Inom kursen Skriva sig till lärande (STL), som hålls i Center för Skolutvecklings regi, och där jag är en av fyra handledare har vi nyligen fokuserat på publiceringsytor och hur arbetet med att skriva för autentiska mottagare påverkar undervisning och lärande.  Deltagarna har haft som uppgift att komma igång med  Google Site som publiceringsyta för elevernas arbeten och det är jättespännande att se så många komma igång och upptäcka verktygets möjligheter.

Är det nödvändigt att publicera elevtexter?

Kanske är publicering det steg inom skrivprocessen som vi  av olika anledningar har en tendens att hoppa över? Är det nödvändigt att publicera elevtexter?  Texten är väl “klar” när den är inlämnad i Google Classroom och betygssatt? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Publicering är en viktig del av skrivprocessen; det är slutmålet för skrivprocessen där man delar sin slutprodukt med andra. Det är där och då texten kommer till liv och får möta läsare. Texter som eleverna format och lagt ner mycket tid på förtjänar att få uppmärksamhet. De borde “firas” med en publicering.  Om man hoppar över det sista steget med publicering så lämnar det ett tomrum i skrivprocessens cirkel som skapar en helhet av det meningsfulla skrivandet.  Åtminstone om syftet är att skriva för mottagare. Det faller ganska platt om elevtexterna bara når läraren som läsare.

Endast en i publiken?

Mestadels skriver mina eleverna för en publik under läsåret: nämligen för mig, deras lärare. Alla alster passar inte för publicering. Men många texter som ändå skulle passa som en så kallad ut-text når inte fram till någon annan läsare än läraren, och det är verkligen synd. Jag har tidigare skrivit lite om att låta elevtexterna möta fler än lärarens ögon bland annat i Skulle jag kunna få lite återkoppling.  I det inlägget skriver jag också att när skrivandet blir lite mer av ett gemensamt bygge blir det desto roligare. När eleverna vet att andra kommer att läsa deras text så blir det mer betydelsefullt att få sin text så bra som möjligt.

Vad händer när elevtexter publiceras och når fler läsare?

Språk – och kunskapsutvecklande 

Social process – Publicering betonar skrivandet som en social process och när texter publiceras sker ett utbyte av idéer mellan skribenter och läsare. Texten är inte längre något som presteras för läraren eller betyget. Bra betyg är visserligen trevligt men att skriva för mottagare och att få sin text publicerad för med sin en helt annan mer bestående känsla av stolthet. Eleverna får med sig känslan av att deras idéer och åsikter  räknas och att de är intressanta och meningsfulla för andra. Interaktionen kan äga rum både inom och utanför klassrummets väggar.

Motiverar – Att få respons från andra läsare motiverar till att skriva ännu mer. Dessutom verkar det som det blir mer motiverande att arbeta vidare och vässa sin text.

Mervärde – Gemensamma digitala ytor för samarbetet och för publicering av färdiga texter gör att texterna får ett mervärde. De finns kvar för andra att läsa och ta del av, fundera och kanske kommentera på i efterhand.

Inspiration – Publicerade inslag inspirerar andra att vilja skriva. När elever har lagt upp en text så vill de övriga läsa.  Nya tankar och idéer vaknar till liv.

Ansvar – Eleverna tar mer ansvar för det de skriver.  Publicering visar dem hur den verkliga världen fungerar. Det finns regler att följa och tidsfrister att hålla.

Fördjupat källkritiskt förhållningssätt– Det källkritiska samtalet och frågor om upphovsrätt, faktakoll kommer in på ett naturligt sätt och fördjupar även förståelsen för att alla texter är skapade av någon. Får jag använda den här bilden? Hur gör jag när jag vill citera någon?

Syftet – Eleverna förstår syftet och märker resultat av vad skrivandet kan vara bra för.

Var och hur?

Det finns många olika sätt för att publicera elevarbeten och det som är bra är ju att det finns inget som är mer rätt eller mer fel. Det kräver en del eftertanke, val, ställningstaganden och anpassning efter ens elever. Ska publiceringen vara fysisk eller digital? Ska den göras inom klassrummet eller utanför klassrummet? Vilken publiceringsyta?

Publiceringsyta?

