Vägledningscentrum, VLC, utvärderar kontinuerligt SYV-arbetet. Att mäta effekterna av olika insatser, vad de faktiskt leder till, är dock svårt. Men nu öppnar ett pågående utvecklingsarbete nya möjligheter. Det ena verktyget ska eleverna använda för att själva skatta sin valkompetens och med hjälp av det andra ska studie- och yrkesvägledaren kunna göra en bedömning av valkompetensen.
– I vårt systematiska kvalitetsarbete framkom att vi behöver djupdyka i det här. Vi gjorde en omvärldsbevakning som ledde till studiebesök i Finland och Estland, två länder som ligger högt i PISA-undersökningar och även kommit långt i arbetet med elevers valkompetens, säger Therese Bidefors, enhetschef på VLC.
Elever skattar sin egen valkompetens
I Estland träffade de en forskare som tagit fram ett självskattningsverktyg för elever utifrån valkompetensens fyra områden:
– självkännedom, att bli medveten om sig själv, sina egna styrkor och intressen
– känna till alternativen, vilka utbildningar som finns och hur arbetsmarknaden ser ut
– förmåga att fatta beslut genom att koppla ihop självkännedom med valalternativ
– genomföra sitt beslut, att det blir handling
I Estland har man på nationell nivå brutit ner dessa fyra områden till olika delmål för respektive årskurs, i en matris.
Får syn på sina utvecklingsbehov
Matrisen och självskattningsverktyget har VLC nu översatt och kulturanpassat till den svenska skolan. Med hjälp av verktyget kan elever skatta sig själva och studie- och yrkesvägledaren får utifrån svaren en bild av på vilket eller vilka områden en elev behöver utveckla sin förmåga. Att verktyget bjuder in till självreflektion är något som i sig kan leda till högre valkompetens.
– Eleven får reda på hur den ligger till men får själv äga sin process. Kanske är det viktigast för eleven att läsa på mer om olika gymnasiealternativ, eller om hur man gör ett välgrundat val, säger Therese Bidefors.
Tanken är att självskattningsverktyget i framtiden ska fyllas i digitalt.
Testas i pilotundersökning
Just nu testas självskattningsverktyget i en pilotundersökning. I denna deltar elever i årskurs fem, sju, nio samt gymnasiets andra år. De svarar på frågor i ett formulär och samtalar sedan efteråt med sin studie- och yrkesvägledare.
– I skarpt läge hoppas vi att verktyget kan visa hur eleven ligger till i sin valkompetens och att vi utifrån det kan göra riktade insatser. Vi får ett strukturerat verktyg att utgå ifrån, vilket vi inte har idag, och kan visa för lärare och rektor hur det ser ut, säger Anna Jolsby.
Självskattningen ger information på både individ- och gruppnivå. Man kan både se om någon ligger lågt i självkännedom, eller om en hel klass eller skola behöver veta mer om vilka yrken som finns. Med den kunskapen i ryggen kan vägledaren samarbeta med lärare för att planera aktiviteter, exempelvis studiebesök på olika arbetsplatser.
– Vi vet att studie- och yrkesvägledningen ökar elevernas motivation och att det krävs gemensamma insatser från samtliga på skolan. Det handlar bland annat om att förstärka kopplingen mellan ämnesundervisningen och yrkeslivet. Detta verktyg kan bidra till en gemensam bild och förståelse för elevernas behov, säger Therése Bidefors.
Förstudie där studie- och yrkesvägledarna bedömer eleverna
När Anna Jolsby och Therése Bidefors planerade för piloten såg de också behov av att undersöka hur vägledaren kan få ännu bättre underlag för att bedöma en elevs valkompetens. 
Bedömningsverktyget består av frågor kopplat till valkompetens som studie- och yrkesvägledaren ska ta ställning till efter samtal med eleven. Frågorna berör till exempel hur eleven resonerar kring sig själv i relation till motivation och sina kunskaper om olika alternativ. Vägledaren bedömer sedan i vilken grad eleven kan göra detta. Verktyget, som också utgår från valkompetensens fyra områden, testas nu i en förstudie på fyra kommunala grundskolor i Göteborg i samarbete med lektorer inom Göteborg Stads vetenskapliga arena.
Förhoppningen är att förstudien sedan leder vidare till ett forskningsprojekt.
– Målet är att studie- och yrkesvägledningen skall bli mer träffsäker och att vi lägger vår tid på rätt insatser, säger Anna Jolsby.
Självskattnings- och bedömningsverktygen ska även göra det lättare att individanpassa de kompensatoriska insatserna. Elever som behöver mer stöd kan upptäckas tidigare och i stället få mer och bättre anpassat stöd för att fatta välgrundade beslut.
VLC:s båda utvecklingsprojekt har uppmärksammats av Skolverket.
– De är väldigt nyfikna på det här och vi har regelbundna möten med dem. I grunden handlar det om att vi ska planera studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov, men då måste vi veta mer hur deras behov ser ut och hur vi kan se att insatserna vi gör möter upp behoven, säger Therese Bidefors.
