– Det blir ofta väldigt bra diskussioner i klassen, det kommer naturligt när man ser en föreställning tillsammans. Alla delar en gemensam upplevelse, och kan göra kopplingar till sina egna liv och dela med sig av känslor, tankar och funderingar.

Under senhösten 2023 besökte klass 2 Masthuggsteatern och såg föreställningen Det blåser på månen. Föreställningen, som bygger på boken med samma namn av författaren Eric Linklater, handlar om krig och utsatthet, om fångenskap och längtan efter frihet, ur barns perspektiv. I centrum står systrarna Dora och Dorinda, vars pappa har åkt till det fiktiva landet Bombardiet för att delta i kriget, och publiken får följa systrarnas äventyr när de bestämmer sig för att åka efter och rädda honom från fångenskap.

Samtal väcker elevernas engagemang

Affisch för föreställningen Det blåser på månen.

I dag har eleverna samlats i en ring på golvet i klassrummet för att prata om pjäsen. Som stöd för samtalet har Christina Möller en lärarhandledning som utgår från läroplanen, med frågor som ska inspirera dem att beskriva vad som hände på scenen, göra tolkningar av berättelsen och reflektera kring det utifrån sina egna tankar och känslor.

Det handlar inte om att eleverna ska värdera själva föreställningen, utan frågorna ska sätta igång deras tankar kring helhetsupplevelsen. Först får de prata om hur föreställningen var upplagd, vilka personer som var huvudkaraktärer i pjäsen, vilka miljöer de befann sig och sedan fundera på varför pjäsen har fått namnet Det blåser på månen. Att frågorna engagerar och väcker lust att få berätta, vittnar de många uppsträckta händerna om.

Christina fördelar ordet, ställer följdfrågor och hjälper till att räta ut frågetecken när det behövs. Därefter leder hon samtalet vidare till ett huvudtema i föreställningen: krig och längtan efter människor vi saknar. Flera av barnen berättar om tillfällen då de saknat någon, en mamma eller pappa som varit på sjukhus eller varit borta länge på en resa, och beskriver hur de kände då. En av eleverna frågar Christina om hon har känt att hon längtat efter någon. Christina berättar att hon saknar sina föräldrar mycket, eftersom ingen av dem lever längre.

Får berätta om egna erfarenheter och känslor

Vad krig innebär är något många barn har en bild av, genom de konflikter som pågår i vår omvärld. Men det finns också många barn som har egna erfarenheter av krig och flykt.

– I varje klass finns det några som har flytt till Sverige. I samtalen får barnen möjlighet att öppna sig och berätta om sina erfarenheter och känslor, säger Christina Möller.

En flicka i klassen berättar att hennes pappas farfar i Serbien deltog i andra världskriget. Samtalet glider sedan över till att handla om Anne Frank, den judiska flickan som under flera år gömde sig tillsammans med sin familj i en lägenhet för att undkomma nazisternas koncentrationsläger. Några av eleverna konstaterar att hon hade varit väldigt gammal idag om hon hade fått överleva.

Både film och teater kan förmedla kunskap och ge eleverna tillfällen att få reflektera kring sin omvärld och sig själva, att sätta ord på värderingar och vad de tycker är viktigt i livet. I föreställningen Det blåser på månen finns en karaktär, Katrina, som ofta följer med strömmen och inte står upp för sina egna åsikter, vilket blir ett av diskussionsämnena i klassen denna förmiddag. Varför är det viktigt att tänka själv – och vilka konsekvenser kan det få om man inte gör det?

Skapar trygghet och ramar

De lärarledda samtalen skapar en trygghet och ramar för värdegrundsdiskussioner. Att utgå från karaktärer i en berättelse kan göra det lättare för eleverna att uttrycka sina egna åsikter, säger Christina Möller.

– Man kan välja att diskutera karaktärerna istället, om man inte vill blotta sig själv. Det gör att alla får ta del i samtalet, och att alla mår bra av det. Om man har en trygg grupp, så är det lättare att våga berätta.

Christina Möller, som också är kulturombud på Oscar Fredriksskolan, använder sig ofta av utbudet inom Kultur i skolan, KULIS, i sin undervisning, och det gör även lärarkollegorna på skolan. Hennes klasser ser regelbundet på teater och musikföreställningar, och flera grupper har fått möjlighet att besöka Konserthuset.

Lär känna sin stad

– Jag tycker det är en rikedom för barnen att få besöka alla dessa ställen. Barnen är jätteglada, när vi är ute, och lär sig att koppla staden till de olika kulturplatserna, till exempel att Konserthuset ligger vid Poseidon.

