– Vi ser hur elevernas kreativitet brakar loss i de här temana. De tar chansen att göra saker som de kanske tycker vi gör för lite av under lektionerna i vanliga fall. Det väcker en enorm lust att lära – och en förväntan inför nästa tema. I princip brukar vi inte ha någon frånvaro de här dagarna, säger Petra Runby, lärare i SO-ämnena och svenska.
Elevens val ska ge eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i, säger skollagen. Det är också viktigt att eleverna får välja mellan ”ett allsidigt urval av ämnen”. Innehållet i de totalt 382 timmar* som ska erbjudas under grundskoletiden ska utgå från kunskapskraven och kursplanerna i de aktuella ämnena.
Utmaning att hitta bra struktur
Hur elevens val organiseras och hur timmarna fördelas under läsåret och mellan årskurserna är upp till varje skola. Att få till detta praktiskt i schemastrukturen, så att innehållet verkligen engagerar eleverna och samtidigt erbjuder valfrihet, är en utmaning. Många rektorer och pedagoger brottas med att hitta en fungerande struktur.
På Fjällboskolan, som är en F-5-skola, ingår elevens val i timplanen från årskurs fyra. Arbetslagen väljer själva upplägget för sina årskurser. För sex-sju år sedan skapade arbetslaget för årskurs fyra en ny modell för undervisningen i elevens val. Tidigare låg ansvaret på en utvald lärare som undervisade alla klasser. Nu bestämde man sig istället för att hela arbetslaget skulle genomföra två gemensamma temaarbeten per termin för sina tre klasser, där många ämnen kunde integreras. Varje temaarbete pågår under tre heldagar.
– Vi försöker hitta ett bra samlande ämne där mycket kan rymmas, ett område som vi ändå måste jobba med i många olika ämnen. Förenta Nationerna är ett sådant ämne, där ryms många frågor inom icke-diskriminering, som finns i våra planer. Andra teman vi haft är hållbar utveckling, både lokalt och globalt, världsreligionerna, Göteborg och HBTQ, säger Petra Runby.
Utöver temablocken har eleverna 20 minuter elevens val i kärnämnena fyra dagar i veckan. Då jobbar alla med samma ämnen – rörelse (morgonpromenad), svenska, matematik och engelska.
Mer tid för kreativa projekt
Att ha tre sammanhängande dagar till förfogande ger möjlighet att variera undervisningen och få in mer kreativa uppgifter.
– Vi vågar ta ut svängarna lite mer, jämfört med vad vi kan på vanliga 60-minuterslektioner. Eleverna kan exempelvis få göra filmer, spela teater eller göra skoltidning. Varje elev får chans göra det man är bra på, eller det man vill träna mer på. Ibland har vi också gjort studiebesök eller bjudit in gäster under temadagarna.
Inom varje tema får eleverna välja bland ett bestämt antal uppgifter, som lärarna planerat och riggat för. När Pedagog Göteborg besöker årskurs 4-klasserna pågår temat Nobel för fullt. En grupp elever håller på att laga efterrätt till skolans egen nobelmiddag. När chokladkakorna är klara jobbar de vidare i smågrupper med olika collage. Collagen ska fokusera på antingen personen Alfred Nobel och priserna eller på nobelmiddagen och banketten.
Lär känna andra klasser
I klassrummet bredvid fördjupar sig en annan grupp elever i olika uppfinningar. Några lär sig allt om osynligt bläck, ett gäng skriver om LEGO, ett annat om airbagen. Arbetet, som görs på datorerna, ska presenteras i en rapport med både text och bild. Lärarna har gjort ett faktakompendium som underlag, men eleverna kan också använda andra källor på nätet.
Zeke Linhem har undersökt hur glasstruten uppfanns.
– Det var en glassgubbe som sålde glass på papperstallrikar. Sen tog hans papperstallrikar slut. Då tog han en våffla och rullade ihop istället.
Han tycker att temadagarna med elevens val är kul. Imorgon väntar ett lektionspass om teknisk konstruktion – och sedan är det nobelbankett med dans.
– Man får lite mer frihet vad man ska arbeta med. Och så får man träffa andra klasser och lära känna dem lite mer, säger han.
Lärandet blir på riktigt
En av de största vinsterna med arbetssättet är att det väcker elevernas nyfikenhet och lust att lära, säger pedagogerna. De skapande, kreativa arbetsformerna gör också att det blir ett påtagligt resultat, som eleverna kan få visa upp för föräldrar och yngre elever på skolan.
– Lärandet blir viktigt och på riktigt. Och de elever som inte har så lätt med de teoretiska ämnena utan är mer praktiska får en boost när andra elever ser ”wow – vad fint du gör”, säger Petra Runby.
Tanken är också att temaarbetet ingår som en del i lärarnas bedömning av elevernas kunskaper inom de egna ämnena.
– Det blir mycket trådar in i den vanliga ämnesundervisningen. I FN-temat pratade vi exempelvis om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, och det gav jättebra samtal på historielektionerna efteråt när vi pratade mäns och kvinnors olika villkor i historien. De hade fått en bra grund.
– Att koppla ihop elevernas lärande under temadagarna med den egna ämnesundervisningen är något vi skulle kunna bli ännu mer strukturerade i än vi är i nuläget, det är något vi utvecklar hela tiden, säger Petra Runby.
Viktigt med tydlig struktur och förberedda elever
För att arbetssättet ska fungera krävs en tydlig struktur och bra förberedelse, berättar Ingrid Jonsson, lärare i engelska och SO.
– Eleverna får välja, men det måste finnas en jättetydlig struktur, annars blir det kaos, säger hon.
Valfrihet och byte av grupper kan också vara en stor utmaning för många elever. Alla barn trivs inte när de dagliga rutinerna bryts, och detta måste lärarna hantera.
– Man måste förbereda dem. En del behöver ha mycket förberedelse inför temadagarna. Då försöker vi ge så mycket information vi bara kan, ge dem en grovplanering, när vi börjar och slutar, och tydliga instruktioner, ”när du kommer imorgon så går du dit, sen ska du vara här…” Sedan är det viktigt att vara lyhörd under dagens gång och läsa av dem litegrann. Vissa elever kan få göra andra aktiviteter, om det behövs för att de ska må bra, men på samma tema, säger Ingrid Jonsson.
Ett tips hon vill ge är att samla ihop varje grupp några gånger per dag, för att exempelvis se en film tillsammans eller lyssna på något. Det skapar trygghet och gemensamt fokus.
Tillit till elevernas förmåga
Fjällboskolans arbetslag skulle gärna rekommendera sitt arbetssätt till andra skolor. En viktig förutsättning för att lyckas är att man är samspelta och att alla är positiva till att pröva.
– Som lärare får du inte vara rädd för att det är lite löst i kanterna. Du behöver vara öppen för det kreativa kaoset, och kunna vila i att du vet inte exakt vart det här tar vägen men det blir nog bra. Att ha tillit till elevernas förmåga är också viktigt, säger Petra Runby. Men nu har vi gjort detta så många varv att vi har en rutin. Så de nya i arbetslaget kan bara haka på.
* Från och med 1 juli 2019 minskas antalet timmar för elevens val till 177.