Innan GDPR fick mina dåvarande elever t.ex. skriva och blogga via gamla Google Sites, Webbstjärnan eller  andra digitala samlings- och publiceringsytor. Jag har tidigare skrivit om publiceringsytor i “Grejen med STL” och här om pilotprojektet Mobile Stories. Inom Göteborgs Stad har vi tillgång till Google Workspace (tidigare Google Suite)  och jag tycker det är bra att utforska de samarbetsverktyg som vi har tillgängliga. Mitt råd är att börja enkelt och i små etapper för både din och dina elevers skull. Det allra enklaste är att börja med publicering inom klassrummet genom att låta eleverna lägga in sina arbeten i ett gemensamt dokument i Google Classroom. Du som lärare delar ett dokument som alla elever (åtminstone till en början) är behöriga att redigera för att de ska kunna lägga in den text de har skapat.  Tänk bara på att gå igenom och visa eleverna hur de länkar sina alster så att behörigheten är inställd på “läsbehörig” eller “kommentator” och inte “redigera”.

Google Sites

Google Sites är ett verktyg för att skapa publika webbplatser för skolarbeten. Det kan till exempel handla om ett särskilt projekt, en portfolio, en klassblogg eller skoltidning. Det är relativt enkelt att starta en Google Site och det finns färdiga mallar att utgå från. Här på Google for Education finns videor som visar hur du gör för att komma igång med Google Sites.

Först när nya Google Sites först kom så kunde mina elever inte bli redigeringsbehöriga och då kändes det som ett merjobb att hålla på att lägga in elevetexterna manuellt på sidan men nu går det att ställa in så eleverna själva kan lägga in eget innehåll på den Google Site jag delar med dem. Det underlättar och förenklar mycket.

Här är en bild på en Google Sites som jag använder som publiceringsyta inom klassen för dikter och lite andra texter i en åk 9 engelska:

Värna om elevers personliga integritet

Grundskoleförvaltningen har tagit fram riktlinjer för att tydliggöra hur pedagogisk personal och elever ska använda de olika applikationerna som ingår i Google Workspace (tidigare Google Suite for Education) i syfte att värna elevers personliga integritet.

På siten får skolans namn och klass/grupp publiceras. Eleven får skriva under en artikel med förnamn. Om skolarbetet kräver ytterligare personuppgifter, exempelvis ljud, film och foto som identifierar en elev, krävs samtycke av vårdnadshavare.

Viktigt att tänka på när du skapar en Google Site är vilka som ska ha behörighet att se den publicerade webbsidan. Det finns tre nivåer av publicering:

Begränsad = Bara personer som du namnger kan hitta och öppna

Skola Göteborgs Stad = Alla inloggade med sina skolkonton kan hitta och öppna

Offentlig = Alla på Internet kan hitta och öppna

Unga Journalistpriset

Då och då dyker det också upp möjligheter att skriva utanför klassrummet som t.ex. Unga Journalistpriset. Eleverna får en ny äkta publik att tänka på när de deltar i sådana sammanhang. De skriver då inte längre bara för sina klasskamrater eller läraren när de överväger och väljer sina ord.  Insatsen blir lite högre, och det verkar även skruva upp engagemanget något ytterligare.  Unga Journalistpriset är en skrivtävling som  Mediekompass, Aftonbladet och Mobile Stories arrangerar. Syftet med tävlingen är att träna unga i att ta större plats i samhällsdebatten, fördjupa ungas källkritiska tänkande och ge insikt i mediernas roll i samhället.

Ibland händer det!

Vad kan man vinna på att nå fler läsare än läraren? Ibland händer det och vinsten med publicering blir rent bokstavligt talat konkret och verklig.  Även utom tävling och i en lite vidare mening så märker jag av av att det finns mycket att vinna och att lärandet får en skjuts när eleverna publicerar och får läsare. Här nedan delar jag några artiklar som får tala och visa på egen hand vilket mervärde det kan leda till när elever publicerar sina texter om det som engagerar och berör. Än en gång stort grattis till er Allan och Nils och fantastiskt bra vässat och kämpat med formuleringarna!

/ Cecilia

Vinnarna i Unga Journalistpriset: “Overkligt att se sig själv i tidningen”

15- åring vill rena haven från plast. 

Samhällsengagemanget sticker ut i Unga Journalistpriset.

Klimatengagerade 13-åringar vinner journalistpris

Unga journalistpriset till Göteborgs-elever