Klimatdidaktik för skolan
Det har nu gått ett år sedan vi startade upp inventeringen av vad lärare på högstadiet och gymnasiet hade för önskemål om material för att kunna integrera klimatkunskap i sina undervisningsämnen. Jag skrev om svaren i ett tidigare blogginlägg i oktober 2021: https://lartorget.goteborg.se/forskande-larare-larande-forskare/2021/10/26/sa-vill-lararna-ha-undervisningsmaterial-om-klimatforandringar/
Utifrån dessa svar byggde vi sedan en onlinekurs med hjälp av de universitet runtom i Europa som är med i Erasmus+. Vi fem deltagande länder/universitet döpte projektet till Climateracy, det vill säga så som climate literacy låter när det sägs snabbt.
Öppen webbkurs för lärare i alla ämnen
Så nu finns det alltså en öppen kurs på nätet som täcker klimatfrågor kopplat till transporter, energi, konsumtion, hälsa samt livsmedel. Än så länge finns enbart en engelsk version, vi väntar med slutlig översättning tills den här första versionen fått lite återkoppling nu i november-december.
Återkopplingen från lärare startade redan under höstlovet, och det som märks direkt är hur viktigt det är att alla undervisningsämnen syns tydligt. Detta är i sig en enorm uppgift, för vi vet att även om klimatförändringar påverkar oss alla, så är steget att skapa ett undervisningsinnehåll i stor konkurrens med allt annat som redan finns inlagt i en trång timplan.
Mitt resonemang har hela tiden varit att frågor som rör energi, miljö, hälsa, demokrati, samhällsbygge – dvs typiska frågor kopplade till klimat och hållbarhet – är möjliga att införliva i alla ämnen, om än inte varje lektion. Så jag tror och hoppas det går att hitta något för alla lärare, klimatförändringar är något att förhålla sig till, oavsett vilka åldrar och ämnen vi undervisar i. Vi behöver alla bli kunniga inom området klimat och klimatförändringar.
Ta del av webbkursen OBS! Du behöver registrera ett konto på sidan för att kunna öppna modulerna.
Vad betyder det att vara klimatkunnig?
Climate literacy är inte helt enkelt att översätta till bra svenska. Klimatkunnighet och klimatkunskap är de två begrepp vi landat i som beskriver det på ett rimligt sätt. I den öppna kursen går vi igenom grundläggande fakta om klimat, klimathistoria och olika mekanismer som påverkar klimatet. Därefter fortsätter vi med ett avsnitt om undervisningsmetoder och hur kognitivt engagemang kan nås. De följande avsnitten fokuserar på konsekvenser för transporter, energi, konsumtion och livsmedel. Det finns också en del korta tester inlagda i varje avsnitt.
Vi hoppas dessutom på att de lärare som testar denna öppna kurs också använder möjligheten att få kontakt med andra lärare som arbetar med materialet. Våra förutsättningar är olika, varje land och region har av nödvändighet sina prioriteringar. Vi tror ändå att det är givande för undervisningen att lärare har utbyte med lärare i andra länder, och kan denna plattform Climateracy bidra är det mycket positivt.
Jag har givetvis testat en hel del av materialet i min egen undervisning under tiden vi har utvecklat det. Eftersom jag undervisar i naturvetenskap och teknik på högstadiet är en stor del av innehållet inom det vi kan kalla för grundläggande naturvetenskap. Med andra ord så är det ett sätt att förankra kunskaper om strålningsbalans, växthuseffekt, atmosfärskemi, kretslopp, biologisk mångfald etc i vad som pågår i världen. Klimatförändringarna återges alltmer i media runt om i världen. Eleverna har därmed många frågor, och de kan i undervisningen få svar på flera av sina funderingar. När eleverna dessutom möter andra perspektiv från andra undervisningsämnen kan det hjälpa dem att få ihop pusslet.
I Lgr22/Lgy22 ser vi också mer ordagrant vilka ämnen som har ett särskilt ansvar för just undervisning om påverkan på vårt klimat:
Kemi 4-6: Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
Fysik 7-9: Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar
Geografi 7-9: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor kopplade till klimatförändringar, människans tillgång till och användning av naturresurser, samt befolkningsfrågor och levnadsförhållanden i olika delar av världen.
SO 1-3: Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Geo 4-6: Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
Geo 7-9: Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
Naturkunskap 1: Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
Geografi 1: En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
Fysik 1: Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
Om du har funderingar över Climateracy, eller om klimatdidaktik överhuvudtaget får du gärna kontakta mig! Jag har även kursansvar för en 4hp-kurs på institutionen för fysik med detta innehåll.
Ingela Bursjöö
