Olle Nordberg är docent, fil dr och universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har tidigare arbetat som lärare i många år. Hans och andras forskning visar att Sverige inte befinner sig i den djupa läskris som många vill göra gällande.
– Det finns all anledning att vara positiv. Flera studier med bred empirisk grund visar potentialen i själva litteraturen och i den gemensamma läsningen, säger han.
Nyligen föreläste han om sin forskning för stadens språk-, läs- och skrivutvecklare. Där talade han om Aristoteles syn på konsten som central i en människas liv och för fram att skönlitteraturen har en alltför undanskymd plats i den svenska grundskolan.
Fiktion lika viktig som fakta
Olle Nordberg menar att eleverna behöver läsa fiktion och inte bara fakta för sin utveckling. Att leva sig in i en berättelse är en förutsättning för att individen ska kunna utveckla sina tankar.
Sedan 2011 har ”nyttig” läsning varit i fokus i skolan, och med den ett antal lässtrategier som stöttar eleverna att förbättra sin läsförståelse. Läsförståelse för skönlitteratur är något helt annat än läsförståelse för faktatexter och Olle Nordbergs forskning visar att många elever själva har gjort den reflektionen.
Skapar frågor
– Det är knepigt med lässtrategier när det gäller skönlitteratur. Berättelser behöver läsas för berättelsernas skull. I skönlitteraturens värld finns inte rätt eller fel. Den sätter igång tankar och skapar frågor och ger oss något att prata om. Det finns heller inga färdiga svar, säger han.
Att få till sig läsupplevelsen och sedan få samtala om den med andra som också läst skapar ett öppet samtalsklimat, utvecklar elevens förmåga att reflektera och sätta sig in i andras situation. Det bidrar i sin tur till förmågan att vara medmänsklig och en del av ett demokratiskt samhälle.
– Eleverna beskriver ofta att läsning och samtal gett en fördjupad förståelse av både stora, allmänmänskliga frågor och mer personliga.
Läsarens röst
I Olle Nordbergs empiriska läsforskning tar forskarna, med hjälp av enkäter och intervjuer, kvantitativt reda på hur skönlitteratur läses av till exempel elever i skolan. I sin avhandling Avkoppling och analys undersöker han läsandet hos svenska 18-åringar och konstaterar där att läsarens egen röst måste komma fram.
I projektet Berättelser som förändrar fick Olle Nordberg uppdraget att vara följeforskare. Tio böcker med stora och svåra ämnen valdes ut för att läsas av 30 000 elever i åk 6 upp till gymnasiet i 200 skolor. Efter läsningen fick eleverna skriva ner tankar och känslor, associera och reflektera kring det de läst. De fick också svara på om de ändrat åsikt efter att ha läst boken och vad de tyckte om att läsa boken tillsammans i klassen.
Läslusten väcktes
Resultatet visade att eleverna fick nya tankar och förståelse för andra perspektiv och de uppskattade att diskutera boken med varandra. Lärarna vittnade bland annat om att projektet väckt elevernas läslust och att boksamtalen lett till ett öppet klimat i klassen. – Det här visar att skönlitteratur ger starka läsupplevelser och att det är givande att få komma fram till nya saker och höra hur andra tänker. Det är tydligt i den här studien att en majoritet av eleverna får ut mycket av läsningen, säger Olle Nordberg.
I det kommunala initiativet Alla läser, där så många som 1500 elever fick läsa en bok gemensamt i klassen för att sedan samtala om den, visade på liknande fördelar. Den här bokcirkelsmodellen uppmuntrar Olle Nordberg fler lärare att börja med för att få fram potentialen i fiktionsläsning. Han rekommenderar också att låta eleverna tolka poesi som en direkt och bra ingång till mer skönlitterär läsning och just detta undersöker han närmare i ett pågående forskningsprojekt.
Rädsla för samtal om svåra ämnen
Lärare som själva är ovana läsare kan ha svårt att introducera sina elever till skönlitteratur.
– Det är viktigt att uppmuntra lärare att själva komma i gång med läsningen, säger Olle Nordberg.
Många väljer bort att låta sina elever läsa skönlitteratur för att den inte tydligt nog nämns i styrdokumenten, att bedömningen är svår och för att det inte finns tid att genomföra samtalen. Att diskutera svåra ämnen och inte veta vart samtalen ska leda kan vara en annan sak som kan avskräcka. Vad händer hos en elev när en berättelse river upp sår och läsupplevelsen behöver bearbetas? Olle Nordberg hoppas istället att läraren ska våga se samtalen som en tillgång.
Våga tappa kontrollen
– Samtalen bör så långt som möjligt ha utgångspunkt i elevernas tankar och bygga på vad eleverna själva tänkt, säger han och rekommenderar Chambers modell för boksamtal. – Och framför allt: Var nyfiken på vad eleverna tänker! Bestäm inte på förhand vad du tror att de tänker. Våga tappa kontrollen. Elevernas idéer måste lyftas upp, då kommer de att växa.
