Förskolan har en nyckelroll om Göteborg ska kunna bli en jämlik stad. Det är i förskolan grunden för språkutveckling och ett livslångt lärande grundläggs. Den politiska ledningen har därför slagit fast att förskolor i socioekonomiskt utsatta områden ska få mer resurser för att kunna kompensera för barns olika förutsättningar. Men Pirjo Lahdenperä, professor emerita i interkulturell pedagogik som kommer att föreläsa på Förskolesummit Göteborg den 5-6 december, menar att tanken om förskolans kompensatoriska uppgift leder fel.
– Kompensatorisk innebär att man letar efter fel och brister i barnens uppväxt, som förskolan sedan ska kompensera för. Istället bör vi prata om förskolan som komplementär. Det innebär att vi lyfter fram de positiva saker som barnen i mångkulturella miljöer har med sig och att förskolans uppgift är att ge den svenska kulturen och det svenska språket som ett nödvändigt komplement, säger hon och fortsätter:
– I förskolan sker det en process där barn med annan bakgrund ska bli svenska. Om det görs på fel sätt diskvalificerar man barnens och föräldrarnas kulturella bakgrund.
Interkulturellt förhållningssätt
För att undvika det behöver personalen ha kompentens att bemöta barn från olika kulturer och ha ett så kallat interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att man har en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som kan finnas i en barngrupp och att man ser flerspråkighet som en kompetens som ska bevaras och utvecklas.
I den vardagliga verksamheten kan det till exempel innebära att låta barnen få använda både det egna modersmålet och det svenska språket, att erbjuda böcker på modersmål och att stärka barnens identitet på olika sätt. Den forskning som finns inom området visar att för barn från minoritetskulturer är flerspråkighet och en stärkt självbild framgångsfaktorer i skolan.
Men i den nya läroplanen för förskolan som gäller från och med 1 juli 2019 finns det en inbyggd målkonflikt. Å ena sida är det tydligt att barnens kulturella och språkliga bakgrund ska lyftas fram i undervisningen och att barnen ska lära sig att respektera olika värderingar, men å andra sidan ska det svenska kulturarvet överföras till barnen.
– Det skapar ett dilemma för personalen. Vad betyder att samtidigt stärka barnens egna kulturella identitet och överföra det svenska kulturarvet? Det är tydligt att läroplanen är en kompromiss mellan olika politiska intressen. Det är viktigt att personalen är medveten om den här motsättningen och diskuterar den.
Det handlar om att analysera den egna verksamheten och ställa sig frågor som vad betyder interkulturellt förhållningssätt på vår förskola, hur arbetar vi, vilka språk syns och används här, hur hanterar vi föräldrar, och så vidare.
Samverkan med föräldrar
I mångkulturella områden är det särskilt viktigt att förskolan har en fungerande samverkan med föräldrar. För de föräldrar som kommer från andra kulturer kan det vara mycket som uppfattas som märkligt med den svenska förskolan. Det kan till exempel handla om rollekar där traditionella könsroller blandas, att barnen måste gå ut även när det är dåligt väder, varför det tycks vara sån oordning på förskolan eller varför alla barn måste delta i Lucia och andra ceremonier.
– Föräldrarna måste känna förtroende för förskolan. Det är en förutsättning för att det arbete som görs ska vara framgångsrikt. Men på de flesta förskolor stannar samverkan med föräldrarna vid de korta samtal som man hinner med i tamburen. För att nå längre måste man bestämma sig för att satsa på en bättre relation.
Ett sätt är att ha så kallade interkulturella föräldramöten där man diskuterar värderingar och har tid för föräldrarnas frågor. På en del ställen har man också haft föräldragrupper som träffas regelbundet under en längre tid och där den här typen av frågor diskuteras och i Angered har man fördjupade kartläggningssamtal med nya barn för att stärka samverkan mellan förskola och föräldrar (länk: https://lartorget.goteborg.se/artikel/kartlaggningssamtal-i-forskolan/).
Samsyn i styrkedjan är viktigt
I de kommuner där arbetet med interkulturellt förhållningssätt fungerat bäst har det funnit en samsyn längs med hela kedjan från den politiska ledningen, över förvaltning och förskolechefer, till personalen på golvet. I och med den personalbrist som finns många på förskolor är det viktigt att man utgår från de som är på förskolan och ser till att de får rätt fortbildning.
– Ett medvetet interkulturellt förhållningssätt gör att man lär sig mycket om sig själv och sina egna förutfattade meningar. Det gör ofta att personalen kommer närmare varandra och när man ser olikheter som en tillgång ger det ofta mycket energi och glädje. Man ser möjligheterna.
Ett interkulturellt förhållningssätt är inte heller bara till för barn från minoritetskulturer.
– Det är viktigt för alla barn att vistas i sammanhang där det finns olika kulturer och få läsa berättelser från olika delar av världen. Det blir då naturligt för dem att vara i mångkulturella miljöer. Det kommer de att nytta av hela livet. Det är också bra att kunna relatera till flera olika kulturer och länder. Det anses viktigt för att motverka konflikter och krig.
Konferens om barns plats i staden
På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.
Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se
