Det är studiedag på Ryaskolan. Förmiddagen har ägnats åt föreläsningar om genrepedagogik och språkutvecklande undervisning. Efter lunch är det dags för ämneslagen att diskutera hur deras egen undervisning kan utvecklas utifrån det. I ett av klassrummen sitter NO- och matematiklärarna.
– Vi måste bli tydligare i våra instruktioner till eleverna. Det kan vara bildstöd som de nämnde under föreläsningen eller något annat. Det finns mycket jag som lärare kan tycka är självklart, men som alla elever inte har förstått, säger Amal Mustafa.
Alla delar med sig
Ämneslaget går en runda där var och en får berätta vad hen tog med sig från förmiddagens föreläsning.
– Föreläsaren pratade om förväntningar på eleverna. Det kan jag känna igen. Ibland känner jag att vi har för låga förväntningar. Men varför ska våra elever få mindre kunskap än andra bara för att de växer upp i Biskopsgården, säger Fedoua Beckerman.
Samtalsledaren Rebecka Svensson, som är ämneslagsledare, hakar genast i:
– Det är helt rätt tänkt. Det är precis det forskningen säger. Vi ska inte förenkla. Istället ska vi förklara tydligare och stötta eleverna. Förenklingar försämrar snarare elevernas möjligheter längre fram.
Det är utifrån önskemål från lärarna som skolledningen valt att satsa på just genrepedagogik. Det är en explicit undervisningsmetod som ger eleverna tillgång till skolspråket och en förståelse av hur texter är uppbyggda.
Kollegialt lärande om genrepedagogik
Minst två timmar varannan vecka ägnar ämneslagen åt kollegialt lärande kring genrepedagogik. Det innebär att de sitter ner tillsammans för diskutera och dela med sig av egna erfarenheter av undervisning. Diskussionen leds av en samtalsledare som i sin tur ingår i en pedagogisk utvecklingsgrupp på skolan och också har fått utbildning i att leda samtal i kollegialt lärande av Center för Skolutveckling. Samtalsledarnas uppgift är att se till att gruppen behåller fokus, föra samtalet framåt och skapa ett samtalsklimat där alla deltar.
För att få in ny kunskap och inspiration används texter och filmer. Dessutom har de flesta studiedagar, som den här, använts åt fortbildning i genrepedagogik.
– Jag lär mig jättemycket. Annars går man oftast i sin egen värld och funderar. Men här får jag prata med andra om det jag gör i klassrummet. Jag får feedback och andra infallsvinklar på det. Om jag inte skulle haft mina kollegor till hjälp hade min undervisning inte utvecklats i samma takt, säger Linnea Börén, förstelärare i NO och matematik och koordinator/arbetslagsledare på Ryaskolan.
Hon tycker att genrepedagogiken har förändrat hennes undervisning.
– Jag har alltid varit noggrann med att förklara begrepp i NO och matematik. Men jag har inte arbetat så mycket med text tidigare. När jag har gjort det nu ser jag resultat direkt. Eleverna kan skriva och förklara mer korrekt. Det gör att de på sikt kan nå högre resultat och det är hela elevgruppen som har lyft.
Förhållningsregler i diskussionen
Det är andra läsåret Ryaskolan använder den här modellen för kollegialt lärande. Det första året fokuserade de på Bedömning för lärande, och formen har satt sig. För att få ett bra och lärande samtal i ämneslaget finns det ett antal förhållningsregler som är viktiga:
- En tydlig, trygg och demokratisk samtalsform
- En samtalsledare som fördelar ordet och håller i diskussionen
- En gemensam förförståelse och utgångspunkt för samtalet
- Nyfikenhet på hur andra gör och tänker
- En vilja att öppna sig och dela med sig av egna erfarenheter
– Det är viktigt att man vågar blotta sig. Vi är ju vana vid att arbeta själva och det kan vara skrämmande att erkänna att en lektion inte alls fungerat. Men det gäller att inte se det som ett personligt misslyckande utan se vad vi kan lära av det och göra annorlunda nästa gång, säger Linnea.
Viktigt att våga öppna sig
Hon säger att det också är viktigt att våga gå in i diskussioner.
– Det har inte varit några bråk, men vi har haft olika infallsvinklar och åsikter. Det är inget konstigt med det. Det är ofta de diskussionerna som är mest kärnfulla och driver arbetet framåt.
Linnea tycker att det kollegiala lärande är centralt för att utveckla undervisningen.
– Det är ett måste för att vi pedagoger ska bli samstämmiga och utvecklas. På sikt vill jag att alla på skolan ska dela med varandra. Det är så vi kan skapa beprövad erfarenhet. Jag kan inte se att det finns någon annan väg.
Läs mer om skolledningens arbete med kollegialt lärande “Kollegialt lärande ger alla lärare samma chans att utvecklas“
Center för skolutvecklings fortbildning “Ledarskap för kollegialt lärande“
