R2L-strategier vi valde att arbeta med
Förberedelse för läsning: Under de ordinarie No-lektionerna hade Frida redan arbetat med energi. De hade läst texter och tittat på film och diskuterat vad energi är för något, vilka olika slags energier som finns och diskuterat energins oförstörbarhet.
Stycke för stycke: Eftersom eleverna redan hade en gemensam förförståelse, från No-lektionerna, kunde vi med en gång på våra “SveNo” lektioner börja med att läsa och förstå våra två modelltexter, en för kärnkraft och en mot kärnkraft. Vi började med att diskutera och förtydliga strukturen som en argumenterande text har när vi läste upp texterna högt för eleverna. För att göra detta hade vi lärare först skrivit ett “manus” som vi höll oss till när vi läste stycke för stycke. Det kunde låta så här:
“En argumenterande text börjar alltid med en så kallad tes där man förtydligar vad texten är för eller emot. Just den här textens tes talar om vad texten argumenterar för och det är att en undersökning visar att de flesta svenskar hellre vill ha förnybar energi istället för till exempel kärnkraft”.
Och så läser man tesen högt för eleverna för att sedan gå över till nästa stycke där man får reda på författarens första argument.
“I nästa stycke förtydligar man att man har gjort en undersökning av vilka energikällor som svenska folket vill ha i framtiden och undersökningen visar att fler vill satsa på förnybara energikällor och lägga ner kärnkraften”.
Sedan går man vidare och gör samma sak med stycke/argument två och tre.
I stycke 4 däremot kommer ett motargument, vilket är en annan viktig struktur i en argumenterande text, som vi måste förtydliga för eleverna.
“I nästa stycke berättar författaren att vissa säger att kärnkraft är bra för att det gör så att det blir billig el till svensk industri, som är ett så kallat motargument, som författaren sedan försöker säga inte är sant”.
När man sedan kommer till det sista stycket är det viktigt att poängtera att man måste som författare avsluta och återkoppla till sin tes/åsikt och då kan det låta så här.
“I det sista stycket sammanfattar författarna varför de inte tycker att vi ska satsa på ny kärnkraft och förklarar också varför de tycker att förnybar energi är ett bättre alternativ”.
Båda modelltexterna vi använde är artiklar som har publicerats av Svenska dagbladet.
Detaljerad läsning: Som vi i ett tidigare inlägg (Klimatförändringars påverkan på fornlämningar-länk till denna?) har förklarat så är syftet med detaljerad läsning att eleverna ska markera betydelsebärande ord (nyckelord) med hjälp av ledtrådar som de får av läraren. När vi i detta arbete har som syfte att eleverna ska göra gemensam- och individuell konstruktion (och inte omskrivning) som är i den yttre cirkeln, krävs det mer av eleverna då det innefattar mindre stöttning från läraren eftersom eleverna ska använda sig av samma struktur som modelltexterna fast med ett annat innehåll. Detta gör att vi behöver tänka på ett litet annat sätt (än om eleverna skulle göra gemensam omskrivning) vilka betydelsebärande ord som eleverna kan ha nytta av när de sedan ska göra en gemensam konstruktion. Till exempel som att förtydliga hur man kan jämföra olika saker.
Mening med markerade betydelsebärande ord:
Naturligtvis vill folk hellre ha nya kärnkraftverk än gamla precis som de flesta föredrar nya vindkraftverk,bilar och kläder framför gamla.
Där man vidareutvecklar och förtydligar på detta här sättet: “Oavsett vad det är man pratar om vill man ha nya saker hellre än gamla”. Samt fortsätter att förtydliga användandet av ordet föredra – framför när man jämför saker!
”Gemensam konstruktion: När alla betydelsebärande orden i de två modelltexterna var markerade var det dags att tillsammans göra en gemensam konstruktion. Detta var som sagt en ny strategi för eleverna då vi innan bara har gjort gemensam omskrivning. Här är syftet att tillsammans skapa en text med ett nytt innehåll men med samma struktur som modelltexterna. Båda klasserna, som vi arbetade med detta, valde att skriva en text tillsammans som skulle vara för förnybar energi.
Individuell konstruktion: Nu var det dags för eleverna att själva skriva en argumenterande text, med samma struktur men med “eget” innehåll. Många var ivriga att sätta igång och hade många tankar och åsikter som skulle ville sättas på pränt. För att återigen stötta deras skrivprocess började vi med att ge eleverna varsin planeringsmall där de skulle skriva lite kort om vad varje stycke skulle handla om. I denna strategi kräver vi dessutom att eleverna ska behärska ytterligare en förmåga då eleverna själva måste hitta information om den energikälla de väljer att skriva om, vilket man skulle kunna skriva ett helt annat inlägg om.
Elevtexter år 4 – individuell konstruktion
