När jag och pedagogerna i år ett, i början på läsåret, spånade om läsårets samarbete mellan skolbiblioteket och ordinarie pedagoger, funderade vi på över vilket lässtimulerande litteraturprojekt vi skulle ha. Skulle det vara genomförbart att ha ett deckartema som ett läsprojekt på hösten i år 1? Det är ju spännande med deckare men är genren för svår för sjuåringar? För de ettor som knäckt läskoden och läser på egen hand finns det ju en uppsjö av deckare men finns det tillräckligt med deckarböcker skrivna för barn som inte riktigt kommit gång med sin läsning? Jag gjorde lite efterforskning och ja, det finns tillräckligt med enkla deckare även för de som är i början av läsinlärningen t ex Daniel Deckare av Karsten S Mogensen och Skoldeckarna av Lena Lilleste.
När vi beslutat oss för att köra deckartemat träffades jag och ettans arbetslag för en första planering av temat. Temat skulle sträcka sig över två månader och jag som skolbibliotekarie skulle korsbefrukta lärarnas kunskaper med min litteraturkännedom och genrekunskap. Vad skulle eleverna lära sig genom temat? En LPP (lokal pedagogisk planering), med koppling till dels läroplanen, dels vår skolbiblioteksplan skrevs. Deckartemat skulle ge eleverna förutsättningar att utveckla sina förmågor i att återberätta text, att samtala om texters innehåll och uppbyggnad. Eleverna skulle få träna på sin läs- och skrivförmåga samt att kunna lyssna och återberätta. Eleverna skulle också utveckla sin förståelse för deckargenrens typiska drag samt känna till några författare och illustratörer och det var framförallt där min kompetens som bibliotekarie skulle användas. Vid fyra lektionstillfällen, under temats gång, skulle respektive klass och klassläraren komma till biblioteket.
Första steget på vägen
På första lektionen i biblioteket berättade jag om författaren Lena Lilleste och illustratören Lena Forsman samt deras deckarböcker Skoldeckarna. Vi tittade på en film om hur Lena Forsman arbetar med sina illustrationer (https://youtu.be/Z5TmRAPXOoQ). Jag presenterade lite djupare deckaren Brandlarmet som ingår i deckarserien. Klasslärarna fick ett ex av boken som de sedan under veckan läste högt för eleverna. Eleverna återberättade berättelsen i tre delar, inledning, problem och lösning genom att rita och skriva på ett tredelat papper.
Deckargenren
Vid lektionstillfälle två i biblioteket redovisade eleverna hur de återberättat Brandlarmet. Jag kopplade deras återberättande av boken till deckargenren. Vad är typiskt med genren? Hur förklarar man det för ett gäng sjuåringar? Det gick rätt bra, men om alla förstod kan jag inte veta. Vad är ett brott, en detektiv, en ledtråd? Det var bra att kunna koppla alla nya ord till boken de precis läst. Brottet var ju att någon startade brandlarmet med en brinnande tändsticka. Detektiverna var Max och Penny som ville veta hur allt gick till. En ledtråd var att Max och Penny hittade en bränd tändsticka i korridoren. Motivet var att flickan som inte vågade redovisa ville slippa detta genom att utlösa ett brandlarm. Brottslingen var flickan som startat larmet. Eleverna var med i resonemanget. Jag visade bilderna på storskärmen och förstärkte på så sätt de nya begreppen med bilderna ur boken.
Återberätta och lära sig nya ord
Eleverna tränar sina språkliga förmågor genom att redovisa och de lär sig nya ord kopplat till det som de läst. De får också genrekunskap, det vill säga deckargenren, utifrån den bok de läst. Vi gick vidare med att jag presenterar Helena Bross och Mattias Olssons serie Minimysterierna. Genom att berätta om miljön och huvudpersonerna fick eleverna en bra förförståelse inför lärarens högläsning. Klasslärarna fick med sig ett exemplar av Ficktjuvar i centrum som de skulle läsa och jobba med i klassrummet. Lärarna tryckte på begreppen miljö, karaktärer, brott, ledtrådar, bevis och motiv. Genom att göra detta igen befästs de typiska deckarorden och de typiska deckardragen.
Nu sitter genrens typiska drag
Vid tredje lektionstillfället i biblioteket gjorde vi på samma sätt. Eleverna återberättade tillsammans med mig boken de läst. Vi befäste de deckartypiska orden och deckergenrens typiska drag. Jag bokpratade sedan om Ursulas Schefflers och Dagmar Henzes bok Paula skolans detektiv. Nu var eleverna med på tåget! De hade lärt sig hur en deckare är uppbyggd och använde termerna brott, ledtråd och bevis på ett ganska ledigt sätt. Läraren fick med sig boken och läste den högt i klassen och eleverna arbetade med den på samma sätt som Ficktjuvar i centrum. Eleverna skrev sedan egna enkla deckare tillsammans med sina lärare.
Bokprat
Lektion fyra blev ett bokprat för att få eleverna att bli sugna på att läsa en deckare över läslovet. Nu var det viktigt att hitta deckare på olika nivåer för att kunna erbjuda alla elever en bok som är på deras nivå. Böcker lånades in från skolbibliotekscentralen. Eleverna fick önska vilken bok de vill ha, efter bokpratet. Efter att läraren godkänt elevens val av bok fick eleven ta med sig boken hem under läslovet.
Skolbibliotekscentralen – en ovärderlig resurs
På Frejaskolans bibliotek har vi ganska många LasseMajas detektivbyrå och relativt många andra deckare men jag insåg snabbt att vårt bestånd inte skulle räcka till. Så för att tillgodose att alla elever i ettan fick var sin deckare på rätt nivå beställde jag böcker från skolbibliotekscentralen. På skolbibliotekscentralen var man mycket behjälplig och skickade rikligt med böcker så att barnen skulle ha mycket att välja på.
