Emanuel Karlsten är specialiserad på hur sociala medier påverkar samhället och det offentliga samtalet. Han driver Sveriges största mediepodd, är krönikör i P1, författare och föreläsare. Den 12 november 2020 föreläste han online för lärare i Göteborg, ett uppskattat gästspel i Center för skolutvecklings serie på temat Medievetenhet. Föreläsningsserien är tänkt att inspirera, skapa förståelse och stärka lärares kunskaper om hur dagens informations- och mediesamhälle fungerar. Den utgår från samhällslärarens uppdrag, men den är öppen även för andra lärare, skolbibliotekarier och pedagogisk personal.

Medieskifte och maktskifte

I föreläsningen Framtidens medielandskap, som du kan se genom att klicka på play-knappen i filmklippet ovan, beskriver han de förändringar som skett sedan internet skapades. Idag står vi mitt i en revolution. Tillgången till information är större än någonsin i historien, samtidigt som kommunikationskanaler med enorm räckvidd är tillgängliga för många fler. Utvecklingen skapar både ett medieskifte och ett maktskifte, där enskilda personer och grupper kan få stort inflytande utan att tillhöra det traditionella ekonomiska eller politiska etablissemanget.

Det nya medielandskapet ger oss möjligheter att utforska världen, lära nya saker och bygga relationer på ett nytt sätt. Genom sociala medier har våra sociala liv har fått en digital lekamen. I grunden är det samma mänskliga behov som gör att vi söker oss dit som när vi samlades på kyrkbacken efter gudstjänsten i äldre tider. Sociala medier är ett gigantiskt torg där vi träffas, får del av nyheter och samtidigt får möjlighet att spegla oss i varandra och berätta vilka vi är.

Risk att hamna i mediebubblor

Baksidan med valfriheten är risken att vi hamnar i ”mediebubblor” där vi bara presenteras för information som bekräftar vår egen världsbild och inte tar del av olika perspektiv och åsikter. Även risken för att falska nyheter sprids och uppfattas som sanningar ökar.

– Ju större valfrihet det finns desto mer selektiva måste människor vara. Vem vi ska lyssna på, vilka källor vi ska lita på. Ju mer selektiva vi måste vara desto mer spelar vår motivation och vår förmåga in, säger Emanuel Karlsten.

Det är här de sociala mediernas koppling till känslor och relationer spelar in. Traditionella medier har fokus på förmedling av information och fakta och strävar efter att nå ut till en bred publik. Framgångsrika profiler på sociala medier verkar istället genom att skapa en djupare, mer personlig relation till sina följare. De nya makthavarna – youtubers, bloggare och tik-tok-stjärnor, väcker känslor som gör att vi vill följa med in i deras värld och deras liv. Deras syfte med att finnas i sociala medier är inte främst att skapa innehåll, utan att bygga relationer. Och de är medvetna om styrkan som finns i det. På det sättet skapar de en plattform med fans som litar och tror på deras omdöme. Vilket ger makt.

Nya folkrörelser föds i sociala medier

Emanuel Karlsten menar att det mänskliga behovet av att bli bekräftad och känna tillhörighet i förlängningen också kan förstärka den polarisering vi kan se idag. Traditionella folkrörelser, som tex politiska partier, har allt svårare att locka medlemmar. Samtidigt startar nya typer av folkrörelser via sociala medier. Som exempel tar han facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, som driver opinion för att priset på bensin ska sänkas. Den startades av en man i Borås och har som mest haft över en halv miljon medlemmar. I nyhetsmedia har gruppen fått hård kritik för att inte ta klimatansvar och i kommentarfälten har tonen emellanåt varit hånfull och nedlåtande mot gruppens medlemmar. Och detta är en farlig utveckling, tycker Emanuel Karlsten.

Polarisering och moralism är farligt

– När vi skrattar åt sådana som vi ser som ”tomtar” så skapar det en polarisering. Vi börjar se på varandra på ett problematiskt sätt. ”Vad skönt att vi inte behöver ta dem på allvar”.

Slutar vi med att försöka förstå varandra slits samhället till slut isär.

– Då blir världen alltmer en obegriplig plats där alltfler bisarra teorier tar plats. Antivaccingrupper, klimatförnekare, till och med Platt jord-rörelser växer. Och vi får ett samhällsklimat som är djupt problematiskt.

Demokratin är en skör produkt, och vi måste alla bidra till den. Receptet, som han förespråkar, är att uppmuntra människors förändringsvilja. Att stärka den demokratiska självkänslan.

– Alltfler människor saknar självkänsla. De känner inte att deras röst har betydelse. Man vänder sig mot ett etablissemang som man tycker står allt längre bort från en själv. Att bara få påverka var fjärde år känns orimligt. Det är bakgrunden till att de här nya folkrörelserna kommer. Här kan man gå med i en grupp och helt plötsligt känna att man är med i något, i en rörelse.

Istället för att moralisera över andra människors beteende, som till exempel Bensinupproret eller ungdomar som ägnar mycket tid på youtube, behöver vi odla vår empati och hitta vägar för att bryta polariseringen.

– Hur kan vi ge människor känslan att det går att göra något? Hur gör vi det på ett sätt som är modernt och nytt? Vi får hitta vägar framåt som inte handlar så mycket om förbud utan som uppmuntrar folk att upptäcka och göra nya saker.

 

Se föreläsningen

Klicka på länken för att se föreläsningen: https://youtu.be/p7TY-CjWijg

Vill du vara med på kommande föreläsningar och workshops i denna serie?

Våren 2021 planerar Center för skolutveckling fler föreläsningar och workshops på temat medievetenhet. Håll utkik i kalendern.