Flerspråkig lärmiljö stödjer barns utveckling

Boglárka Straszer arbetar som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna och har sedan tidigare lång erfarenhet som språklärare, modersmålslärare och studiehandledare i Sverige och Finland. Flerspråkighet och utbildningsfrågor är några av hennes forskningsintressen.

I maj 2021 föreläste hon för förskollärare i Göteborgs stad om hur förskolan och skolan kan stötta nyanlända och flerspråkiga barns lärande. Föreläsningen ingår i kursen ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” som anordnas av Göteborgs Universitet i samarbete med Center för skolutveckling.

Behöver få utrymme att använda alla sina språk

Boglárka Straszer, docent i svenska som andraspråk och lärarutbildare vid Högskolan Dalarna.

Boglárka Straszers budskap är att en likvärdig undervisning måste utgå från de resurser som nyanlända och flerspråkiga barn bär med sig. Förskolan och skolan behöver ge dem utrymme att använda alla sina språk, eftersom språket är vårt viktigaste verktyg för att tänka, lära och kommunicera.

–  När vi pratar om nyanlända barn så har de redan språkkunskaper, och viss kunskap om hur saker och ting fungerar. Men de behöver kunna sortera det nya i sin hjärna – genom att koppla det till sitt starkaste språk. Ett språk och ett sammanhang man kan relatera till. Därför kan vi inte ensidigt rikta in oss på att lära ut svenska.

Har du ord och begrepp för saker och företeelser så kan du genom identifikation lära dig vad de heter på ett annat språk. Utan en begreppsapparat för att benämna saker kan du inte bygga förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Skolan och förskolan behöver därför stötta nyanlända och flerspråkiga barn att aktivera den språkkompetens de redan har, för att lära nytt.

Trygga relationer viktigt för lärande

Samtidigt sker lärande alltid i socialt samspel med andra människor. Och i en kulturell kontext som ger mening och sammanhang för orden och begreppen.

–  Språk är också kulturbundet, alla ord är inte lika bekanta på alla språk. Ta ordet fika, till exempel, som är så mycket annat än att ta en kopp kaffe. När jag flyttade hit hade jag inte förstått hur viktigt det var att fika med mina kollegor. Så efter ett tag märkte jag att jag hamnade lite utanför. Fika är viktigt för det sociala umgänget, inte bara själva kaffedrickandet. När man socialiserats in i det svenska sättet att vara så blir det naturligt.

Trygga relationer är en förutsättning för socialiseringen och lärandet. Bemötandet från lärare och kamrater spelar stor roll. Att nyanlända barn och elever ses som kompetenta individer med mycket kunskaper, även om de ännu inte kan uttrycka allt på sitt nya språk.

–  Med ett tillåtande och nyfiket klimat kan man komma långt. Genom att barnen får använda sitt starkaste språk i förskolan får de också bekräftelse, de får trygghet och en känsla av samhörighet som har en positiv inverkan på kunskapsutvecklingen och identitetsutvecklingen. Därför ska individens alla språkkunskaper ses som en resurs.

Interkulturellt förhållningssätt

Forskning visar att fyra faktorer har störst betydelse för flerspråkiga barns lärande: att de får stöd i modersmålet, att de successivt får möjlighet att utveckla andraspråket, att de erbjuds språkutvecklande ämnesundervisning och att de får sociokulturellt stöd.

–  Alla de fyra delarna är lika viktiga. Samtidigt som man ger undervisning i andraspråket är det lika viktigt att stärka barnets modersmål. Och att lärarna jobbar språkutvecklande, att undervisningen är kommunikativ och flerstämmig och ger möjlighet att läsa, skriva och samtala om ämnesinnehåll. Barnen ska få rika möjligheter att använda språket i meningsfulla sammanhang.

Språkstimulerande pedagogik, där alla språk bejakas, och ett interkulturellt förhållningssätt med ett öppet och tillåtande klimat, kan göra stor skillnad, även om verksamheten har begränsade resurser för fortbildning eller modersmålsstöd, menar hon. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man visar respekt för och är nyfiken på varandras kulturella erfarenheter och kunskaper. Att man låter olika synsätt få mötas och berika varandra, att man lyssnar och utbyter tankar och erfarenheter med både barn och deras vårdnadshavare.

–  Flerspråkig personal som kan hjälpa till är en fantastisk tillgång. Men även om man inte har det, men har ett interkulturellt förhållningssätt, kan utmaningar lösas i förskolan.

Tidig dialog med vårdnadshavare

Hon ger många konkreta exempel på språkstimulerande, interkulturell undervisning: att låta barnen lyssna på berättelser och musik på olika språk, att de får berätta om och rita sagofigurer från olika kulturer och traditioner. I de fysiska lärmiljöerna kan olika språk synliggöras genom skyltar, texter och bilder. Förskolan kan låna böcker från biblioteket på olika språk eller be barn med olika språk ta med sig en bok till förskolan. Man kan använda hälsningsfraser och tacka varandra på olika språk. Barnen kan få skriva, rita och måla olika typer av bokstäver, etcetera.

Det är bra om pedagogerna tidigt har en dialog med vårdnadshavarna om vilka språk barnet har en relation till, och vilka språk vårdnadshavaren använder med barnen. Ibland är föräldrar oroliga för att svenskan ska påverkas negativt om barnet får använda sina andra språk, och då kan pedagogerna möta oron med kunskap.

–  Det är viktigt att man lyssnar in varandras tankar, synpunkter och önskemål, och kommer överens om hur man kan stötta barnets utveckling. Vilka språk ska man särskilt satsa på. Många nyanlända barn är inte bara tvåspråkiga utan har fler språk med sig.

Ta fram en handlingsplan

Boglárka Straszer rekommenderar förskolor att ta fram en handlingsplan för hur olika språk ska stödjas, särskilt de språk som är i minoritet i barngruppen. I handlingsplanen kan man formulera hur språken kan synliggöras, hur personalen och vårdnadshavarna ska användas som en resurs i arbetet, vilket stöd nyanlända barn ska ges, hur modersmålsstödet ska se ut och hur en interkulturell pedagogik kan utvecklas.

–  Det viktigaste är att arbetslagen arbetar medvetet med planen tillsammans, och att det finns utrymme för viss flexibilitet. Det kan hända saker, det kommer nya barn, och då kan det behövas utrymme att lyfta in personer med annan kompetens. Då får man göra om planen utifrån behoven.

–  Ett sätt att starta är gemensamma utbildningstillfällen där man får tid att diskutera språkfrågorna. Allra bäst är om hela personalen är med och även har en dialog tillsammans med ledningen.

Flerspråkighet en tillgång för både individen och samhället

Att ha tillgång till sitt modersmål är en rättighet. Språklagen säger att alla i Sverige har rätt att använda och utveckla inte bara svenska språket, utan också sitt förstaspråk. Utöver argument som handlar om rättigheter och likvärdighet i undervisningen är flerspråkighet dessutom en tillgång för både individen och samhället. Studier visar att flerspråkiga personer har en bättre språklig medvetenhet än andra. De har ofta bättre problemlösningsförmåga och är mer flexibla och kreativa, på grund av att hjärnan får mer träning när den används i olika syften. Förmågan att använda olika uttryck för att beteckna samma sak gynnar det abstrakta och symboliska tänkandet.

– I en globaliserad värld behövs också kompetens för att underlätta kommunikation och samarbete över kulturella och språkliga gränser, inte minst i arbetslivet.