stöd kan vända sig direkt till Linda Eklund, i hennes roll som samordnare för integrerade elever. Hon tipsar också om SPSMs hemsida, där det finns mallar och vägledningar för undervisning av elever med IF.
Hanna Hellström råd till andra lärare får en integrerad elev i klassen för första gången, är att prata med rektor.
– Våga kräva tiden av rektor att få sätta dig in i vad det innebär. Och sänk kraven på dig själv. Du behöver inte lyckas i alla delar första gången. Andas.
Stöd för att undervisa utifrån dubbla läroplaner, Specialpedagogiska skolmyndigheten
