Det är snart jul och på Förstamajgatans förskola i Kortedala har personalen plockat fram pyssel för att barnen ska få göra julkort. Mahmood Mahmood tar tag i en sax och får tydliga instruktioner av förskolläraren Sabine Thorkildsen om hur han ska hantera den. Det ger ögonblickligt resultat. Utöver att hantera saxen, benämner han också spontant vad han gör: ’öppna’ – ’klipp’, ’öppna’ – ’klipp’.
– Jag har fått en ökad förståelse för mitt eget språkbruk och vilken betydelse det har för barnens utveckling. Istället för korta kommandon och tillsägelser som ”hämta den” eller ”gör så”, kan jag beskriva med fullständiga meningar vad de ska göra, säger Sabine Thorkildsen, förskollärare på Förstamajgatans förskola och processtödjare i fortbildningsinsatsen.
Språkutveckling i vardagen
Även måltiderna används medvetet för att berika barnens språk, till exempel genom att pedagogen benämner skillnaden mellan ”djup tallrik” och ”flat tallrik” eller hjälper barnen att förstå att ”bestick” är ett samlingsord för ”gaffel”, ”kniv” och ”sked”. Ett annat utmärkt tillfälle för språkutveckling är på- och avklädning i tamburen.
– När man arbetar med barn får man väldigt snabbt ett kvitto på om de har lärt sig. Har de förstått ordet ”mössa” eller inte? Det får jag reda på när jag säger till ett barn att gå och ta på sin mössa. Det är en morot för att fortsätta arbeta språkutvecklande, säger Sabine.
– Vi ser också att barnen fångar upp det och hjälper varandra på ett annat sätt. De kan säga till varandra ’Jaha, du kan inte ta på dig skorna. Då får du stå upp och trycka hårt.’ De använder även gester och miner för att hjälpa varandra. Det är också ett slags språk, säger Sabine.
Omfattande fortbildningsinsats
Fortbildningsinsatsen ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan – ett flerspråkighetsperspektiv” drog igång i februari 2017. Fler än 120 pedagoger från olika förskolor i Östra Göteborg deltar. Alla deltagare går sammanlagt sex utbildningsdagar under tre terminer. Utöver det utbildas processtödjare i ytterligare sju heldagar i att arbeta systematiskt och att leda kollegialt lärande på den egna arbetsplatsen.
Personalen i Östra Göteborgs förskolor består av förskollärare och barnskötare, men här finns också en stor grupp som saknar utbildning för dessa yrkesroller. Den språkliga bakgrunden varierar och det gäller också de anställdas språknivå i svenska. Utbildningen syftar till att öka kompetensen hos all personal, pedagoger och förskolechefer, oavsett utbildningsbakgrund.
– Att förändra förhållningssätt och arbetssätt på djupet, inte enbart på ytan, tar tid, säger Anniqa Sandell Ring som håller i utbildningen på uppdrag av Center för Skolutveckling.
Därför ska utbildningsinsatsen inte ses som ett isolerat projekt utan som en första fas i en långsiktig process, förtydligar hon.
– Vi tar en del i taget och låter den delen ta tid så att all personal förstår hur teorin omsätts i praktiken.
Fram till idag har mycket fokus legat på förskolans alla rutinsituationer och hur de kan bli mer språkutvecklande.
– Nästa steg blir att gå djupare in i det kunskapsrelaterade språket och vad som kännetecknar det, säger hon.
Språkförståelse påverkar läsförmågan
Forskning visar att redan i två-treårsåldern kan de minst resursstarka barnen ha färre än 200 ord i sitt ordförråd medan de mest resursstarka kan ett ordförråd på över 700 ord. Här har förskolan en viktig uppgift i att arbeta kompensatoriskt och utjämna skillnaderna.
Det finns också ett klart samband mellan bristande språkförståelse och läsförmåga visar flera internationella och nationella studier. När barnen börjar i förskoleklass förväntas de ha ett ordförråd på ca 8-10 000 ord. För att senare i livet klara av att läsa en dagstidning eller att ta del av andra typer av informationstät text krävs ett ordförråd på omkring 50 000 ord.
