I år har Göteborgs Stad satsat extra på att lyfta skolbibliotekets roll i skolan. I oktober genomfördes till exempel en konferens för att diskutera hur olika yrkeskategorier i och runt skolbiblioteket kan använda varandra som en resurs för att stärka barns och ungas läsande. Och under hela året går en skolbiblioteksansvarig tillsammans med en IKT-intresserad lärare en fortbildning om skolbibliotekets uppdrag, dels för att stärka samarbetet och dels för att lära sig mer om digitala verktyg. I de åtta träffarna ingår ämnen som digitalt berättande, medie- och informationskunnighet, källtillit, upphovsrätt, litteracitet och det kompensatoriska uppdraget.

– Vi vill bjuda på ett smörgåsbord kring begreppet digital kompetens. Men vi vill också ge lärare och skolbiblioteksansvarig möjligheten att få testa olika digitala verktyg tillsammans med eleverna, säger Pia Börjesson, verksamhetsutvecklare i Grundskoleförvaltningen, som leder fortbildningen tillsammans med Solveig Eriksson och Marie Skantze, Skolbibliotekscentralen.

Digitalt berättande

Under den tredje träffen samlas de 22 kursdeltagarna i Returens lokaler för att praktiskt prova olika former av digitalt berättande, till exempel med kamera, animerad film eller green screen-metoden.

– En text är inte bara bokstäver och meningar idag, utan också film och bild och andra sätt att uttrycka sig på. Det ska vi testa nu, berättar Pia Börjesson.

Niklas Börjesson, verksamhetsutvecklare på Returen, visar hur en animerad film blir till med hjälp av en surfplatta, app och återvinningsmaterial. Kursdeltagarna får sedan producera sina egna filmer.

– Vi har fått massor av idéer, det finns så många roliga grejer att göra med eleverna, säger Pernilla Wulfsberg, skolbibliotekarie på Vättleskolan, som går kursen tillsammans med läraren Violeta Ralevska.

Planerar för fortsatt samarbete

Att lärare och skolbiblioteksansvariga kompetensutvecklar sig tillsammans är ett nytt grepp som ska utvärderas av deltagarna själva. Målet är att de ska få stöd i sitt arbete att använda digitala verktyg i sin verksamhet. Kursen ska leda till att skolan skapar en plan för verksamheten där skolbiblioteket är en självklar samarbetspartner. Efter kursen ska de också kunna se hur deras samarbete kommer eleven till godo och prova något nytt i klassrummet. Violeta och Pernilla ska till exempel låta eleverna samtala om en bok de har läst i form av en podcast.

– Eleverna vinner så mycket på att vi arbetar tillsammans, både resurser, kompetens och kunskaper. Det finns ingen nackdel med samarbete, säger Violeta Ralevska.

– Som lärare behöver jag veta vilka expertområden som den skolbibliotekarien besitter, det glöms ofta av. Skolbiblioteket är inte bara till för att lämna och låna böcker, det kan erbjuda så mycket mer som kompletterar undervisningen.

Språklig förmåga och digital kompetens

I läroplanen LGR 11 finns nya skrivningar kring skolbibliotekets uppdrag. Biblioteket ska stötta elevers språkliga förmåga men också deras digitala kompetens. Skolverket framhåller också det vetenskapliga belägget för att ett strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie gynnar elevernas läsutveckling och källkritiska förmåga.