Jag anlände tidigt till konferensen tisdag morgon på Clarion hotell på Ringvägen. Ungefär 180 svensklärare från hela landet minglade, anmälde sig och drack sitt morgonkaffe i lobbyn. Efter alla formaliteter fick vi slå oss ner i en stor konferenssal med fönster mot Globen. Varje lärare skulle sedan sätta sig ned med kollegor som undervisade på samma stadium, antingen mellan- eller högstadium. Alla fick varsitt kompendium med Skolverkets läslistor och ett anteckningsblock. Sedan började själva konferensen.
Inspirerande föreläsningar och workshops
Svenska barnboksinstitutet var först ut. De berättade om sin verksamhet samt den svenska barnlitteraturens historia. Efter det gjorde vi övningar i litterär analys kopplat till Skolverkets läslistor. Vi fick bland annat analysera det övergivna huset i romanen Agnes Cecilia av Maria Gripe och bilder i Om detta talar man endast om med kaniner av Anna Höglund.
Anne-Marie Körling, lärare och författare, pratade om friheten att läsa hur och vad man vill. Körling tipsade även om kreativa skrivövningar. Bland annat om en övning där läraren skriver upp olika boktitlar på tavlan och sedan får eleverna skriva hur de tror att just de böckerna börjar. Sedan föreläste Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, om att levandegörande litteratur i klassrummet. Dagen avslutades med en middag där man fick chans att prata och utbyta idéer med andra svensklärare. Vi diskuterade vikten av skolbibliotek och att skolor har klassuppsättningar av böcker.
Under andra dagen på konferensen fick vi träffa Nora Khalil som är lärare och författare. Hon pratade om böcker som ”speglar” och ”fönster”. Vissa böcker speglar elevers egna upplevelser och erfarenheter medan andra böcker är som fönster till andra människors liv. Det var väldigt fint formulerat. Jag tror på att som lärare kunna erbjuda elever både de böcker som är speglar och de böcker som är fönster. På så vis skapar man både igenkänning och möjligheten att få uppleva en annan människas livsvillkor.
Konkreta tips om utforskande litteratursamtal
På eftermiddagen fick vi ta del av en föreläsning av Michael Tengberg, professor i pedagogik vid Karlstads universitet. Temat för den föreläsningen var litteratursamtal om utmanande texter för elever. Hans forskargrupp driver en studie som kallas UTFORSK. I studien har de tagit fram en samtalsmodell som de kallar för Inquiry Dialogue och en lärarhandledning. Samtalen har fem grundprinciper, bland annat att eleverna successivt får ta mer ansvar att leda samtalen och även bygga vidare på varandras idéer. När man som lärare startar igång ett sådant litteratursamtal bör tolkningsfrågorna vara autentiska, gärna utan facit och centrala för att förstå själva texten. Resultaten har visat att utforskande och fördjupande litteratursamtal bidrar till att motivera elevers läsning. Föreläsningen gav verkligen konkreta tips och jag kände att jag vill läsa mer om forskningen samt utvecklas till en bättre samtalsledare.
Exempel på elevers frågor till karaktärer i boken.
Tillbaka i klassrummet
Dessa två engagerande dagar flög verkligen förbi. På tåget hem mot Göteborg planerade jag för en läsaktivitet med mina elever på min skola. Jag bestämde mig för att jag skulle testa ”heta stolen” som jag lärde mig om på litteraturinternatet. Övningen går ut på att några elever i klassen får agera karaktärer från en roman och resten av klassen får ställa frågor till dessa karaktärer.
”Kan vi inte göra det här fler gånger?” sa en elev efter vi testat heta stolen i klassrummet. Tre elever fick spela varsin karaktär från boken Pojkarna, en roman som vi snart är klara med. Eleverna ställde frågor som ”Var du kär i den tjejen i boken?” och ”Hur känns det efter allt drama som du varit med om?”. Det blev en hel del skratt men också intressanta samtal om det vi läst. Det var verkligen en bra aktivitet för att levandegöra litteraturen.
Snart har det gått två hela läsår sedan jag började arbeta som lärare och jag ser fram emot att utvecklas under många, många fler.
