Paula Palmdahl blev rektor på Ryaskolan samtidigt som en stor del av personalen byttes ut. Det var ett perfekt läge för en nystart på skolan.
– Vi såg ett behov av att samla oss och då var kollegialt lärande en bra form. Istället för att enskilda lärare sticker iväg på egen hand, innebär kollegialt lärande att alla lärare får samma chans att utvecklas och att det gemensamma arbetet med eleverna kan utvecklas, säger Paula Palmdahl, rektor för 4-9 på Ryaskolan.
Det första läsåret satsade de på bedömning för lärande.
– Vi avsatte tid för det och det blev också ett mycket mer enhetligt kollegium. Eleverna upplevde att lärarna pratade om bedömning på ungefär samma sätt oavsett ämnen.
Genrepedagogik i fokus
Nästa läsår gick skolan vidare och efter önskemål från arbetslagen valdes genrepedagogik som utvecklingsområde. Det är en pedagogik som tar fasta på de genrer och språkliga mönster som återfinns i skolans skilda ämnen, och som utgår från en cirkelmodell där läraren aktivt stöttar eleverna att stegvis bekanta sig med en specifik textgenre samtidigt som de lär sig ämneskunskaper. Knutbyskolan i Rinkeby har stått som modell.
– Det fanns en tydlig önskan att arbeta mer språkutvecklande i alla ämnen. Tidigare hade enskilda lärare arbetat med det på olika sätt. Men det fanns ett behov av att samla ihop och att lära sig det ordentligt från grunden.
Det kollegiala lärandet kring genrepedagogik sker i ämneslagen. De träffas två gånger i månaden och diskuterar då utifrån någon utvald problemställning. Dessutom har de flesta studiedagar använts till fördjupning.
– Kollegialt lärande är en strukturerad diskussion kring den egna undervisningen. Mellan mötena får lärarna chans att prova nya saker i sin undervisning och sedan får de diskutera, utvärdera och lära av varandra. Det finns ett enormt sug efter detta bland lärarna, säger Paula.
Varva teori och praktik
Diskussionerna leds av ämneslagsledarna. De har fått utbildning i att vara samtalsledare via Center för Skolutveckling och träffas regelbundet för att utvärdera hur arbetet fortskrider. När det gäller genrepedagogiken har utvärderingarna visat att det måste finnas en balans mellan teori och praktiska övningar.
– Vi får inte gå för snabbt fram. Vi måste se till att alla är med på tåget. Genrepedagogik är omfattande och innehåller mycket teori.
Paula räknar med att de kommer att hålla på med genrepedagogik i ett par år. Det tar nämligen tid innan alla känner sig bekväma med metoden. Dessutom kommer det ny personal hela tiden som måste slussas in i det gemensamma lärandet.
Nästa steg i det kollegiala lärandet är att erbjuda lärarna möjlighet att besöka varandras lektioner.
– Det kommer ofta som önskemål. Men det gäller att få till det schemamässigt. Där är vi inte ännu, säger Paula.
Läs mer om NO- och matematiklärarnas kollegiala lärande: “Kollegialt lärande utvecklar undervisningen på Ryaskolan“
Center för Skolutvecklings fortbildning “Ledarskap för kollegialt lärande”
