Praktik ger framtidstro för unga som hoppat av gymnasiet

– Alla som varit med på utbildningen har påbörjat en praktik, och många fler än tidigare har också fullföljt den under de fyra månaderna, säger Johan Dencker, ungdomshandläggare på Vägledningscentrum, VLC.

Ungdomar mellan 16-19 år som inte är inskrivna i gymnasieskolan eller har någon annan sysselsättning har rätt till stöd och vägledning genom insatsen KAA, det Kommunala aktivitetsansvaret. De senaste läsåren har den gruppen bestått av mellan 2700 till 3000 ungdomar i Göteborg. Ansvaret för att fånga upp dem och erbjuda aktiviteter ligger på utbildningsförvaltningen som också samverkar med de fyra socialförvaltningarna.

Olika orsaker till avbrutna studier

Orsaken bakom att ungdomar avbryter sin skolgång kan vara väldigt olika. Ibland är det bara ett tillfälligt glapp i studierna, för att en elev vill byta gymnasieprogram eller skola. Andra skäl kan vara att den unge hellre vill jobba än att studera, eller kanske har valt att satsa på en idrotts- eller musikkarriär under en period. Men här finns också unga som haft det kämpigt under sin skolgång och upplevt tidigare misslyckanden i skolan. Många av dessa ungdomar har npf-diagnoser och psykisk ohälsa.

När en elev inte påbörjar gymnasiestudier eller avslutar studierna före studentexamen får KAA-gruppen en signal via stadens elevsystem. Alla ungdomar får då ett brev hemskickat och därefter ringer handläggarna upp för ett personligt samtal.

Kontaktar alla och erbjuder stöd

– Att ungdomar får stöd att hitta nya vägar när de hamnat utanför skolsystemet och arbetslivet är väldigt viktigt. Du vet aldrig vad som är orsaken bakom när du ringer upp. I samtalen kan vi fånga upp vad just den här ungdomen behöver, men också om det finns några medicinska saker som är viktiga att känna till, om hen kan åka kommunalt, med mera, säger ungdomshandläggaren Hanna Andersson.

Möjligheten att göra praktik på en arbetsplats under 16 veckor är något staden erbjudit för intresserade ungdomar mellan 16-17 år sedan 2015. Det som är nytt sedan läsåret 2024-25 är att de också får en fem veckors förberedande utbildning i grupp för att maximera förutsättningarna för att praktiken ska fungera och bli givande både för den unge och arbetsgivaren. Matchningen med arbetsgivare görs sedan individuellt, utifrån varje persons kapacitet och önskemål.

Fler vågar pröva praktik

– Vi såg att många inte vågade hoppa på en praktik tidigare, och många avslutade också i förtid. Även om du är motiverad är det inte säkert att du kommer till skott eller klarar av att fullfölja den. Det finns en del praktiska saker som man behöver ha kunskap om när man ska ut, och vi behöver stötta utifrån den ungas behov men också när det gäller förväntningarna från arbetslivet, säger Hanna Andersson.

Hittills har ett 30-tal ungdomar tackat ja till preparandutbildningen som innehåller nio träffar under en femveckorsperiod, två timmar per tillfälle. Den som inte vill delta i aktiviteter i grupp får istället individuellt stöd. Alla som startat kursen har fullföljt den och de flesta har också genomfört hela praktikperioden, vilket är ett positivt kvitto på att den fyller ett behov.

Samtalar om sociala krav och strategier

I utbildningen samtalar vägledarna och ungdomarna om syftet med praktiken, vilka förväntningar de själva och arbetsgivaren kan ha på praktiktiden. Andra teman under kursen är hur sociala koder fungerar och varför det är viktigt att förstå reglerna och kulturen som gäller på en speciell arbetsplats. Man pratar också om betydelsen av att komma i tid och följa sitt schema, och hur man kan förbereda sig för att lyckas. En viktig del i utbildningen handlar om att stärka ungdomarnas förmåga att hantera sin fysiska och psykiska hälsa.

De sex ungdomshandläggarna hjälper dessutom till med praktiska saker som att ordna bankkonto, utdrag ur belastningsregister, skatteavdrag med mera.

– Innehållet i mötena är alltid anpassat till gruppen. Vi är tydliga med att vi inte tvingar någon att prata, alla deltar efter förmåga och dagsform. Innan utbildningen startar har vi ett informationstillfälle, så att alla vet vad de tackar ja till, säger Karl Peterson.

Stöttar arbetsgivarna

Parallellt med preparandkursen har Johan Dencker samtal med varje ungdom om möjliga praktikalternativ, kontaktar tänkbara arbetsgivare och genomför även arbetsmiljöbesök på plats i verksamheten.

Även de intresserade företagen och kommunala arbetsgivarna får stöd och information. Ungdomshandläggarna är dessutom med som stöd under de första arbetspassen vid behov.

– Arbetsgivarna behöver inte känna att de står själva, vi finns där och tar även kontakten med föräldrarna. För verksamheten innebär det möjlighet att få in en ung person som potentiellt kan bli en ny anställd. Vi har ungdomar som efteråt fått erbjudande om timanställning, i förskola, på restaurang och butik, säger Johan Dencker.

För många av ungdomarna är dock nästa steg att söka sig till studier i någon form. En del återupptar gymnasieutbildningen eller börjar på folkhögskola. Möjligheten att få fortsatt stöd av KAA och Vägledningscentrum finns fram till att man fyller 20 år.

Vad ger då praktikerfarenheten för de unga som deltar? Utvärderingarna visar att praktiken är positiv på många olika sätt.

Praktikupplevelsen stärker framtidstron

– Ungdomarna får se att det finns en annan värld än skolan, och det ger hopp om att det ändå går att ta sig fram i livet, säger Johan Dencker.

De får också chansen att upptäcka vad de kan bidra med på en arbetsplats, vilket stärker självtilliten.

– Att få höra av en praktikhandledare att man är en tillgång på arbetsplatsen betyder jättemycket. Det är superviktigt att känna att man är behövd, att det är någon som saknar mig om jag inte kommer till jobbet, säger Hanna Andersson.

Hon poängterar att det är ungdomarna själva som ”gör jobbet”, som lägger ner engagemanget och tiden för att lära och utvecklas.

– Att se en ungdom som kom med neddragen luva till första mötet börja trivas på sin praktikplats är fantastiskt. Plötsligt kan de sitta och prata med jobbarkompisarna om vilka spel de spelar. Praktiken ger möjlighet att fylla på ryggsäcken med något positivt.

Både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv är kommunens aktivitetsansvar för alla unga mellan 16-19 en värdefull insats, menar Johan, Hanna och Karl.

– Det finns ett viktigt mänskligt värde i att visa att det finns hopp och vägar framåt. Både för den som är ung och för föräldrarna. Så att de vet att de inte är ensamma, säger Hanna Andersson.