Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att skolan ska ta hänsyn till och uppväga skillnader i elevernas behov och förutsättningar. För att fördjupa kunskaperna om hur man som studie- och yrkesvägledare (syv) kan jobba kompensatoriskt har Vägledningscentrum under läsåret 24/25 ägnat sitt kollegiala lärande åt det kompensatoriska uppdraget i skolan. Varannan vecka har stadens vägledare inom grund-och gymnasieskolan samt anpassad grund- och gymnasieskola träffats två timmar i mindre grupper.
– Många syvare sitter ensamma utan kollegor på sina skolor och då blir det här lärgruppsarbetet ett utmärkt tillfälle att förbättra sin kompetens, säger Josefin Gran.
Ett syfte med Vägledningscentrums utvecklingsarbete är att öka likvärdigheten i studie- och yrkesvägledningen – både inom och mellan skolor.
– Vi preciserar vad som är kompensatoriska insatser i SYV-uppdraget. Genom att konkretisera och dela med sig av erfarenheter och kunskaper har jag fått mer kunskap och kan sätta ord på det vi redan gör och kan göra det ännu bättre, säger Jack Olofsson, SYV på Lundbyskolan.
Kompensatoriska insatser kan se väldigt olika ut. Det kan handla om att vägledaren tidigt söker upp nyanlända elever och informerar om skolsystem och arbetsmarknad så att de bättre kan tillgodogöra sig utbildningen. Ett annat exempel är när lärare eller mentorer ber syvaren följa med och hålla vägledningssamtal med elever som inte klarar av att vara fysiskt på plats i skolan.
– Det har varit en ögonöppnare för mig att bredda bilden av vilka som behöver kompensatoriska insatser. Eftersom behoven hos elever är så olika kan insatsen se väldigt olika ut, det finns inget generellt vi gör för alla. Dessutom är det kompensatoriska arbetet föränderligt och måste ständigt uppdateras och utvecklas, säger Josefin Gran.
– En viktig insikt för mig var att kompensatoriska insatser handlar om att jämna ut förutsättningar. Och att även små insatser kan ha stor påverkan, som exempelvis att skicka SMS till de elever som inte loggat in i ansökningssystemet till gymnasieskolan, säger Jack Olofsson.
Samverkar med andra professioner
Arbetet i lärgrupper har bland annat resulterat i en checklista för syvare där det framgår vilka de kan samverka med i det kompensatoriska uppdraget och i vilka former. Listan bidrar till att överlämningar blir mer strukturerade när en skola byter SYV.
– Checklistan kan fungera som ett stöd eller inspiration, främst för nyanställda som inte jobbat inom skola förut, med exempel på vilka du kan samarbeta med på skolan, säger Josefin Gran.
Studie- och yrkesvägledningens syfte är att hjälpa elever göra välgrundade val, framför allt till gymnasiet men också i ämnesvalen på högstadiet. Redan från mellanstadiet får eleverna klassvis besök av SYV, som också har en uppsökande funktion och det är där det kompensatoriska uppdraget kommer in. I framför allt årskurs nio har syvarna enskilda samtal med elever som behöver särskilt stöd vid valet till gymnasiet.
Identifieringen av elever som behöver kompensatoriska insatser görs i samverkan med skolpersonal och vårdnadshavare.
– Vi får tidigt information, redan i sjuan/åttan, om vilka elever som har F-varningar, och kan agera utifrån vår profession, säger Jack Olofsson.
Deltar i EHT-möten
På de flesta skolor deltar vägledarna också i skolans elevhälsoteam (EHT) tillsammans med rektor, lärare, skolsköterska, kurator, logoped och skolpsykolog.
– Jag deltar regelbundet på EHT-mötena, ju mer vi vet om elever desto bättre vägledning kan vi ge. Det kan vara jag som har behov av att prata om en elev jag har kontakt med, eller att lärare och mentorer är oroliga för någon. Rollerna är tydliga när vi tillsammans lägger upp en plan kring eleven, säger Josefin Gran.
På en del skolor blir syvarna inte per automatik inbjudna till EHT. Till en del beror det på att förutsättningarna ser olika ut på skolorna, vägledare kan ha allt från åtta till 36 timmar på samma skola.
– Jag tror också att det behövs mer kunskap hos rektorer och lärare om att även vi arbetar med kompensatoriska insatser. Vi kan bli bättre på att visa vad vi kan bidra med, att vi inte bara finns till för att hjälpa eleverna med deras gymnasieval, utan även kan hjälpa till exempelvis när elever har stor skolfrånvaro, säger Josefin Gran.
Vägledarnas checklista är även ett sätt att informera om SYV:s kompetens. På flera skolor har listan delats och bidragit till relationsskapande, öppnat för samverkan och skapat insyn i SYV:s arbete.
Samverkan sker också i informella möten med annan skolpersonal. Jack Olofsson har ett nära samarbete med specialläraren på sin skola.
– Det är en värdefull kontakt för mig. Hen är också är en del av EHT och är mycket ute i klasser och med enskilda elever. Vi har ofta spontana möten där vi kan prata om elever i aktuella ärenden.
Möter vårdnadshavare
I vägledarnas kompensatoriska arbete är kontakten med vårdnadshavare av stor betydelse. Föräldrar är ofta en viktig påverkansfaktor i elevernas framtidsval, men deras tankar stämmer inte alltid överens med elevens önskan.
– De kompensatoriska behoven är ofta likartade oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Josefin Gran.
Om föräldrar exempelvis starkt förespråkar ett högskoleförberedande gymnasieprogram är det viktigt att de vet om att även yrkesprogram ger behörighet att läsa vidare på högskolan.
I mötet med utrikesfödda vårdnadshavare är tolkhjälp exempel på en kompensatorisk åtgärd. Ett annat stöd för vägledare är Göteborgs Stads handbok: ”personal i tillitsstärkande dialog med utrikesfödda föräldrar”. Handboken betonar vikten av att gentemot vårdnadshavaren ha ett förhållningssätt som präglas av nyfikenhet, öppenhet, icke-dömande och tilltro till den andres förmåga och vilja, samt att ha ett respektfullt bemötande.
– I mötet med vårdnadshavare hoppas vi kunna se vad som ligger bakom tankar och värderingar för att på så sätt kunna mötas i en annan förståelse. Förhoppningen är att det i längden ökar möjligheten att elevens önskningar om sitt framtidsval blir verklighet, säger Josefin Gran.