– Avkodningen ställer inte till de största bekymren utan det är läsförståelsen och därmed språkförståelsen som sätter käppar i hjulet. Vi behöver därför fundera över vad vi lägger mest tid på i förskolan och i förskoleklassen, säger Anniqa Sandell Ring.
– Insatser som maximerar tillgången till skrift och som väcker läs- och skrivengagemanget hos barn från socialt marginaliserade grupper kan ”dämpa” en stor del av den socioekonomiska effekten på läsprestationer.
Bygger på vetenskaplig grund
På Förstamajgatans förskola går en pedagog från varje arbetslag utbildningen. På en del förskolor har dock alla pedagoger fått möjlighet att delta.
– Det är en framgångsfaktor. Det har gjort att vi har fått samma referensramar. Vi kan stötta varandra, och i de kollegiala samtalen kan vi lyfta och problematisera frågor som vi har, säger Camilla Petrovics, processtödjare på förskolan Galaxgatan 5.
En fördel med den här typen kollegiala samtal är att de utgår ifrån kurslitteraturen istället för ett personligt tyckande. Det säger både Sabine och Camilla.
– När jag säger något är det inte bara något som jag råkar tycka. Det bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det gör att diskussionen leder framåt, säger Sabine.
Alla pedagoger har blivit mer medvetna
Sabine och Camilla säger att alla pedagoger har ökat sin medvetenhet om sitt språkbruk och hur de bemöter barnen. Till exempel använder de mer begrepp, synonymer och sammansatta ord i samtal med barnen.
– Vi har blivit bättre på att ta tillvara alla situationer och inte bara arbeta språkutvecklande i planerade aktiviteter. Vi försöker höja ribban och ställa mer kognitivt utmanande frågor till barnen. Vi är inte rädda för att använda fler ord och berika vårt språk. Om vi säger ett svårt ord tillräckligt många gånger kommer barnen själva att börja använda det. Tidigare har vi haft en tendens att förenkla språket för mycket.
Ögonblicksforskning
Som en del i det kollegiala lärande har pedagogerna på både Förstamajgatan och Galaxgatan 5 använt ”ögonblicksforskning”. De har filmat vardagliga situationer och sedan diskuterat dem utifrån vilket språkbruk de använt, hur barnen har bemötts, om barnen har getts tid att svara, hur mycket talutrymme olika barn gavs, och så vidare.
– Man ser och hör mycket i de här ögonblicksbilderna. Det går inte att gömma sig. Det kan vara svårt att ta, men det ger väldigt mycket, säger Camilla.
Sabine håller med.
– Nu har vi kommit bortom det där att man misslyckas. Det är inte farligt att göra fel, det är av dem vi lär oss. Många blir förvånade till exempel över hur lite talutrymme de ger barnen. Men nästa gång ser de att de gör annorlunda, att det har skett ett lärande, säger Sabine.
Fokus på läsning
I höstas fokuserade de på hur läsning kan användas språk- och kunskapsutvecklande. En lärdom är vikten av att förbereda läsningen. Det gör att man bättre vet vad man kan diskutera med barnen. Ett annat tips är att använda föremål som kan lyfta innehållet.
– Om det finns material tillgängligt som speglar innehållet i boken blir det mer konkret. Vi har läst Bu och Bä städar. Då har vi använt dammsugare för att barnen ska få benämna den och hur den låter. Någon är kanske intresserad av mekaniken, då får också med en annan del av läroplanen, säger Sabine.
Flerspråkighet
De allra flesta barn på förskolorna Förstamajgatan och Galaxgatan 5 har andra modersmål än svenska. Det gör att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är särskilt viktigt. Ett sådant arbetssätt handlar inte bara om att stärka det svenska språket. Barnens modersmål är lika viktigt. Det finns mycket forskning som visar att ett välutvecklat modersmål gynnar såväl identitetsutveckling som barnets socialisation och språk- och kunskapsutveckling i stort.