I lågstadiet är det enklare att integrera kulturupplevelser i undervisningen än i högre årskurser, förklarar hon, eftersom lärarna där ansvarar för så gott som hela skoldagen, och kan planera tiden mer flexibelt. I mellanstadiet och högstadiet blir det lite svårare schematekniskt. Då kan en praktisk lösning vara att genomföra det som en del i ett ämnesövergripande tema.

Lärare kan boka på KuBo eller via Kultur i Skolan

Att Oscar Fredriksskolan ligger centralt i Linnéstaden underlättar förstås för skolan att ta del av muséer, teaterföreställningar och skolbioutbud som huvudsakligen finns i Göteborgs innerstad. Men på bokningsplattformen KuBo finns även möjlighet att boka scenkonst och skolbio i andra delar av staden, på kulturhus, bibliotek och andra spelplatser. Skolor kan också kontakta grundskoleförvaltningens kultursamordnare för Kultur i skolan, KULIS, för att beställa scenkonstföreställningar som sedan genomförs på skolan.

KuBo finns ett stort utbud av scenkonst från det fria teaterlivet, skolbio och museilektioner och via den kan lärare boka in sin klass. För att underlätta för lärare att hitta något som passar finns en sökfunktion där man kan filtrera både på barnens eller elevernas ålder, antal platser som önskas och på geografiskt område. Att så mycket finns samlat på ett och samma ställe är en stor vinst, tycker Christina Möller.

– KuBo är väldigt väl organiserat, och tekniken fungerar bra. Det är lätt att gå in på sidan och se vad jag och mina kollegor har bokat.

Hur går man då tillväga som lärare när man ska välja i det stora utbudet? Här kommer ett tips från Christina:

– Museilektioner brukar jag välja utifrån vilka ämnen och teman vi jobbar med den terminen. Men när det handlar om scenkonst får man känna in vad klassen behöver, mognadsmässigt, och sedan jobbar man efteråt med föreställningen.

 

Kultur i skolan – en resurs för lärare!

Via kultursamordnarna för KULIS och via bokningsplattformen KuBo kan varje pedagog boka kulturupplevelser för sina elever. KULIS kommunala medel går i första hand till att uppleva och besöka kultur. För förskolan finns motsvarande medel avsatta för att barn i förskolan ska få tillgång till kultur.

 

KuBos utbud är förlagt till olika spelplatser i alla utbildningsområden. Till de flesta aktiviteter på KuBo finns ett skräddarsytt pedagogiskt material kopplat till lektionen eller föreställningen.

 

Ett komplement till skolans uppdrag

För att stärka alla elevers kreativitet, lärande och delaktighet, ska Kultur i Skolan förmedla kulturaktiviteter och möjliggöra elevers eget skapande tillsammans med professionella kulturutövare.

 

På grundskoleförvaltningen jobbar fyra kultursamordnare som har i uppdrag att förse skolorna med konst- och kulturupplevelser för elever. De samarbetar med kulturombuden ute på skolorna, vilka är lärare som har ett särskilt uppdrag att sprida information om KULIS och stötta kollegorna praktiskt kring kulturaktiviteter för skolan.

 

– Vi kompletterar, hjälper och stöttar skolorna i uppdraget de har i läroplanen, säger kultursamordnare Elizabeth Johansson Leone.

 

I kultursamordnarnas uppdrag ingår också att:

  • Omvärldsbevaka kulturlivet och tipsa om kostnadsfri scenkonst att boka utanför det utbud som erbjuds via KuBo.
  • Erbjuda fortbildning för lärare
  • Köpa in scenkonst från andra delar av landet, om det finns behov. Det kan till exempel ske om vissa ämnen och teman som är intressanta för skolan inte speglas i det tillgängliga utbudet.
  • Organisera de statliga medlen för Skapande skola, en satsning där professionella konstnärer och kulturarbetare genomför projekt tillsammans med lärare och elever ute på skolor. Lärare som är intresserade av att integrera ett Skapande skola-projekt i undervisningen kan få stöd att göra detta av kultursamordnarna.

– Ibland kan nog processen verka lite krånglig för skolorna. Men då finns vi här som stöd och hjälp. Alla lärare är välkomna att ställa frågor, ringa eller mejla oss.

 

Kontakta kultursamordnarna

Utbildningsområde Centrum

Anna Lilja, kultursamordnare

 

Utbildningsområde Hisingen

Elizabeth J. Leone, kultursamordnare

 

Utbildningsområde Nordost

Karin Hjertstrand, kultursamordnare

 

Utbildningsområde Sydväst

Pia Ask, kultursamordnare

 

Text och foto: Pernilla Lorentzson