Digitalt bildskapande lär barnen tänka källkritiskt

– Vi har fått förutsättningar att utveckla både personalens och barnens tänk. Förskolans uppdrag är ju att barnen ska vara med i hela processen och få en förståelse för hur vi kan använda digitalisering och teknik. Det behöver de när de blir äldre och ska jobba digitalt i skolan, säger Maria Paglianno, förskollärare på Kortedala Park.

Hon och kollegorna fick tidigare i år 20 000 kronor från förskoleförvaltningens digitaliseringsfond för att jobba med källkritiskt tänkande: vad det är för någonting och hur man kan arbeta med det tillsammans med barnen.

Källkritiskt tänkande

– Det här var helt nytt för oss, men vi har intresse för digitalisering och är inte rädda för att prova och experimentera. Vi testar oss fram, det är viktigt att våga göra fel för att kunna lära sig nya saker. Det gäller inte bara för barnen utan även för oss vuxna för att få med all personal på tåget, säger Maria Sjöstedt, barnskötare på Kortedala Park.

I början av höstterminen startade projektet på förskolans tre avdelningar med inköp av projektorer, stativ, böcker och diverse teknisk utrustning, bland annat en liten programmerbar robot. Det digitala lärandet om källkritik sker till stor del med greenscreen-teknik där barnen lär sig att skapa digitala bilder där de befinner sig i en fantasivärld, till exempel bredvid en dinosaurie eller i ett extremt stor spindelnät.

– Vi lägger en grund till kritiskt tänkande för att de ska förstå att allt man ser inte är sant och det behöver vi lära dem redan när de är små. Tillsammans med barnen manipulerar vi bilder, vilket är ett lustfyllt sätt att upptäcka hur man kan luras med digital teknik. De förstår att det inte är något magiskt, att det finns en teknik bakom och att det går att göra saker själv med tekniken, säger Maria Sjöstedt.

Barnen får skapa själva

Det fanns vårdnadshavare som ifrågasatte projektet till en början, med åsikten att barn tillbringar alldeles för mycket tid framför olika skärmar ändå.

– Men när de fick se filmerna barnen gjort tillsammans med oss blev de imponerade och undrade hur de hade gjorts, säger Maria Sjöstedt.

Utöver att lära sig tänka källkritiskt får barnen själva vara aktiva digitala producenter, i stället för att bara matas med olika spel eller filmer.

– Vår Reggio Emiliafilosofi handlar om att upptäcka. Att inte få allt färdigt utan att själv tänka till. Vi vill att de ska vara med och skapa någonting. De äger sin bild och är stolta över att ha skapat den själv, det är inte någon som skapat den åt dig, säger Maria Paglianno.

Fonden bidrar till kompetensutveckling

Pedagogerna Maria Sjöstedt och Maria Paglianno är inte rädda för att prova och experimentera. ”Vi testar oss fram, det är viktigt att våga göra fel för att kunna lära sig nya saker”, säger Maria Sjöstedt.

Syftet med förskoleförvaltningens digitaliseringsfond är att ge förskolor en skjuts i digitaliseringsarbetet utifrån läroplanens mål att ge barnen goda förutsättningar att utveckla en digital kompetens.

– Vi vill nå de som behöver det, men som kanske inte vågar eller ens vet om att de vill göra ett utvecklingsprojekt. Fonden ger en förutsättning att fördjupa sin digitala kompetens och bidrar till kompetensutveckling, säger Line Kavmark Knieling, utvecklingsledare på enheten för digitalisering och innovation.

Bidraget kan användas till att täcka vikariekostnader, utbilda personalen eller till inköp av digitala verktyg och annat material. I senaste ansökningsomgången har det varit mycket fokus på Greenscreen-teknik kopplat till medie- och informationskunnighet och källkritik.

– I ansökningarna blir det tydligt för oss vad man vill göra ute på förskolorna, hur vi kan stötta och vad vi ska ta fram för material. Det blir en slags omvärldsbevakning för oss, säger Anna Graversen, utvecklingsledare på enheten för digitalisering och innovation.

Förskoleförvaltningens utvecklingsledare finns med som ett stöd i hela processen. De kan åka ut till förskolorna, ge råd och tips om alltifrån inköp av projektor till pedagogisk input.

Krav att rektor medverkar

Digitaliseringsfonden startade 2019 och första året fanns inga kriterier för att söka bidrag. Pengar delades ut till fler förskolor men då i mindre summor. Sedan dess har antalet förskolor som beviljas stöd begränsats till tio förskolor som får 20 000 kronor vardera. Inför 2022 har 32 ansökningar inkommit.

Alla förskolor som beviljas pengar från digitaliseringsfonden får stöd av utvecklingsledarna på enheten digitalisering och innovation. Från vänster: Anna Graversen, Line Kavmark Knieling, Lena Björkqvist och Ann-Charlotte Keiller.

– Vi upptäckte att utvecklingseffekten inte blev den vi hoppats på när vi delade ut mindre summor. Det blev varken hackat eller malet, säger Ann-Charlotte Keiller, utvecklingsledare på enheten för digitalisering och innovation.

För att få ta del av bidraget krävs bland annat att rektor står bakom ansökan tillsammans med sina medarbetare, att projektet har en tydlig koppling till läroplanen och att arbetet dokumenteras löpande.

Ann-Charlotte Keiller betonar vikten av att göra en projektplan.

– Att tänka till och formulera vad man vill göra har ett värde även för de som inte får några pengar.

Alla som får stöd av digitaliseringsfonden förväntas presentera sina utvecklingsprojekt på Torghandel, en mötesplats där förskolor delar kunskap och erfarenheter kring digitalisering i undervisningen, som anordnas av förvaltningen och Center för skolutveckling.

Inspirerande med Torghandel

Kortedala Park redovisade sitt projekt på Torghandel i början av november (se länk till inspelad föreläsning).

Maria Paglianno säger att det var så mycket hon och hennes två medarbetare ville berätta att de inte hann med allt.

– Det var roligt att få dela med sig till kollegor på andra förskolor och det kändes uppskattat. Vi känner oss duktiga, men vi har mycket mer att lära och arbetet fortsätter.

En utmaning är de allra yngsta barnens digitala lärande, 1-3 åringarna. Så små barn har fullt upp med att upptäcka allt annat och tappar snabbt intresset för en skärm eller projicering på en vägg. Därför delas de minsta upp så att två-tre barn i taget medverkar under en kort stund, men i stället desto oftare.