På förskolan Galaxgatan 5 har de därför lånat in barnlitteratur på flera språk, har lässtunder på olika språk och uppmuntrar till flerspråkighet genom att ha texter på flera språk på väggen. De har också utvecklat en samverkansmodell med hemmet som de kallar ”läspåse”. På fredagar får barnen ta med sig en påse med sina favoritböcker på modersmålet, som föräldrarna kan läsa för dem under helgen.
– Det har fungerat bra. Ett sådant här samarbete där förskolan bidrar med litteratur som barnen och deras vårdnadshavare läser och samtalar kring på deras modersmål kan gynna barnens språkutveckling, säger Camilla.
Ökar likvärdigheten
Sabine och Camilla säger att den här fortbildningsinsatsen har höjt personalens kompetens, och förhoppningen är att det ska skapa en bättre likvärdighet inom Göteborgs stad.
– Jag hoppas att det här arbetssättet jämnar ut skillnaderna. Vi har under utbildningen tagit del av studier som visar att flerspråkiga barn kan ha ett sämre ordförråd när de börjar skolan. Det ger dem sämre förutsättningar än andra barn i staden, säger Camilla.
Det är också en ökad likvärdighet som är insatsens övergripande syfte. För att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ska genomsyra förskolornas hela verksamhet och bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet deltar även förskolechefer.
– Vi har sett att personalen nu använder ett mer professionellt språk sinsemellan och att de har fått redskap för att prata om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt utifrån vetenskaplig grund och forskning. Vi ser också ett förändrat förhållningssätt och bemötande hos pedagogerna och effekter på flera olika nivåer vilket är väldigt positivt för barnens utveckling och lärande, säger Anniqa Sandell Ring.
– Men den stora utmaningen är att orka hänga i och att fördjupa arbetet. Det är viktigt att förskolorna och ledningen i Östra Göteborg äger processen själva. Det behöver finnas nyckelpersoner på flera nivåer i stödkedjan som ser till att föra processen vidare.
FAKTA
Vad är särskilt viktigt att tänka på om man vill lära sig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
- En del barn behöver inte förskolan för att skaffa sig erfarenheter och för att därmed utveckla ett rikt och nyanserat funktionellt språk, eftersom den sociala miljön för övrigt är så berikande. Det finns dock en stor grupp barn som är helt beroende av förskolan för sin språk- och kunskapsutveckling och inom den gruppen finner vi både flerspråkiga barn och barn med svenska som modersmål.
- Det är en myt att alla barn lär sig nya språk fort. Det tar tid och förutsätter pedagoger med god kompetens om första- och andraspråksutveckling samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Särskilt utmanande är det för flerspråkiga och nyanlända barn som inte omges av rik litteracitet i hemmet på något språk i form av utvecklande samtal, muntligt berättande och samspel kring skrivna texter/böcker.
- Ju starkare utvecklat modersmål desto mer stöttning får barnen i sin identitetsutveckling, andraspråksutveckling och kunskapsutveckling. Samverkan med hemmet är därför betydelsefullt samt att förskolans förhållningssätt innebär translanguaging (flerspråkighet som ett självklart redskap för kommunikation och lärande).
- Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk (språkförståelse och språkanvändning) så begränsar det också barnets kognitiva förmågor.
- Hur stor påverkan pedagogers eget språkbruk har och hur de lyckas expandera barnens språk i alla vardagliga situationer under en dag. För att kunna göra detta så måste pedagogen ha ett välutvecklat språk själv och god kunskap om hela den kommunikativa språkförmågan samt vad som är särskilt utmanande för barn att lära sig.
- Hur viktigt det är att bidra till att barnen utvecklar både det vardagliga/sociala och det kunskapsrelaterade språket som främst förekommer i skrift. Olika typer av skrivna texter/litteratur måste därför få ta stor plats och pedagogerna behöver ha kunskap om vad i skrift som är särskilt viktigt att sätta fokus på och hur man modellerar för barnen för att erbjuda strategier för språk,- läs och skrivutvecklingen.
- Att barnen både ska lära språk, lära om språk och lära genom språk och att det därför måste finnas ett språkfokus i allt vi gör (i leken, skapande, musiken, utevistelse, måltiden, projekt/processarbete osv.) Vi måste planera språkmål i relation till olika lärmiljöer och interaktiva möten.
